Med Anledning av Uteåret 2013

Jag var idag med på en av naturkyddsföreningens guidningar inne i Stockholm och blev påmind om att just eftersom jag jobbar på en innerstadsskola, så har jag alla möjligheter att snabbt komma ut i naturen under lektionstid. Inne i Stockholm finns en rik biologisk mångfald både när det gäller djur- och växtliv. Det pratades under guidningen bland annat om duvhökar, som häckar mitt inne i Stockholm, i närheten av en bäverkoloni, och alla de träd som tillåts bli riktigt gamla inne i stan jämfört med i odlad skog. Två korpar flög ovanför våra huvuden.

Ändå är jag inte mycket utomhus i undervisningen. Men om man skulle börja i det lilla och göra något utomhus, vad skulle man titta på då? 

Unikt för Stockholms innerstad, när det gäller naturvärden, är de gamla ekarna. En av de äldsta är en som står fem minuter(!) från min arbetsplats. Den har jag aldrig, under sju år varit med någon enda elev och tittat på. Inte med mitt ämnesråd heller.

By Holger.Ellgaard (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Eken på bilden ovan började växa från ett ekollon på 1200-talet, alltså ungefär den tiden som riddare hade sin storhetstid i historien. Gamla ekar rymmer en enorm biologisk mångfald och har naturvärde klass 1. Johan Lind har skrivit en bok om Ekens Mångfald. Om denna bok kan man se ett halvtimmesprogram öppet på UR, utbildningsradion 

Vilka mål inom naturkunskap och biologi skulle man kunna koppla till att gå till eken, som ligger fem minuter ifrån arbetsplatsen, i undervisningen? Nedan är ett mål i naturkunskap 2 som till exempel skulle kunna kopplas till eken.

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Vilka hinder finns det då för att gå till eken? Till exempel:

• Tidsbrist. Att promenera tar ändå en viss tid och det går ju också att titta på en bild av eken.
• Kunskapsbrist hos läraren. Risken finns att eleverna börjar fråga till exempel om andra träd eller ställ historiska frågor kopplade till ekens ålder som man inte kan svara på.
• Otydlighet. Läroböcker tar naturligtvis inte upp just den här eken och dess betydelse och skolforskaren Hattie har kommit fram till att lärare inte ska producera egna läromedel så hur ska man motivera för eleverna att de ska lära sig om den biologiska mångfalden i just denna ek och inte bara det som står om biologisk mångfald i läroboken?
• Tråkigt? Det kanske är roligare att lära om mer exotiska organsimer..

By Jenny (JennyHuang) from Taipei (Flickr) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Men ändå, är det inte rätt absurt att inte vara ute i naturen i ämnet naturkunskap? Och är det inte lika viktigt att veta varför man tar så stor hänsyn till den här gamla eken, när man nu håller på att bygga om hela området i ett mångmiljonprojekt, som att lära sig om korallrevets eller sjöns ekosystem som kanske står nämnt i den typiska läroboken?

Fortsätt följa bloggen för att få veta om jag någonsin kommer iväg till eken under lektions- eller ämnesrådstid :)

Det finns en bok som heter Stockholmsfloran där man kan läsa mer om naturen som finns i innerstan. Nu är den lite gammal (utgiven -83) men fortfarande intressant. Lite ur innehållet ser du nedan. 

Eget foto

På guidningen idag fick vi också lära oss att privatpersoners trädgårdsodlingar i Stockholm tillsammans utgör ett större grönområde än naturreservaten och varför de odlingarna också är viktiga för den biologiska mångfalden. Nedan vintergäck, en odlad växt som blommar nu trots den envisa snön och isen.

Eget foto