Jakten på den perfekta lektionen

Mitt totalresultat var minus två poäng...

2012-01-28T22:06:00.003+01:00

..på ett av proven i ämnet historia på gymnasiet minns jag. Hur jag lyckades få godkänt i kursen minns jag inte och jag tror inte att jag lyckads lära mig en enda sak förutom möjligen lite om Platon, eftersom historieläraren vid detta avsnitt vaknade till och engagerat predikade att han hatade Platon.
Här provar jag att fylla igen kunskapsluckorna i historia och samtidigt testa ett nytt verktyg, Dipity. I Dipity kan man göra tidslinjer och samtidigt markera händelserna på en karta. Händelserna kan också beskrivas med text, bild och film. Flera kan samarbeta och lägga till saker i tidslinjen. Idén är ju fantastisk och detta verkar mycket användbart i skolan, men än så länge fungerar verktyget segt tycker jag och det blir felaktigheter i årtalen ibland. Dessutom mycket reklam. Jag tänker ändå att jag ska ha som ett projekt att, när jag till exempel ser en historisk film eller läser en bok, fylla på med händelser i den här tidslinjen.

Jag Lär Mig Historia on Dipity.

♥ ♥ ♥ Kalmar

2012-01-26T23:41:00.003+01:00

I morse körde jag ned till Kalmar för att föreläsa där och träffa lite lärare och sen direkt tillbaka till Stockholm igen. Jag hade lite teknikstrul (med sådant som aldrig brukar strula) men annars väldigt trevligt. Intressanta personer hade kommit för att lyssna och de delade även med sig av bra tips.Delar av föreläsningen spelades in genom en Bambusersändning och det är ju, hm, alltid nyttigt men lite hemskt att se och höra sig själv :-)

Som föreläsningsstöd hade jag lånat Marie Linders idé att göra en Google Site istället för Powerpoint eller Prezi, vilket jag tyckte fungerade bra.

Så här blev min presentation

En sak som jag alltid tycker är lite klurigt är att få en publik med datorer att snabbt hitta till en viss tillfällig webadress (av det krångligare slaget som typ den till min presentation ovan) för att därifrån sedan gemensamt kunna testa samarbetsverktyg. Ska man skriva ut små lappar med url:en? Eller korta den med bit.ly? Finns det inget enklare sätt?

Ogenomtänkt pedagogik

2012-01-21T11:38:00.007+01:00

Här har jag fotograferat en uppgift ur en lärobok för kursen matematik B. Den tycker jag är ett exempel på hur otydligt det blir när man försöker att verklighetsanpassa och konkretisera skolämnen utan att ta sig tid att tänka till och göra det från grunden.

I facit står att x kan vara mellan 0 och 10 meter. Om det istället för hönsgård, hade stått "yta" och då hade jag inte haft något alls emot uppgiften, en trevligt matteproblem som man kan hitta lösningen till på flera olika sätt.

Men nu står det hönsgård (kanske en tanke om att göra matematiken mer verklighetsnära) och då blir svaret i facit direkt fel och då blir också hela uppgiften ett exempel på vad jag menar med flummighet. Om x sätts till 0,001 meter så får ju ingen höna plats. Inte heller om x sätts till 9,999 meter. Vidare så är det väl lag på att höns måste få röra sig på en viss minsta yta om de ska vara frigående. Det behöver man i så fall ta reda på, om man ska hitta svaret till uppgiften. Om man nu verkligen menade hönsgård på riktigt och eleverna verkligen förväntades kolla upp fakta kring lagar om höns så vore det också, en trevlig uppgift.

Naturkunskap i Köket

2012-01-14T16:48:00.004+01:00

Eget foto

Den nyligen utkomna boken Matmolekyler av Lisa Förare Winblad och Malin Sandström är en receptbok kombinerat med fakta om biokemin vid matlagningen. Här kan man bland annat läsa om hur man får till den så den så kallade Maillardreaktionen som ger den bästa stekytan på köttbiten i stekpannan. Eftersom jag spenderar mycket tid i köket med att laga mat på helgerna och har boken liggande där så blir det trevlig fortbildning att läsa lite om reaktionerna som pågår på spisen, i väntan på att maten ska bli klar.

Tyvärr tar inte boken upp så värst mycket om biokemin i sallad, frukt och grönsaker, som ju också är ett intressant område. Som att etylengas (eten) produceras av till exempel bananer och överförs till andra frukter i samma fruktskål och påskyndar dess mognad. Användbart när man vill att avocadon ska mogna snabbare.

Personligen tycker jag att det är helt onödigt att köpa grönsallad i affären. Nu på vintern är det mycket enkelt, billigt och vackert att odla ärtskott och solrosskott själv i ett fönster eller under en lampa. Det gör jag, så att det räcker till en stor grönsallad om dagen. På sommaren kan man plocka sallad direkt från gräsmattan om man inte vill odla i trädgårdsland och det kan man läsa om i till exempel boken Vanliga vilda växter till mat, krydda och trädgård av Pelle Holmberg, Marie-Louise Eklöf och Anders Pederssen.

Ärtskott i mitt köksfönster Eget foto

Pedagogiskt om E-nummer

2012-01-11T22:32:00.001+01:00

På SvtPlay till och med 17/1. Hoppas Medioteket köper in den sen. Handlar också om att ställa naturvetenskapliga frågor.

http://svtplay.se/v/2671122/e-nummer

En Dokumentär från Igår

2011-12-29T10:52:00.002+01:00

Det här exemplaret av Drosophila, även kallad bananfluga mötte sitt öde igår eftermiddag, då den gick flög rakt ned i ett glas med vatten, äppelcidervinäger och diskmedel. Det var en fälla, som gillrats av undertecknad med syfte att dränka samtliga av husets Drosophila.

Först simmade flugan runt i fällan men låg snart orörlig på ytan av vinägerlösningen. Efter några minuter fiskades den, dränkt och livlös, upp på en bit hushållspapper och placerades på ett vitt A4-ark. Den hade nu blivit föremål för en nyckfull idé om att dess lik skulle studeras och fotogaferas i mikroskop. Den orörliga lilla flugan belystes och fotades med USB-mikroskop. De stora, röda facettögonen, som väckte fascination, zoomades in i närbild.
Då flugan var i skarp närbild rörde den plötsligt långsamt på sitt ena ben. Den var tydligen inte helt död när allt kom omkring. Det ryckte även i ett annat ben.
Det var nu som flugan skulle inleda sin filmkarriär. USB-mikroskopet sattes nämligen i filmläge för att dokumentera dödsryckningarna.

Men flugor av det här slaget är sega varelser som inte ger upp livet i första taget. Efter någon minut hade flugan lyckats komma upp på fötter igen.

Efter att först ha stapplat fram testade den ett litet skutt inför kameran. Sedan några skutt till.

Den här historien slutar med att Drosophilan, efter att först ha krupit runt lite i mikoskopet, lyfte från A4-arket och flög iväg ut i vardagsummet, mot sin frihet. Dess näradödenupplevelse är nu förevigad på Youtube och genom det här blogginlägget.

Fotona och filmerna är tagna med ett USB-mikroskop från Kjell & Company. Filmerna är sedan redigerade och musiksatta med youtubes redigerare.

Drosophila och deras gener är väldigt mycket studerade inom forskning läs mer här och i de vidare länkarna

Blommar mitt i vintern

2011-12-25T16:21:00.004+01:00

I det här blogginlägget finns det krångliga begrepp. Testa att markera ett ord som du inte förstår. Du kommer då att direkt på mer info om det ordet.

Bilden ovan är ett foto av en av mina krukväxter hemma. Den blommar nu, mitt i decembermörkret och tillhör släktet Schlumbergera inom familjen Cactaceae. En kaktus alltså. Eftersom den hör till familjen kaktusar så är det en suckulent. Den saknar blad men har en grön, fotosyntetiserande stam som flikar sig och i dess toppar återfinns för kaktusar typiska areoler, där blommorna bildas.
I naturen återfinns släktet Schlumbergera i Brasiliens djungler där den lever som epifyt.
Blommorna har zygomorf symmetri. Ståndarna och pistillen är väl synliga eftersom kronbladen är böjda bakåt. Märket har vinröd färg. Nedan, en blomma av samma släkte, där blomman delats mitt itu.
"Schlumbergera." Wikipedia, the Free Encyclopedia. Web. 05 Jan. 2012.

Frank Vincentz (Own work) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons

Nedan, en äldre teckning av en annan Schlumbergera, Schlumbergera russelliana. Teckningen är så gammal att upphovsrätten har gått ut och därför är den fri att använda.

Eftersom jag nu bloggst om den hät blomman så finns den med i mitt digitala herbarium som du hittar längst ned i vänstra sidomenyn här i bloggen

Genomarbetat

2011-12-11T11:31:00.001+01:00

Härifrån kan du ladda hem ett jeopardyspel med jultema gjort i powerpoint

Det här är inte något som man fixar på sin 15 minuters planeringstid direkt. Men, som tur är gjorde digitala akademin ett hästjobb 2008, med musik och Magnus Härenstams röst och allt. Sedan dess delar de med sig gratis av slutresultatet via cc-licens.
Vi brukar köra detta jeopardyspel via projektorn på julavslutningen, som en lagtävling. Det är den typ av cc-licens som också tillåter redigering av materialet så att man kan ändra frågorna från år till år.

By Charlie Curve, Flickr (cc by-sa)

Kemi i ett Sammanhang

2011-12-03T12:16:00.003+01:00

I början av 1800-talet mördade kyrkoherde Anders Lindbäck flera av sina församlingsbor genom att blanda det giftiga ämnet arsenik i nattvardsvinet. Denna och andra historier om giftiga kemiska föreningar kan man läsa om i boken Ond Kemi Berättelser om människor mord och molekyler.

Eget foto

Den här boken är något så ovanligt som en riktigt spännande kemi- kombinerat med historia och biologi-bok. Den innehåller kapitel med rubriker som till exempel Gift, Droger, Kroppsodörer, Bränder och Explosioner. Det vill säga, saker som brukar väcka intresse hos folk i allmänhet när det gäller kemi.

Ur kapitlet kroppsodörer:

"Att fisarna luktar illa beror istället på små mängder av mycket illaluktande kemiska ämnen. Bland annat bildas vätesulfid och metandiol, samma ämnen som ger dålig andedräkt och som fick ruttna ägg, surströmming och vissa lagrade ostar att lukta illa i förra kapitlet".

Jag hoppas på att boken kommer även som ljudbok, så kan man inleda lektioner med att spela upp ett avsnitt ur den.

Vinsten när eleverna själva är med och skapar sitt läromedel

2011-11-30T17:29:00.003+01:00

Jag har noterat att elevernas resultat på proven blir bättre om jag istället för att utöver andra uppgifter och övningar, ha prov på några kapitel i läroboken, enbart har prov på sådant som eleverna i tidigare uppgifter i kursen redan jobbat aktivt med och delvis skapat själva. I mitt senaste kursupplägg i Naturkunskap A så har eleverna första provet efter att de först:

Sett en film om förutsättningar för liv på jorden och diskuterat de frågor som filmen tar upp

Arbetat vidare med övningar om de naturvetenskapliga begrepp som filmen tar upp

Gjort ett studiebesök på en av Naturhistoriska Riksmuseet och arbetat med museets tillhörande studiematerial

Konstruerat en tidslinje med tio beskrivna händelser över jordens utveckling

Skrivit en fördjupning om en känd naturvetares arbetsmetoder och forskning

Provet bygger sedan på allt innehåll i samtliga av ovanstående delar.

Jag tycker mig se i provsvaren att eleverna verkar ha en bättre begreppsförståelse än när jag använde mig av en textbok. De kommer ihåg mer fakta. De kan se sammanhang bättre.
Dessutom är de mer aktiva vid studiebesöket eftersom de vet att utställningens innehåll återkommer på provet. Det blir också viktigt för eleverna att förstå vad de själva skriver i fördjupningen eftersom det också kommer på provet. Frågan "Vad ska jag kunna till provet?" är lätt att besvara. Man ska kunna allt som vi jobbat med och dokumenterat på lektionerna, till provet. Eleverna tjänar därför mycket på att vara aktiva och närvarande i varje moment i kursen. Sist men inte minst blir det förstås repetition, vilket är jätteviktigt vid inlärning och fördjupad förståelse.

Jag ser bara vinster med detta arbetssätt.

För dem som inte är så känsliga

2011-11-16T20:58:00.004+01:00

Jag höll ett tag under studierna på att helt tappa intresset för biologi fastän att jag från början var intresserad. Och det var just på grund av äckelfaktorn, att jag uppfattade att det var så oglamoröst i undervisningslokalerna. Äckliga gamla luggslitna uppstoppade djur, dåligt diskad dissektionsutrustning, höinfusioner som luktar, ofräscht i allmänhet och hade man riktigt otur, en lärare eller labbkamrat med otvättat hår och dålig andedräkt. Den känslan vill man inte att eleverna ska förknippa med biologiämnet. Många tycker det är jätteäckligt och ofräscht att dissekera och jag ser ingen poäng att tvinga dem som inte vill. En del tycker dock att det är intressant vilket är trevligt eftersom det ändå är ett lärorikt moment. Nedan är några bilder från gårdagens dissektion av ett hjärtslag (luftstrupe, lungor, hjärta, lever, njure) från lamm inhandlat i köttdisken i en mataffär i Hallunda. Jag blev så glad när jag hittade det så jag nästan bokstavligen studsade omkring hela dan. (Beställer man från slakterier är det numera mycket regler och man måste ansöka om tillstånd från jordbruksverket). Att laga maträtter utav dessa organ har jag alls ingen kunskap om men det vore intressant att lära sig det också, uppenbarligen finns de som kan eftersom de säljs i köttdisk och det är ju jättebra att hela djuret kan komma till nytta när det ändå slaktats.
Jag tycker inte att det är meningsfullt att ge ut en avancerad instruktion om hur eleven exakt ska gå till väga vid dissektionen, för syftet är enligt mig inte att man ska lära sig dissekera utan syftet är att man ska lära sig om olika organ. Det bästa tycker jag är att helt enkelt ge eleverna i uppgift att identifiera de olika organen och sedan jämföra dem med läromedlets bilder och text. Stämmer verkligheten med läromedlet? Skulle de själva beskriva organet på ett annorlunda sätt? Det är ju rättså svårt att förstå konsistensen på levern eller hjärtat eller njuren eller lungorna genom att läsa och titta i en bok. Eftersom jag använder ett digitalt läromedel så kunde jag skriva ut bilderna så att själva organet kunde läggas bredvid bilden. Och sedan förstås diskutera organets funktion i kroppen kopplat till dess utseende och inte minst, ha Internet tillgängligt på labbet via en laptop för att man ska kunna googla mer information om det behövs.
För att det ska hända lite fler grejer så kan man skära av en bit av levern och lägga den i en bägare med väteperoxid som kan inhandlas på apotek. Enzym i levern kommer då att hjälpa till att omvandla väteperoxiden till ofarliga ämnen, det blir en rätt kraftig reaktion (sista bilden). Samma reaktion sker naturligt i kroppens celler och är viktig för att bli av med den skadliga väteperoxid som bildas i cellens reaktioner.

Eget foro

Eget foto

Eget foto, lever i väteperoxid

Lite Inspiration från New York

2011-11-10T19:31:00.000+01:00

På höstlovet var jag i New York och Hall of Science som ligger i Queens. Det är ungefär som Tom Tits. De hade även demonstrationer där de visade experiment i kemi, biologi och fysik.

Ett relativt enkelt experiment som de gjorde var att visa hur man kan trycka ihop en kraftig plastflaska av den här modellen. (Dock inget som man ska göras hemma då det är brandfarligt). Alla i publiken fick först pröva att trycka ihop flaskan med handkraft. Det gick inte. Demonstratören hade lite ren alkohol i en blomspruta och sprayade ca tre gånger med den i flaskan. Sedan tände han alkoholen inuti flaskan med hjälp av en lång tändare. Då trycktes flaskan ihop. Demonstratören höll sedan för flaskan med handen och den förblev ihoptryckt.

Kan du förklara varför flaskan trycktes ihop i experimentet? Jag kan :).

Andra demonstrationer som de gjorde var:

De kylde en ballong med hjälp av flytande kväve. Den blev då mindre. När den åter placerades i rumstemperatur återgick den till normal storlek.

De visade hur man kan lyfta en kökspall genom att lägga en gummiplatta som ser ut som en disktrasa ungefär fast med en krok mitt på pallen. Mellan gummiplattan och stolen är det lufttätt och pallen kan lyftas i kroken. Gummiplattan sitter dock inte alls fast i pallen visade de genom enkelt lyfta bort plattan genom att lyfta dess ena hörn.

Lycka är att kunna laborera med LED

2011-10-30T10:25:00.002+01:00

Bland annat vid Sveriges lantbruksuniversitet pågår forskning om den snabba utvecklingen av LED-teknik för växtodling.
Hemma hos mig pågår också experiment på samma tema efter inköp av en enklare form av LED-lampa.

Under ett av köksskåpen sipprar blålila ljus ut...

och när man öppnar...

Hur väl kommer körsbärstomatplantan att klara sig under LED-lampan? Återstår att se. (En webkamera ska monteras..)

Utvecklingen av LED-teknik för växtodling har skett bland annat i ett projekt hos NASA där man försökt att hitta alternativ för odling under rymdfärder. LED-lampans fördelar är till exempel att den drar betydligt mindre ström, att den inte utvecklar så mycket värme och att den kan utformas med ljus av sådan våglängd att växterna kan använda nästan allt till sin fotosyntes (inget spill).

Lamporna var från början oöverkomligt dyra men har nu sjunkit i pris så att även hobbyodlaren (och skolor) har råd att laborera :-)

Uppdatering (2011-11-20):

Det växer bra..

Eget foro: Köksskåpet

Och här har jag en ny konstruktion på samma tema:

Eget foro: LED-växthus för en planta

En investering som höll i sex år

2011-10-08T12:50:00.000+02:00

För sju år sedan, på lärarutbildningen, ägnade jag en hel kurs, närmare bestämt examensarbetet, åt att göra en genomarbetad kursplanering i ett av mina ämnen. Jag lade säkert ned över 50 timmar på den kursplaneringen. Jag har använt den på något sätt, i sin helhet eller i delar, varje läsår sedan dess och det faktum att den redan från början var genomarbetad och genomtänkt i detalj, har sparat mig mängder med tid. De andra kursplaneringarna som jag gjort under tiden jag jobbat, brukar bli måttligt bra först efter att de varit med under ca tre läsår tycker jag. Från början innehåller de massor med småfel och bedömningsgrejer som jag inte tänkt igenom, vilket stjäl mycket tid att rätta till och kompensera för. Tid som kunde ägnas åt att göra undervisningen roligare.

Detta är det sista läsåret som jag kör de gamla gymnasiekurserna. Nästa år krävs det nya planeringar i samtliga (åtta) kurser. Delar av innehållet går att återanvända men alla små detaljer måste göras om. Sidhänvisningar och bedömningsmatriser, rubriker, förklaringar av kopplingar till målen. Det kan tyckas snabbt gjort men jag uppskattar att jag skulle behöva säkert tre veckors heltidsarbete för att göra det bra. Den tiden finns förstås inte. Meningen är nog att man ska hjälpas åt i ämneslaget och göra lite var. Men då vi i ämneslaget arbetar på helt olika inriktningar (jag med flexibel specialpedagogik, andra i projektform med olika teman) så måste vi ändå skräddarsy kurserna för våra inriktningar i slutänden. Dessutom träffas vi inte så ofta i ämneslaget.

Jag har nu en stark önskan om att återigen kunna ägna ett större antal sammanhängande timmar åt att göra en eller flera genomtänkta nya grundplaneringar, som kan hålla i flera år framöver. Jag vet bara inte hur det ska gå till.

Något tips?

Ett verktyg för lärarbloggar?

2011-10-01T09:48:00.003+02:00

&amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;a href="http://www.formspring.me/LinnGustavsson"&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;http://www.formspring.me/LinnGustavsson&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;/a&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;gt;
Här ska det går att ställa frågor i den lilla rutan, anonymt eller undertecknat. Det går att fråga vad som helst men man får självklart inte svar på allt.

Från teoretisk förståelse till handling med en app

2011-09-25T20:51:00.001+02:00

Steget från att teoretiskt förstå något till att praktiskt genomföra i enlighet med denna förståelse är anmärkningsvärt svårt tycker jag.

Saker som är ganska lätt att teoretiskt förstå:

Riskerna med rökning
Riskerna med för mycket snabba kolhydrater
Nackdelarna med att impulshandla sådant man inte behöver.

Hur mycket man än förstår detta så verkar det i många fall svårt att förändra sitt beteende i praktiken.

En sak att testa är appen Reward Chart. Det går ut på att man ger sig själv en stjärna de dagar man lyckats med sitt önskade beteende. Poäng räknas ihop utifrån antalet stjärnor. Det blir som en enmanstävling i att få så många stjärnor som möjligt på en vecka. Jag tycker att appen är användbar.

Ätliga växter och läkemedelsväxter

2011-09-18T17:49:00.004+02:00

Har just varit på en söndagsutflykt anordnad av naturskyddsföreningen med temat nyttoväxter.

Här är mina anteckningar från Evernote (via mobilappen)

Och här följer en sammanställning som jag gjort med wikipedia över de växter vi tittade på:

Ett snöre gjort av nässlor Eget foto

Ja, det blev ett helt gäng nya växter i det digitala herbariet idag, se herbariet längst ned till vänster i bloggen.

Mynta Eget Foto

Kärleksört Eget Foto

The course Creativity and Multicultural Communication, CMC11, starts today

2011-09-12T08:25:00.002+02:00

..and this is what I have been reading this morning:

My name is Linn and I am a teacher from Stockholm, Sweden. This is my third MOOC.

Unfortunately I do not have much time to spend right now but I will try do find at least one hour a week. I will also try to join the seminars. I am very much looking forward to this course and to meet everyone!

Scoopit is a simple way to collect and summarize what you learn from the Internet

Tre stycken tips

2011-09-04T17:55:00.001+02:00

En bra app för Android

Do It Tomorrow. Jag använder den hela dagarna på jobbet och hemma, för att komma ihåg saker som ska göras.

Ett äventyr

En trevlig person från Empire State College i New York kommer inom kort att starta en kurs i kreativitet och multikulturell kommunikation. Den är öppen för alla och gratis, en så kallad MOOC-kurs. Ett sätt att skapa ett globalt nätverk och lära sig mer om ämnen som ligger i tiden. Jag är anmäld och tror att det kommer att bli jättekul.

En rolig hobby

Fönsterodling, som jag har skrivit om ett par gånger förut. Tomaterna är nu mogna och väldigt goda. Salladen växer också bra. Jag tar ett steg till och beställer nu hem växtnäring speciellt anpassad för den här typen av odling. Hittills har jag använt krukväxtnäring som jag råkade ha hemma. Jag har också lånat hem en pH-mätare från jobbet och försäkrat mig om att pH i näringslösningen är lagom. Det är som en rolig naturkunskaps/biologi-laboration som aldrig tar slut det här ;-)

Eget foro

Det här är varför jag gillar naturkunskap

2011-08-14T23:04:00.008+02:00

Experiment. Speciellt små experiment som kan utföras i hemmet och där resultatet kan fylla en funktion i vardagen.

Här är en tomat som börjar bli röd. Den är odlad av mig med fönsterodling (odling i vattenkultur).

Foto: Linn

Efter ett antal pilotförsök och lite efterforskning är det nu dags att konstruera ett större försök (för det har jag ju tid med nu när semestern är slut, he he..). Nedan ser du en skiss, och så här är det tänkt att fungera:

Grönsakerna odlas i ihopsatta, uppochnedvända juiceplastflaskor med sand i, enligt bilden. I de översta juiceflaskorna finns dock enbart näringslösning. Näringslösningen, som består av vatten, lite flytande växtnäring och citron droppar från flaska till flaska. Citronen är till för att det ska bli lägre pH. Näringslösningen når flaskorna via slangar uppifrån en 30-litersdunk som står på en hylla ganska nära taket. Detta genom en häverteffekt. När de översta vattenflaskorna börjar bli tomma så sugs det ned mer vatten genom slangen. Näringslösningen droppar genom raden med flaskor och samlas upp på fönsterbrädan i skålar. I skålarna ligger slangar som leder ned till en 30-litersdunk på golvet. Näringslösningen leds från skålarna till den undre tanken. I den undre tanken finns en billig länspump och nivåvippa ifrån biltema som pumpar upp vattnet till den översta tanken igen när det blivit för fullt. Mellan raderna med flaskor har jag tänkt att hänga starka fukttåliga LED-lampor. LED-lampor är mycket energisnåla och avger bland annat det ljus som växterna kan använda för sin fotosyntes. Tror du att den här konstruktionen fungerar? Det tror jag..

I beskrivningen ovan finns ganska mycket begrepp som alla kanske inte känner till sedan tidigare, till exempel häverteffekt, fotosyntes, LED-lampor, pH, vattenkultur. Pröva att markera ett begrepp som du vill veta mer om. Du kan då få upp mer information och en förklaring till det begreppet. Det är funktionen Apture som jag har här i min blogg som sköter detta.

How close is Window Farming to "A MOOC in Biology"?

2011-08-05T12:19:00.006+02:00

Being curious, I recently started my window farm, despite the fact that I already have a garden.

My Window Tomatoes Photo: Linn

Here is an introduction video about window farming project:

I feel that this movemnet is close to a MOOC like PLENK2010, CCK11 or EDUMOOC. It is free and open to all to join and it is about collaboration and learning and it is a mix of people, different backgrounds and expertise. 20 000 signed up so far I think. What is missing? The hashtag? Surely not the substance? ( I just read Siemens blogpost Losing interest in social media: there is no there, there)

My Window tomatoes Photo: Linn

Bäst i sommarpratet

2011-08-04T14:55:00.002+02:00

Sveriges radio tilllåter att man klipper ut sitt favoritstycke mitt i ett sommarprat som man vill dela med sig av. Mitt favoritstycke börjar här, 40 min in i Claes Hultlings sommarprat (lyssna gärna fram till musikstycket). Jag tycker att det kan översättas (inte direkt dock) till skolvärlden också, speciellt det där med trolltrummeutbildningen.
För övrigt är hela hans program bra och berättar om hur bra det kan bli när en jätteorganisation tillåter att ansvariga för en mindre enhet, lägger ned sin själ och mycket känsla i utformandet av enheten. Att jag tycker så mycket om programmet (trots att han pratar ganska entonigt) kan ha att göra med att jag arbetade länge som personlig assistent innan jag blev lärare. Då såg jag och upplevde de där blåa väggarna och den där friheten i seglingen han pratar om.

Fler tips på bra sommarpratare har jag fått via Google+ av Dan och Marie, till exempel:

Monica Nyström
Karin Broos
Jonas Jonasson
Nanne Grönvall

Vissa är värt att lyssna på just därför att de är så skickliga berättare.

Har du någon annan favorit?

Vägen hem

2011-08-03T00:47:00.002+02:00

Idag var det fint väder och jag fick en barnslig impuls påväg hem från att ha joggat runt sjön Getaren. Jag klämde fast min androidtelefon i torkarbladet för vänster framlykta på bilen och satte igång telefonens filmkamera. Tänkte att jag skulle dokumentera den mysiga känslan av att känna igen sig och snart vara hemma.. Här är den på film "vägen hem", redigerad och musiksatt online genom Youtubes videoredigerare. (Jaycut som jag tidigare brukade använda för filmredigering, har blivit uppköpt). Tur att mobilen satt kvar när jag kom fram.

Några växter som växer i vattnet addade till det digitala herbariet

2011-07-31T15:33:00.003+02:00

Med kajak, mobil och extra batteri till mobilen är det lätt att studera vattenväxter. Här är några bilder på växter som växer i Vättern. De hamnar i mitt digitala herbarium som du finner längst ned i bloggens vänstra sidomeny.

Igelknopp Eget foto

Notblomster Eget Foto

Vattenpilört Eget foto

Igelknopp Eget foto

Pilblad Eget foto

Säv Eget foto

Kaveldun Eget foto

Ett experiment och ett ljud

2011-07-24T22:58:00.003+02:00

Nu har jag riggat ett försök, fönsterodling med sallad och tomat. För en bakgrund se tidigare inlägg.

Så här ser det ut. Eget foto

Det trevligaste är det droppande ljudet enligt mig. Här nedan kan du lyssna till det ljud som hörs om man sitter i fåtöljen bredvid fönstret. Ljudet har jag spelat in med mobilen och appen Hi-Q Mp3 Rec Lite. Sedan har jag redigerat det i Audacity (brusreducering) och till sist laddat upp det med Soundcloud och bäddat in det här i bloggen.

Jag tänkte ju inte att jag skulle behöva någon pump och det fungerade bra ända tills jag skulle åka bort. Då köpte jag en pentrypump samt en nivåvakt på Biltema så nu fyller systemet på sig självt ändå.

Vad tror du om Google+? Jag är lite tveksam..

2011-07-15T12:19:00.007+02:00

Jag tycker inte att det kan ersätta Facebook. Kategorisera människor i olika cirklar tar ju bort hela charmen (öppenheten, möjligheten till oanade konversationer) med sociala medier. De personer som man har närmast är man ju redan kontakt med på ett eller annat sätt ändå, direkt, telefon, skype, meddelanden i facebook osv. Det verkar högst osannolikt att alla dessa personer skulle gå över till google så att man skulle kunna ha dem i en prydlig, ordnad cirkel. Personer som man har ingen-ytlig-periodvis-formell kontakt med kan lika gärna vara i en enda stor cirkel, att hålla på att kategorisera dem hit och dit, nej!

Framför allt ser jag Google+ som ett potentiellt verktyg att använda för studier istället för att det skulle vara en helhetslösning. Jag tänker närmast på studiecirklar. Intressant är möjligheten att videochatta med tio pers och samtidigt se på youtubeklipp..

Någon som är intresserad av en studiecirkel i kemi? Eller TED-talks? Isåfall så har du chansen att hamna i en alldeles speciell cirkel hos mig.

Någon som vill testa Google+ och behöver en inbjudan? Säg till och ange mailadress så skickar jag en.

Någon som har Google+ och vill testa att videochatta? Jag försöker samla tio personer för att se om det fungerar, hittills är det bara fyra, så kom med du också.

Du har möjlighet att delta i ett internationellt biologiexperiment

2011-07-13T11:46:00.006+02:00

Kulturhuset hade tidigare i sommar en utställning om Window Farming som jag var och tittade på.

Credit: Windowfarms

Window farming baseras på hydrokultur-teknik vilket innebär att plantorna odlas utan jord men i närvaro av vatten (näringslösning) som är i rörelse. Detta ger större skörd eftersom plantan inte måste ta energi för att utveckla så mycket rötter. Window Farming är en möjlighet för stadsmänniskan att odla sina egna grönsaker och sprider sig snabbt över världen. Tekniken för odlingen utvecklas genom samarbete i ett internationellt community där medlemmarna delar sina erfarenheter av sina experiment. Många skolor har också börjat odla på detta sätt i klassrummet.

Själv har jag ett eget litet patent som jag testar hemma (trots att jag har en vanlig trädgård att odla i). Min frågeställning är om man verkligen måste ha en pump till vattnet eller om det räcker att använda lägesenergi. Säkerligen har det prövats förr men... Återkommer med en rapport sedan om hur det gick...

En positiv bieffekt tycker jag är själva ljudet av droppande vatten. Avslappnande.

Katterna gillar också att titta på vatten som droppar Eget Foto

Det är ändå ganska kul att kunna nyckla fram växter

2011-07-10T14:55:00.009+02:00

Igår var jag och en kompis ute och vandrade på sörmlandsleden mellan Huddinge och Hökkärr med avslut i paradisets naturreservat.

Av Holger.Ellgaard (Eget arbete) [CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

"Skadad" som jag är efter sommarkursen gräs, så la jag märke till en växt vilken jag med min begränsade kunskap direkt tolkade som tillhörande släktet tågväxter. Jag släpade med mig denna växt under flera timmars vandring. När jag kom hem och tittade i den virtuella floran så hittade jag inte växten bland tågen. Efter en tids observation, fotograferande och letande i virtuella floran, digiflora, biopix och wikipedia kom jag fram till att det istället är löksläktet och arten backlök.(Rätta mig gärna)

Här är några bilder:

Att jämföra med de här bilderna från Biopix

Jag tyckte att det var otroligt tråkigt att nyckla växter när jag läste biologi för tio år sedan och grönbiologi överhuvudtaget har inte varit min grej sedan biologistudierna även om jag tycker om att vara ute i naturen. Uppstoppade äckliga fåglar, stå med håv i något dyhål, suddiga bilder av små tråkiga vattendjur i mikroskop, svåra bestämningsnycklar utan bilder usch!

Nu tycker jag att det är mycket roligare. Anledningen tror jag delvis är att det nu finns färgbilder gratis tillgängliga och att det är så lätt att hoppa mellan olika slags informationskällor på Internet. fastnar man på ett ställe kan man gå till nästa och sedan tillbaka, kräver mindre tålamod Man kan också ta det i den ordning som man vill. Jag tycker att det är roligast att börja med att skumma igenom färgbilder istället för att börja med bestämningsnyckel direkt.
Och så kanske framförallt det att det blivit så enkelt att fotografera och dela sitt "fynd" och sin naturupplevelse med andra botanikintresserade.

Annat som vi såg längs vandringen var att en bäver varit igång och gnagt på och fält ett massa träd vid ett ställe. Otroligt vilka tänder de har

Av Holger.Ellgaard (Eget arbete) [CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Det jobbigaste på vandringen var att det på vissa ställen var så hemskt mycket små grodor längs stigen att det var svårt att inte trampa på dem. Samt att vi irrade runt ett bra tag i Vissättra, Flemingsberg för vi tappade bort leden där. Kan bara igen konstatera att batteriet i telefonen tar slut på nolltid vid använding av GPS och appar osv. Det är helt nödvändigt att släpa med sig extrabatteriet i ryggsäcken för att kunna ladda telefonen när man vill kombinera friluftsliv med lärande via nätet. Tilläggas kan att vi inte träffade på en enda människa längs hela leden.

Av Thavox (Johan Andersson) (Eget arbete) [CC-BY-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

Noterar för övrigt hur jätteenkelt det har blivit att återanvända bilderna från wikipedia commons. Bildtext och allt får man färdigt!

Trevligt också att upptäcka bloggen Anteckningar ifrån naturen

Föreläsningar och Appar som jag tar med i Fiskekajaken

2011-07-08T15:56:00.009+02:00

Eget foto

Om jag har GPS och appar igång på telefonen så håller inte batteriet en halv dag ens. Om jag planerar att vara utomhus längre så har jag med ett stort extrabatteri som egentligen är tänkt för laptops. Då kan jag använda telefonen hur jag vill i ett par dagar utan att ha tillgång till ström. På önskelistan är även en solcellsladdare för telefonen.

Föreläsningar som följer med i kajaken via mobiltelefonen är:

Periodic Videos. Brady Haran har gjort ett fantastiskt periodiskt system med QR-koder av Periodic Videos. Jag har skrivit ut det på ett A4 och laminerat, smidigt att ta med sig. Vill jag se en video medan jag väntar på att fisken ska nappa så skannar jag in koden med mobilen och den spelas upp.
TED Mobile.
BBC News
Sveriges radio

Eget foto

Andra appar (läromedel) som följer med ut i fiskekajaken är:

Wikipedia.
Google Sky Map.
Twitter
Facebook

Det är rätt bra att ha lite och läsa och att titta/lyssna på när det är svårt att sova på natten i allt myggsurr och andra ljud så att man inte blir så mörkrädd.

Och så några andra verktyg (appar):

Avståndsmätare
Gästhamnar & Båtliv
Ficklampa
Google maps
SMHI
Marinetraffic (visar information om fartygs position)

Eget foto

Men sen är det ju ännu ofta så telefonen och nätverken inte fungerar som tänkt så det gäller ju att ha nödvändiga alternativ med sig också.....

För dig som är nostalgisk

2011-07-07T18:26:00.007+02:00

Verk som har en upphovsman som är död sedan 70 år får fritt användas eftersom upphovsrätten har gått ut. Därför kan jag nedan presentera några gamla böcker här nedan i min blogg för dig att bläddra i. Böckerna nedan är hämtade ifrån openlibrary.org. Som du ser så handlar en stor del av böckerna jag valt om laborativ kemi. Ibland får jag för mig att labinstruktioner och övningar var mer noggrant beskrivna, genomtänkta och testade förr i tiden. Dock var det inte alltid så hälsosamma kemikalier man höll på med.

Att använda (en virtuell) bestämningsnyckel

2011-07-04T13:59:00.004+02:00

Wikimedia Commons

Om du hittar till exempel en starr och vill bestämma vilken art det är så kan du använda bestämningsnyckel för carex i den virtuella floran. Jag har hittat en starr. Du ser fem bilder av den längst ned i inlägget. Det man kan se här på bilderna är att det är ett hanax (det bruna torra i toppen) och flera honax (de gröna spikklubborna). Fruktgömmena (bild 3 och 4) är inte helt platta utan mera rundade och med en lång spets. Honaxens stödblad (de långa gröna bladen, bild 1 och 2) är långa och når långt över axen.

Man kan också använda Digiflora för att se om man kommer fram till samma sak. Där finns dock inga för just carex specifika karaktärer att välja på.

Till sist kan man gå in på Biopix för att jämföra med bilder där.

Jag kommer fram till knagglestarr men det stämmer inte riktigt för i virtuella floran så står det att det ska vara 2-3 honax men på mitt exemplar är det fyra. Jag gissar iallafall på knagglestarrgruppen där grönstarr, knagglestarr, ärtstarr med mera ingår.

Foto: Linn

Ofta behöver man mäta, bladens bredd, fruktgömmens längd osv när man ska bestämma. Självklar kan man använda en vanlig linjal men själv kör jag med Ruler Green, en app:

Ruler Green for Android on AppBrain

Tillägg: Ingmar tipsar via mail om carexnyckeln. Användbar om man vill nyckla starrar.

Titta vad jag hittade!!

2011-07-03T01:54:00.013+02:00

Helt "skadad" av sommarkursen så får jag nu syn på gräs och andra roliga växter överallt. Den här till exempel hittade jag igår kväll när jag var ute och joggade. Den är en fräkenväxt har jag kommit fram till med digiflora. Den är jätte-jätte-grön och är liksom som en byggsats, kolla videoklippet. Jag gillar den här växten trots att den bara är grön:) Den har snygg design, ser ut ut som en spira eller en fin grindstolpe. Gillar även min sambo Davids kommentar när jag visade hur det gick att ta isär och sätta ihop delarna: " Men Linn, den här är ju gjord av plast. Det här är ingen riktig växt. Eller hur?" Nu när han inser att den är riktig så funderar han på om man kan förkorta och förlänga den och att den fortfarande kommer att leva vidare sedan.

Fräkenväxt Foto:Linn

Carl Axel Magnus Lindman [Public domain], via Wikimedia Commons

En annan sak som är trevligt är att det är fritt fram att använda gamla fina tecknade bilder på växter om upphovsmannen är död sedan 70 år. Det gör att alla kan betrakta de här vackra teckningarna på wikimedia commons.

Mobilkameran, USB-mikroskopet, Digiflora och Lindmans fritt tillgängliga teckningar och mitt pånyttfödda intresse för botanik sedan gräskursen, gör att jag nu vill skapa mitt eget digitala herbarium. Ett digitalt herbarium gör jag genom att tagga till exempel det här inlägget med Mitt Digitala Herbarium och växtens namn. Då kommer ett taggmoln att skapas som jag presenterar här på min blogg. Dessutom kan jag nu, med Bloggers nya funktion, tagga fyndplatsen, genom att välja Plats när jag skriver blogginlägget.

Vad ska jag behålla och vad kan jag lämna?

2011-07-01T23:56:00.008+02:00

To attain knowledge, add things every day. To attain wisdom, remove things every day. Lao Tzu (604 BC - 531 BC)

Nu är sommarkursen slut och vi har lärt oss minst 50 stycken olika arter av gräs eller halvgräs. Vi har också lärt oss om Linné eftersom den som var vår lärare, Torbjörn Lindell, är en expert på Linné och till och med har skrivit en bok om ämnet som jag nu håller på att läsa.

På sätt och vis så liknar kursen de MOOC-kurser jag tidigare deltagit i. På så sätt att det är mycket information, mer än vad man kan ta till sig samt att det är frivilligt vad man ska lära sig. Inga betyg eller prov ingår i utbildningen.

Nu när kursen är slut så ställer jag mig frågan, vilken, om någon, (livslång) lärdom ska jag dra av kursen och vilket av innehållet ska jag rensa bort ur minnet? Det är orealistiskt att försöka komma ihåg de över femtio olika arterna av gräs och halvgräs...

Det jag vill fördjupa mig i (och därmed komma ihåg för framtiden) är:

Fem st gräs, två st starr, två st tåg, deras svenska och latinska namn, fotografera dem ur alla vinklar och förstoringar och även pressa dem i ett herbarium samt ta reda på om det finns någon berättelse som hör till dem till exempel varför de fått sitt svenska namn.

Alla delarna hos ett gräs, ett starr och ett tåg och speciellt de karaktärer som man tittar på vid bestämning

Vem Linné var och vad han gjorde

Blommande gräs i närbild Foto:Linn

Ett småax i närbild Foto:Linn

Av Chrizz at sv.wikipedia [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) eller CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], från Wikimedia Commons

Ett småax i närbild Foto:Linn

Ett tåg i närbild Foto:Linn

För övrigt kan jag bara sammanfatta att det var mycket trevligt att läsa på folkhögskola och att få lära sig under exkursioner, det vill säga ute på plats i naturen. Och att androidtelefonen och USB-mikroskopet och Anki var ovärdeliga i min läroprocess. Flera av klasskamraterna ska nu skaffa sina egna USB-mikroskop efter att ha sett mitt. Läraren lovade ingenting men erkände dock att det var snygga bilder så man kan ju hoppas:)

Sista dagen var vi ute i gammaldags miljö med ängar och jordbruk från förr.

Ängarna i det område där Linné föddes, Råshult Foto:Linn

Hundäxing och rörflen har båda sina småax i så kallade täta gyttringar men medan hundäxingens vippgrenar alla är vända åt ena sidan så spretar rörflenets åt alla håll kring strået.

Hundäxing Foto: Linn

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) (Deutschlands Flora in Abbildungen.) [Public domain], via Wikimedia Commons

Rörflen Foto: Linn

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) (Deutschlands Flora in Abbildungen.) [Public domain], via Wikimedia Commons

Hos knapptåg är strået räfflat under blommorna medan det hos veketåg är mycket mindre räfflat

Knapptåg

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) [Public domain], via Wikimedia Commons

Veketåg

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) [Public domain], via Wikimedia Commons

Dag fyra på sommarkursen

2011-06-30T19:04:00.002+02:00

Idag har vi varit ute på taglamyren. Fortsatt härligt väder.
Nedan är bilder på starr och annat därifrån.
Har diskuterat avsaknaden av delad kunskap inom botanik och biologi på Internet och inom mobilappar med mina kurskompisar idag. Alla de över 50 st gräs som vi bestämt under den här kursen skulle det behövas skrivas mer om i wikipedia till exempel. Krok Almquist flora skulle enligt min bestämda mening behöva förvandlas till en app i mobiltelefonen. Eftersom den är gjord att ha med sig i fält och inte får vara för stor och tung, är den så förkortad att den blir som jag tycker, tråkig och svår att förstå om man inte är väldigt van vid den (Här håller inte andra med). Inga färgbilder och väldigt tunt med bilder överhuvudtaget. Det problemet skulle ju inte finnas i mobiltelefonen. Dessutom kostar boken över femhundra kronor att inhandla.

Dag tre på sommarkursen

2011-06-29T20:08:00.009+02:00

Perfekt lärmiljö? Sol, vacker natur, kaffekorgar..Kan mobiltelefonen vara ett sätt att öka möjligheten att befinna sig i en sådan miljö samtidigt som man studerar även teori?

Myskmalva Foto:Linn

För att lära in de latinska namnen på gräsen på sommarkursen, råplugga in dem, har jag användt mig av Anki. Det är flashcards för att lära in glosor. Det går också att ladda ned en tillhörande app för att öva via telefonen.

Här är några fler bilder från idag på gräs och lite annat:

.

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) [Public domain], via Wikimedia Commons

Prof. Dr. Otto Wilhelm Thomé Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz 1885, Gera, Germany [Public domain], via Wikimedia Commons

Dagens skörd

2011-06-28T20:25:00.002+02:00

Detta är de gräs och halvgräs som vi hållit på med idag på sommarkursen

Nu är bloggen med på folkhögskola

2011-06-27T19:59:00.003+02:00

Jag befinner mig på Grimslövs folkhögskola och sommarkursen Gräs. Det är kanske inte världens mest spännande ämne enligt min mening men man får vara utomhus, det är god mat och jättetrevlig lärare och kursdeltagare. Jag är med god marginal yngst, inte helt otippat då botanik tyvärr sällan lockar den yngre generationen numer.

Endel av folkhögskolans charm är ju helt klart mötena med människor med helt olika bakgrund. Vi är bara ett tiotal i kursen. Här finns en pensionerad ingenjör, en pensionerad gymnasielärare, en läkare, en psykologiprofessor, en högstadielärare, en pensionerad banktjänsteman, flera pigga pensionärer och naturintresserade, botanikintresserade och så jag.

Bäst av allt är prestigelösheten, alla deltagare erkänner att de inte kan så mycket om ämnet eller att de glömt bort. Det är trevligt också att märka att jag själv blivit gammal nog andra strunta lite mer i vad andra tycker och våga ställa frågor när jag inte förstår. Jag stäcker alla möjliga (säkert naiva) frågor till läraren. Det är ju så man lär sig :-)

Vad vi gör på kursen är att vi lär oss att examinera gräs, alltså ta reda på vilket gräs som är vilket. Jag kan bara säga att jag har otrolig nytta av min vana att använda digitala hjälpmedel i lärande. Saker som har blivit självklart för mig är:

att använda mobilkameran till att fotografera anteckningar och allt möjligt istället för att skriva för hand
att söka information med mobilkameran
att filma korta genomgångar/föreläsningar med mobilkameran
att blogga för att repetera och reflektera över vad jag lärt mig.

Det är bara jag som verkar ha digital utrustning med mig. Flera andra har dock kommenterat att de borde ha tagit med sig bärbar dator när de ser hur jag ser uppförstorade fina bilder på skärmen med hjälp av USB-mikroskopet medan de själva sitter med sina luppar (som faktiskt är rätt dyra i inköp) och ibland ganska ansträngande att titta i. Kursledaren föreslår att vi ska göra oss ett herbarier att alla gräs vi samlar och studerar men nej, där går gränsen, bilder och bloggande får räcka för min del..

Här är lite minnesanteckningar över vad vi har lärt oss idag.

Ovan ser vi den för egentliga gräs, typiska uppsvällda ledknuten. Det är därifrån som grässtråets blad börjar växa.

Här ser vi ett gräs i blomning i närbild. Den vita fjädern är en pistill och de mörkare ståndare. Gräs pollineras via vinden och behöver alltså inte producera vackra blommor och behagliga dofter för att locka till sig insekter.

Den lilla genomskinliga hinnan mellan bladet och strået kallas snärp. Vissa gräs har detta snärp, vilket är en viktig karaktär för att bestämma vilket gräs det rör sig om.

Här har vi ett gräs som har sina småax i ett ax. Gräset heter timotej

Här har vi ett gräs som har sina småax i vippor. Gräset heter rörflen

Här ser vi ett vackert gräs (enligt mig) som tillhör släktet agrostis

Ur Krok Almquist, en bok som jag aldrig gillat men hoppas att den här kursen ska ändra på det.

Ett gräs av släktet agrostis i närbild. Här ser vi ett antal småax. Ytterst och längst ned på småaxet sitter skärmfjällen,

Brunfen

Hundäxing

Rörsvingel

Endel gräs har borst

Hundäxing (se en till bild ovan) i närbild

Gräset kärrgröe i närbild

Gräset ängssvingel i närbild

En Midsommarbukett i Mikroskop

2011-06-25T21:50:00.006+02:00

Har passat på att fotat lite fina blommor som växer här i trakten nu vid midsommartid med usb-mikroskop..

Carl Axel Magnus Lindman [Public domain], via Wikimedia Commons

Smultronblom Foto: Linn

Smultron Foto:Linn

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) [Public domain], via Wikimedia Commons

Jungfru Marie Nycklar Foto:Linn

Carl Axel Magnus Lindman [Public domain], via Wikimedia Commons

Släktet Skräppa Foto: Linn

Stjärnblomma Foto: Linn

Carl Axel Magnus Lindman [Public domain] via http://runeberg.org/nordflor

Blåklocka Foto Linn

Stjärnblomma Foto: Linn

Av Johann Georg Sturm, Painted by Jacob Sturm; published by Kurt Stüber, [Public domain], via Wikimedia Commons

Man blir aldrig för gammal för leksaker

2011-06-22T23:03:00.001+02:00

Äger nu det här mikroskopet och det här mikroskopet och här ser vi en bild taget med det senare.

Foto: Linn

Här är en bild av samma blomma taget med mobilkameran

Foto: Linn

Det är min porslinsblomma som blommar nu. Uppdriven ifrån ett blad ifrån en porslinsblomma hemma hos en vårdtagare i hemtjänsten för över tio år sedan. Visst är den fin? Och visst är namnet porslinsblomma passande?

Fem Användbara Smartphoneappar

2011-06-21T23:49:00.002+02:00

Om du brukar tappa räkningen
Räkna in eleverna på utflykt, inventera läroböcker, naturinventera, räkna ihop poäng på ett prov, brygg kaffe till många och så vidare, utan att tappa räkningen. Ladda ned Click Counter till din smartphone. Du bara pekar på skärmen för varje grej du vill räkna och den svarar med ett klick och adderar 1 till summan.

by willsfca on Flickr cc (by)

Om du vill mäta din puls
Mät den med appen Instant Heartrate. Du sätter fingret mot smartphonens kameralins och får veta din puls på någon minut. Användbart i naturkunskap.

By eyehook.com cc (by)

Om du vill rädda liv
Ha Röda Korsets app för Första hjälpen installerad

By 8lettersuk on Flickr cc (by-nc-nd 2.0)

Om du är tidsoptimist och behöver hjälp att planera och organisera dig och koncentrera dig
Appen Autiplan riktar sig till personer med autism men kan vara bra för flera. På Autiplan.com kan du planera återkommande rutiner samt enskilda dagar eller delar av dagar. Fungerar också för lektionsplanering, se exempel nedan. Planeringen kan sedan användas i smartphone eller sparas i pdf-form.

Lektionsplanering gjord av mig med Autiplan

Om du behöver räkna i kemi
Till exempel om du på lab ska förbereda en lösning, späda en lösning, tolka NMR-spektra, beräkna molmassa så har du hjälp av appen Chemistry Helper

by hyku on Flickr cc (by-sa)

Att få ihop spridda historiska fakta från till exempel filmer, med en tidslinje

2011-06-19T13:16:00.004+02:00

Sommarlovet har inletts med ösregn, choklad, fika och film och ännu mera regn, fika och film.

Det regnar, ett tillfälle att slappa framför en film Foto: Linn

Här är de strömmande filmer från medioteket och nationella SLI som jag sett igår och idag:

En bok, en författare: Ingmar Ernberg

Medicin-Kirurgins Utveckling

Medicin-Infektionssjukdomar

Medicin-Vaccin, Pastörisering och Antibiotika

Jag kan rekommendera alla filmerna. De tre senare har en tillhörande filmhandledning från Filmo.se som förklarar filmens innehåll i text samt innehåller endel frågor runt filmen, tacksamt om man ska använda i undervisningen.

Nu ska jag strax iväg och se en biofilm också (och fika ännu mera), nämligen King of Devil´s Island.

Själv har jag alltid haft svårt för att lära mig historiska sammanhang men från en före detta elev, som inte pratade i onödan men som kunde allt om filmer, lärde jag mig att använda databasen IMDb samt att det går att förstå historia genom film.

Här har jag använt ett av de enkla verktygen som finns på Classtools.net för att få ett historiskt sammanhang utifrån filmerna jag nämner ovan. Classtools.net är kanske inte det snyggaste och mest påkostade verktyget men mycket, mycket enkelt och funktionellt, du behöver inte ens någon inloggning för att använda verktygen på Classtools.net, vilket jag tycker är bra.

Click here for larger version

Hur du sammanställer en gratis textbok till din GY11-kurs på 10 min

2011-06-11T00:05:00.004+02:00

Den här läroboken/kompendiet i nya gymnasiekursen kemi1 är sammanställd av mig. Det tog ungefär 10 min.

Så här gjorde jag:

1. Tittade på kursens centrala innehåll som hittas i ämnesplanen och valde vilka saker jag ville ha med i boken. (Jag vill inte alls ha med allt när det gäller det centrala innehållet i textboken utan den ska kompletteras med film, laboration, övningar osv)
2. Gick till wikipedia och aktiverade funktionen bokskapare
3. Sökte upp de sidor på wikipedia som jag var intresserad av att ha med i boken och klickade på Lägg till
4. Klickade på Visa bok. Här kan man ordna i vilken ordning man vill att sidorna ska komma, samt bestämma bokens rubrik
5. Sparade som PDF

Klart!

Fördelar med det här framför en vanlig kursbok:

1. Den blir slimmad och skräddarsydd.
2. Den blir gratis. Eller billig om man väljer att skriva ut den.
3. Det finns källhänvisningar till påståenden.
4. Den blir uppdaterad eftersom det är enkelt att förnya den då och då.

Dessutom tycker jag att det är en fördel att den blir rätt avskalad och torr med bara baskunskap och centrala begrepp. Resten kan man komplettera med på annat sätt, till exempel med filmer och laborationer eller fördjupningsarbeten.

Dokumentera i fält med smartphone del 3

2011-06-05T01:52:00.010+02:00

Så här års är det för mig ett självklart val att jogga ute i naturen istället för att vara på ett svettigt, kvavt gym.

De så kallade långpassen, där man ska jogga långt men långsamt, fungerar bra att kombinera med att dokumentera växter och annat längs vägen med androidtelefonen, då blir de inte lika tråkiga. Är dock just nu ganska långt ifrån målet att bli lika sportig som min sambo som till exempel denna sommar deltar i tävlingen Ursvik Xtreme :-).

Lijekonvalj Foto: Linn

Carl Axel Magnus Lindman [Public domain], via Wikimedia Commons

Jag har bytt ut min tidigare metod. Den här fungerar bättre:

Ställer in telefonen så att den tillåter användning av GPS (det kan kosta pengar och drar mycket batteri men annars blir inte positionerna alls exakta, jag testade utan först)
Tar ett foto av en utvald plats med telefonen
Öppnar appen Google Maps, som visar min position
Klickar på positionen och väljer "dela positionen med andra" och e-postar till mig själv.
När jag kommer hem öppnar jag e-posten, klickar på länkarna och spar dem i ny karta i Google Maps samt lägger till bilderna och skriver lite text.

Visa Joggingrunda 4 juni 2011 på en större karta

Jag rekommenderar den här turen så här års, den är några km och jättefin, oftast folktomt, någon fågelskådare kan man stöta på. Längs vägen finns några små informationstavlor uppsatta om platsers historia.

Foto av informationstavla om en gammal skolbyggnad från 1800-talet, Foto:Linn

Nu är det ju så pinsamt det här med att jag är lärare bland annat i biologi och ändå har jag inte direkt någon gedigen artkunskap när det gäller flora och fauna, utan mitt intresse har varit mikrobiologi och biokemi (så det kan eventuellt finnas fel i bilder och text i kartan ovan, rätta gärna).

Men det är väl inte försent att lära sig än hoppas jag, för nu, med anledning av det här med androidtelefonen, tycker jag att det är roligt.

Midsommarblomster Foto: Linn

Carl Axel Magnus Lindman [Public domain], via Wikimedia Commons

Min plan är att nästa vår, inom ramen för bland annat kursen Natur- och Friluftsliv, först anordna en guidad tur själv likt den ovan och berätta hur jag har gjort den. Sedan kanske skicka ut elever som har smartphones att göra egna likadana turer i ett område nära där de bor.

Lite mer lektionsmaterial på samma tema

Ett spel som jag gjort om blommans delar

En frågesport om svenska träd

Digiflora, en digital nyckel för att lista ut vilken växt man hittat

Sveriges Radios sida om Linné

En animerad film om hur en frukt bildas

Pollination - OUP science animation from Tim Ruffle on Vimeo.

Om demokrati och vad en gymnasiekurs borde innehålla

2011-06-04T12:39:00.001+02:00

DN rapporterar om en undersökning där det framkommer att många unga inte värderar demokrati så högt.
Och tillägger några rader om hur och vad skolan borde lära ut. Vilket får mig att tänka på nedanstående.

Vi har haft en kurs i livskunskap under det här läsåret. Det roliga med det ämnet är att det är så luddigt samtidigt som innehållet ligger nära vardagen. Det tror jag är det som har gjort att det har blivit mycket diskussioner om kursen. Både postivt och negativ kritik har det varit och alla tycker inte lika. Jag tror aldrig att jag tidigare upplevt så mycket åsikter om någon kurs och avslutade därför kursen med att ställa frågan (som borde ställas oftare).

Vad skulle en kurs i livskunskap innehålla om ni fick välja (utan hänsyn till skolverkets mål)?

Listen by Ky_Olsen cc (by)

Svaret blev ungefär som följer.

Nedanstående praktiska moment har funnits med i kursen och de skulle vara kvar:

Närvaro, passa tider
Ansvar för studier, studieteknik
Återkommande sociala aktiviteter som utmanar och prövar den sociala kompetensen, planeringsförmåga, samarbetsförmåga
Studiebesök på framtidsmässor, jobbmässor
Sommarjobbssökning
Högskoleprovet
Sociala medier
Integritet och säkerhet på nätet
Hjärt och lung-räddning

Det fanns åsikter om att momenten med fördel kan klumpas ihop i längre teman och att momenten kunde ha gjorts på ett annat sätt. Vissa efterlyste mera färdig planering och kursinnehåll från lärarens sida. Vidare underströks att det bör vara en praktisk kurs. Kommentarer om att det inte känns meningsfullt att utvärdera kurser hördes också.

Ytterligare moment som de tyckte hade kunnat ingå i kursen var:

Starta företag
Kost och hälsa

Kursens tre viktigaste mål ansågs vara:

Klara närvaro
Kunna ta initiativ
Kunna fullfölja och reflektera

Det jag nu funderar på med anledning av unga och demokrati är följande:

1. Hur oändligt lång vore processen för att kunna få till den här kursen i gymnasiet? (Det finns, vad jag kan se, ingen kurs som passar in på det här innehållet i nya GY11).

2. Vilka läser elevernas kursutvärderingar?

3. Bör jag ens ställa frågor till eleverna om sådant som de ändå, när allt kommer omkring, inte kan påverka inom rimlig tid? Exempelvis vad de ska lära sig i gymnasiet. Bör jag kanske hålla mig till till exempel enkla frågor om skolmaten?

4. Är bästa sättet att döda all form av vilja till demokratisk uppbyggnad av kursinnehåll att börja med att visa (de obegripliga) kursmålen, eller att börja förklara att visst innehåll ska löpa som en röd tråd genom alla gymnasieskolans kurser och kan inte bedömas och betygssättas som en kurs i sig?

5. Skulle kursinnehåll kunna konstrueras av elever eller av de som nyligen varit elever (typ i wikiform) och sedan granskas av sakkunniga akademiker istället för tvärtom?

Min önskan hade varit att livskunskap hade fått vara med som en kurs i GY11 och att den hade fått vara elevstyrd i hög grad, bland annat för demokratins skull.

Utantillkunskaper via dataspel

2011-06-02T21:45:00.003+02:00

Snabb feedback är viktigt vid inlärning av basfakta, utantillkunskaper, glosor och liknande tror jag.
Jag har gjort mina första egna dataspel på det här temat. De handlar om baskunskaper i kemi. Varför ska man lära sig sådant här utantill? Mitt svar är att det ska man lära sig för att kunna hålla tråden när ska se en film/läsa en text/lyssna på en berättelse. Det är svårt att hålla tråden om man fastnar vid detaljer.

PurposeGames var lätt att använda. Man laddar upp en bild och sätter ut de blåa bollarna i bilden och skriver ett ord eller en mening till varje boll. Sen är det klart.

Annat som är pinsamt att inte kunna utantill men som man enkelt kan lära sig genom att spela purposegames är planetsystemet, multiplikationstabellen, geometriska 3D-figurer, matsmältningssystemet

Ännu mera utantillkunskaper kan man lära sig på http://www.webbmagistern.se/

Dokumentera i fält med smartphone del 2

2011-05-28T21:09:00.008+02:00

Just nu är det mycket friluftsliv för min del. Igår paddlade vi kajak jättebra anordnat av en av elev.

Idag har jag varit på guidad utflykt i nationalparken Ängsö anordnad av studiefrämjandet. Guidade på ön gjorde Pelle Holmberg.

Mitt mål var att dokumentera utflykten på Ängsö med hjälp av min androidtelefon med samma metod som jag testade tidigare i veckan. Tyvärr fungerade det inte så bra att hitta de exakta positionerna med GPS:en. Så jag fick sätta ut foton och text på ett ungefär. I kartan ser du en del av de växter som vi såg på ön.

View Ängsö 2011-05-28 in a larger map

Säsong för att titta på växter på Ängsö är maj-juni. Det var två timmars båtresa dit från nybrokajen i Stockholm. På vägen dit fick vi bland annat lära oss om havsörnen som gjort en comeback på senare år i Stockholms skärgård (på grund av miljöinsatser).Vi lärde oss även om den inte så populära skarven, som ökat explosionsartat men nu avstannat.(Vad vi inte fick höra om skarven men som jag läser nu i wikipedia är att den använts som fiskeredskap i århundraden i Asien.)
Ejdern 'är en fågel som har minskat rejält de senaste åren i området. Dessa kommer jag faktiskt ihåg att jag såg överallt som barn ute i skärgården. Vi kallade dem saltvattensänder.

Ö utan träd, ett resultat av att Skarvar bor där (Foto: Linn)

Vad vi övrigt fick höra var att artkunskapen hos svenska biologistudenter har minskat katastrofalt. Det var inte svårgissat, jag själv har ju läst ganska mycket biologi på universitetet men kan fortfarande knappt skilja på en gran och en tall:) Intresset har också minskat i allmänhet. Själv tror jag att det kommer en ny intressevåg när möjligheten ökar att ha med sig mobilt internet ut i naturen.

Har inte riktigt fattat vad den ska vara bra för

2011-05-26T21:51:00.002+02:00

men om man nu håller på att ta fram denna sjukligt människoliknande robot så kanske det är läge att fundera på vad den kan vara bra för. Efter en lite trasslig dag på jobbet som idag full med "varför jobbar jag med detta"-tankar, så kan jag tänka mig att den kunde vara användbar som outtröttlig gnäll-lyssnare. Jag skulle då programmera den med ett intresserat ansiktsuttryck och fraser som:

- Nej, är det sant? Berätta mer..

- Jag förstår precis vad du menar, känner igen det där... usch

- Typiskt..

- Sanslöst.. helt hopplös situation..fattar inte att du orkar..

Skulle inte programmera den att svara med goda, hurtfriska råd eller att den börjar prata om sin egen förträfflighet, det kan jag säkert säga. Utan den skulle istället bara lyssna förstående på allt mitt gnäll hela kvällen;-).

Norrsken och Berg

2011-05-24T23:46:00.001+02:00

vackert skildrat med timelapse. Jag har sett filmerna säkert 10 gånger redan..De är bra

Att dokumentera i fält med smartphone del 1

2011-05-23T20:11:00.006+02:00

Idag skulle jag testa att dokumentera en naturvandring med min androidtelefon. Vad som till sist fungerade (efter försök med appar osv) var detta:

Ställde in telefonen så att den tillåter användning av GPS (det kan kosta pengar men annars blir inte positionerna alls exakta, jag testade utan först)
Tog ett foto av en utvald plats med telefonen
Använde min twitterapp Seesmic, skrev ett tweet. Valde Add Location Map Link. Laddade även upp fotot jag nyss tagit. Skickade iväg tweetet.
Upprepade steg 2 och 3 när jag kom till nästa ställe osv.
När jag kom hem kollade jag mina tweet. Länken i tweetet ledde in i Google Maps där postionenerna visades som en pil och GPS-kordinaterna syntes. Bilden hamnade i TwitPics
Jag la till mina positioner (går med ett klick) i en ny Google Map som jag kallade Linns test. Nu syntes ställena som blåa nålar istället för gröna pilar Jag lade till bilderna från Twitpics (bara kopiera url-adressen) i respektive nål och skrev även till lite text.

Här ser du resultatet, klicka på de blå nålarna så ser du bilderna:

Det blev bara två platser men eftersom jag gjort en massa misslyckade försök så har jag säkert varit ute fyra timmar i terrängen idag och fotat allt möjligt

En mugg i ett träd ovanför en källa med vatten

Meningen var att jag skulle hitta en metod att dokumentera den åtta timmar naturvandring i Ängsö naturreservat som jag ska delta i på lördag. Jag tror att den här metoden kommer att fungera helt ok, speciellt eftersom jag kommer att uppdatera mitt abonnemang så att jag ska kunna surfa snabbare med mobilen. Eller faktsikt, jag tror att det kommer att bli hur snyggt som helst. Och med en massa fakta om blommor också..Missa inte mitt twitter på lördag och min blogg på lördag kväll alltså.

Sen har jag ju förstås en tanken om att det här ska användas i undervisningen, att jag ska kunna skicka ut elever på natuvandringar och att de kommer tillbaks med en sådan här typ av dokumentation. Men först måste jag vänta på att vi ska få resurser till det. ALLA lärare borde självklart ha en smartphone som tjänstemobil + tillgång till iPad osv. Hellre det än högre lön för min del.

Har du andra tips på hur man dokumenterar en naturvandring med hjälp av en smartphone?

Är det här som är mobile learning?

Är alltihop ett enda stort SPEL när allt kommer omkring?

2011-05-21T22:54:00.023+02:00

I det här intressanta klippet påstås att hela livet håller på att spelifieras.

Belöningssystem är känt sedan länge inom utbildning och särskilt som en pedaogisk metod vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Belöningssystem är en form av kraftigare förstärkning av önskvärt beteende än enbart uppmuntran och beröm. Belöningar kan vara både materiella och i form av förmåner och trevliga aktiviteter. Man kan göra ett system där barnet får samla poäng som leder till belöningar. Definiera ett eller ett par beteenden som du vill se mer av. Välj sådant som barnet kan lyckas med. Bestäm vilken typ av belöningar som ska användas och vilken tid på dagen barnet ska få belöningarna. För att belöningarna verkligen ska fungera motivationsstärkande är det viktigt att det är sådant som barnet verkligen uppskattar. (http://www.lul.se/templates/page____3645.aspx 2011-05-22)

Det finns forskning som varnar för belöningssystem och hellre vill lyfta fram den inre motivationen, se till exempel den här artikeln eller den här filmen:

När jag läser texterna och tittar på filmerna drar jag följande slutsatser när det gäller skolan:

att i skolan har vi nytta av effektiva yttre belöningssystem när vi vill uppmuntra enkelt, mekaniskt beteende VILKET VERKLIGEN BEHÖVS!!! träna in saker, öva in beteenden , goda rutiner, studieteknik, komma i tid, lära sig grundläggande utantillkunskaper, stå ut med tålamodskrävande och traggliga men nyttiga aktiviteter. Sådant som kanske tas för givet men som inte är det.

att vi i skolan också måste använda andra sätt än yttre belöningssystem när vi vill jobba med kreativitet och större projekt, tankekrävande problemlösning och jag kommer då att tänka på coaching, nätverkande event, formativ bedömning, självreflektion, diskussion, att producera det man skapat (vilket väl också har med belöningssystem att göra och då tänker jag på hjärnans eget belöningssystem i form av signalsubstanser).

att det inte finns någon motsättning mellan den första och andra punkten, utan att de kompletterar varandra eftersom båda sakerna behövs i skolan och att lärare måste vara duktiga på att avgöra när det ena eller det andra behövs .

att det verkar vara helt fel metod att ge lärare löfte om projektpengar (ytttre belöningssystem) för att skapa något nytt och kreativt inom ett område. Helt rätt verkar istället vara att ge kompetenta lärare resurser och ramar såsom tid och teknisk utrustning och sedan följa processen och se vad det blir för något.

&amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;Loading...&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;gt;

Tror du på yttre eller inre motivation eller både och? Rösta här:

Jag läste också den här blogposten på temat gamification och fick lust att pröva att göra Naturkunskap A gamified (spelifierad är kanske den svenska översättningen) och här på bilden syns resultatet. Det går numera alltså att erövra olika badges genom att vara en flitig användare av den webbaserade kursplaneringen i Naturkunskap A. Finast av allt är då att kamma hem pokalen Hall of Fame.

Det går också att checka in när man besöker sidan om man vill skryta med att man varit där :-)

Inget extraordinärt alls

2011-05-20T00:39:00.002+02:00

Nu har jag varit på mitt första teachmeet vilket var trevligt. Jag beundrar de lärare som ställer sig upp och pratar om sin digitala undervisning. Det skulle jag också vilja göra fast kanske på ett lite mindre teachmeet. Men vad skulle jag prata om? Jag gör ju ingenting extraordinärt i jämförelse med andra. Jag skulle nog helst prata om det högst vardagliga användandet av teknik just i min vanliga arbetsdag. Om vi tar en dag som igår eller idag som exempel:

Börjar 8:30, jättetrött. Inga elever på plats än. Orkar inte sitta vid skrivbordet i arbetsrummet, orkar inte koncentrera mig där just för tillfället. kopplar loss den bärbara datorn, går till soffan med en stor kopp kaffe och jobbar därifrån istället istället. Kollar igenom några självättande test som en elev ska göra som repetiton. En annan elev ska labba men ska först göra en simpel variant av laborationen virtuellt med hjälp av ett dataprogram för att förstå vad den handlar om, vilket kommer att spara tid sen vid det praktiska arbetet.

Senare på dagen: Eleverna jobbar vid sina arbetsplatser utefter de kursplaneringar som ligger i lärplattformen eller i bloggform. De som hellre vill det sitter och jobbar i vanliga kursböcker. Alla säger till när de vill ha genomgång av något eller diskutera något eftersom vi har extrem individanpassning. Vid genomgång skissar jag oftast med penna på baksidan av papper som slängts i pappersinsamlingen. Men ibland använder jag den bärbara datorn för att visa filmklipp eller för att diskutera ett av elevernas dokument.

Tech Training by Pesky Library cc (by-nc-nd)

Lite senare på eftermiddagen är det klassråd:
Skissar klassrådets dagordning. Vi samlas vid runda bordet, kopplar den bärbara datorn mot projektorn. En frivillig elev är sekreterare, han får den bärbara datorn och skriver medan de andra dikterar. Alla kan se vad som skrivs på skärmen. Vi lärare har fått idén att starta en facebookgrupp för klassråden. Vi vet inte riktigt hur man gör men testar oss fram med hjälp av frivillig elev. Fler datorer än min bärbara behövs, kollegan har en och en av eleverna använder sin smartphone. Det blir lite diskussion om säkerhet och integritet..En av eleverna gör sedan en kortpresentation (1 min) av sin prezi på klassrådet och ger sina reflektioner kring användandet av det. Diskussionen spårar in på dåliga powerpoints och vi googlar på det. Jag meddelar att vi kommer att göra elevutvärderingarna digitalt i år med Google Forms för att spara tid, det sammanställer sig självt. Vi använder google maps för att kolla vart vi ska nästa fredag och hur man tar dig dit. (kajakpaddling).

Ännu senare på eftermiddagen: alla elever har gått hem och arbetsdagen är slut. Jag orkar inte åka hem direkt, lägger mig i soffan först 30 min och vilar med meditationsmusik från youtube i hörlurarna, funderar över dagen och morgondagen.

Nu ångrar jag mig

2011-05-14T11:05:00.003+02:00

Förra veckan intervjuades jag via Skype av Mohsen från Finland som forskar inom utbildningsteknologi. Det handlade om mitt deltagande i MOOC-kurserna PLENK2010 och CCK11 och allmänt om sociala medier. Vad hade jag lärt mig genom dessa kurser, frågade han bland annat och svarade att jag till exempel har lärt mig att använda twitter samt om digital identitet och personligt nätverk samt förstås om konnektivism.

Sen kom frågan om jag trodde att det skulle fungera med MOOC i ett naturvetenskapligt ämne som till exempel kemi. Jag sa direkt nej med motiveringen att för att kunna diskutera kemi så måste man ha grunder, ett språk med de naturvetenskapliga begreppen och en grundläggande förståelse för ämnet först.

Men nu funderar jag en gång till. Visst vore det vid närmare eftertanke en bra idé med en mer naturvetenskapligt inriktad MOOC. Men inte i ett traditionellt ämne, såsom biologi, kemi eller fysik tror jag, för då blir man så låst i sina tankar samt att dessa skolämnen inte direkt ligger i topp när det gäller allmänhetens intresse.

Utan istället om något tvärvetenskapligt/mera vardagligt/problemslösningsinriktat som till exempel

Vindkraft
Antibiotikaanvändning
Solenergi
Återvinning av hushållsavfall
Miljömålen
Konditionsträning
Skräp i naturen

I dessa fall, skulle jag tro, blir det värdefullt med den mångfald i förkunskaper och intresseområden som blir vid en MOOC. Jag skulle gärna delta själv i en sådan iallafall. Ett exempel på problemlösning där helt olika kunskapsområden samverkade var när man byggde en kuvös som kunde repareras på bilverkstäder.

Sverige har naturvetenskaplig forskning och ligger långt fram när det gäller innovationsförmåga, kanske är det just ett av universiteten här som bör anordna en global naturvetenskapligt inriktad MOOC?

Hänger du med i vetenskapsnyheterna?

2011-05-08T23:17:00.001+02:00

Lyssna: Vetenskapsradions veckomagasin

Loading...

Attraktiv med vetenskapliga mått

2011-05-06T22:09:00.008+02:00

I den nya kursen Naturkunskap 1a1 är en del av kursens centrala innehåll:

Naturvetenskapliga aspekter på och normkritisk reflektion över människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Säkerligen har författarna av kursens centrala innehåll haft en tanke på vilken sorts relevant undervisning som skulle kunna relatera till det här men avslöjar det inte i kursplanen. Den arme läraren (som inte väljer att följa läroböcker) lämnas att fundera ut det själv.

Vackra, attraktiva människor är något som iallafall fascinerar. Det har gjorts vetenskapliga studier om vad människor uppfattar hos andra som vackert och attraktivt. Man har kommit fram till att till exempel ett symmetriskt ansikte uppfattas som attraktivt hos både män och kvinnor. Man har frågat sig varför och kommit fram till att ett symmetriskt ansikte signalerar bättre gener och hälsa. Här förklaras mer om det. Det finns också ett samband mellan symmetri och tidpunkten för ägglossning.

Nerfertiti by La_Babi, Flickr cc(by-nc-nd 2.0)

Men vad är det då för mening att ta upp det här i undervisningen? Jag tänker att, förutom att ämnet kanske väcker intresse för biologi, det kan vara en ingång till att diskutera till exempel följande frågor:

Vad är gener?
Vad är "bra gener"?
Är det viktigt med "bra gener" i det moderna samhället?
Finns det annat än bra gener som är viktigt för att vara attraktiv i det moderna samhället?
Hur viktigt det att vara fysiskt attraktiv och hur långt är det värt att gå i sin strävan efter att vara attraktiv (ang t ex plastikoperationer)
Är livets mening att sprida sina gener vidare?
Kan man lita på första ögonkastet? (angående vem som anses attraktiv i de vetenskapliga studierna och vem som är det i längden. Skulle studierna kunna göras på något annat sätt?)

osv.

På Symmeter kan du testa ditt ansiktes grad av symmetri och genom SymFace så kan du mixtra med ditt ansikte för att se hur det skulle se ut med perfekt symmetri.

Mitt rättså (ca 5 %) assymmetriska ansikte här:

Efter manipulation med Symface:

Ännu ett skäl att gilla tulpaner

2011-05-04T18:47:00.007+02:00

Tulpanerna i mitt kök

Om du ska ha en lektion med mikroskopering och vill titta på något som syns klart och tydligt i mikroskopet, välj att studera klyvöppningar hos ett tulpanblad. Det är enkelt att fixa till ett preparat och klyvöppningarna och dess slutarceller syns skarpt.

"Klyvöppningar (stomata) är mikroskopiskt små öppningar (porer) som finns på växternas blad, framför allt på undersidan. Klyvöppningarnas funktion är att reglera hur snabbt bladet utbyter gas med omgivningen. Varje por har två specialiserade celler som kontrollerar öppningens storlek. Ur den luft som kommer in genom poren kan bladet utvinna koldioxid som används vid fotosyntes och/eller syrgas som används vid cellandning. Överskott av syrgas eller koldioxid (beroende på process) lämnar bladet med den luft som går ut genom klyvöppningen. I denna gas finns också vattenånga som avdunstat från vattnet inne i bladet (transpiration)." http://sv.wikipedia.org/wiki/Klyvöppningar (2011-05-04)

Gör så här:

1. Tag ett tulpanblad

2. Riv försiktigt ett litet hack i bladet

3. Notera den tunna färglösa hinnan (bild) på undersidan av tulpanbladet (epidermis=ett enda lager med celler)

4. Riv loss en liten bit av det tunna hinnan

5. Bred ut den på ett objektglas med en droppe destillerat vatten och placera ett objektglas över.

6. Titta i mikroskop

Eget foto

Photo credit: Peter Halasz cc (by-nc-sa)

Monocot Epidermis by Blueridges Kitties cc (by-nc-sa)

Det syns mycket tydligare i mikroskopet än på bilderna ovan..

Lär mer om klyvöppningar i den här pedagogiska filmen.

(klyvöppning=stomata)

Vetenskapens Historia på Svt Del 6 av 6

2011-05-02T22:23:00.002+02:00

Jag brukar ibland vara kritiskt till tv-program om naturvetenskap. Men inte den här gången. Den här serien berättar om naturvetenskap på ett sätt som jag gillar. Naturvetenskapen sätts i ett sammanhang och kopplas till politik, filosofi, psykologi, ekonomi och mänskliga känslor. Kanske får de rent av fram att naturvetenskap inte går att skilja från samhället i övrigt? Att det angår alla, som en viktig del av allmänbildningen och förståelsen av hela samhället och mänskligheten?

I seriens alla delar berättas om vetenskapsmän, hur de arbetat och vad som drivit dem framåt och vad som gjort dem kända. En trevlig skoluppgift är att låta eleverna presentera valfri historiskt känd person inom naturvetenskapen på en glogsterplanch. Här är ett exempel som en av mina elever gjort:

Sista delen, del 6 av 6, i Vetenskapens Historia handlar om vår syn på oss själva, vilka vi är, vad gör oss till människor. Hur till exempel synen på människor/djur, förnuft, nervceller, datamaskiner, psykisk sjukdom och beteende har sett ut genom historien.

Den mänskliga hjärnan brukar vara ett ganska tacksamt ämne att undervisa om, eftersom det så lätt kan kopplas till oss själva och vardagen.

Grundläggande fakta om nervceller kan man läsa här och här har jag gjort några frågor och uppgifter på ämnet.

Här finns en annan bra översikt om hjärnans uppbyggnad och funktion

På Youtube finns många bra videor om hur kontakten mellan nervceller fungerar med hjälp av signalsubstanser. Här är en utan tal vilket passar bra om man själv vill föreläsa på svenska:

Det som ofta väcker intresse är drogers inverkan på hjärnan. Här är en video som förklarar varför det är svårt att sluta röka:

Och en om varför vi (jag) behöver kaffe:

För ytterligare fördjupning om hjärnan och vad som gör den mänskliga hjärnan så speciell rekommenderar jag detta intressanta TED-talk om spegelneuronerna som formade vår civilisation:

Jag måste blogga om detta en gång till

2011-05-01T11:34:00.002+02:00

Har redan skrivit ett inlägg på min blogg för pedagogstockholm. Al Gore, en politiker som inte bara snackar utan också verkar vara en riktig doer, i mitt tycke. Nu har han släppt sin bok Our Choice i interaktiv iPad-version. 38 kr kostar den att ladda ned på iPaden. Jag köpte den igår och kan intyga att det är mycket bok för 38 kr.

Al Gore's Our Choice from Push Pop Press on Vimeo.

Tipper Gore from Our Choice/Rodale

Lektionsmaterial till Vetenskapens Historia Del 5

2011-04-22T22:59:00.007+02:00

Jag har just tittat på del 5 i BBC-serien Vetenskapens Historia. Det här avsnittet, som finns på svtplay till och med 28 april handlar om sökandet efter svaret på frågan:

Vad är liv?

Här får man bland annat höra berättas om när man upptäckte att blodet cirkulerar i kroppen, när man upptäckte den första cellen och hur man fick klart för sig vad DNA var.
(Jag gillar verkligen deras sätt att berätta och funderar över om man skulle kunna göra ett helt kursupplägg i naturkunskap med den här seriens alla delar som bas.)

Här är några övningar och uppgifter jag brukar använda, som passar bra som lektionsmaterial i samband med just det här avsnittet. De flesta går att fördjupa sig i mer eller mindre och är på så sätt flexibla, de går att använda även om förkunskaperna hos eleverna är olika.

1. En förförståelseövning/diskussionsövning. Här har jag gjort den i Google Docs men om man är i ett klassrum så kan man lägga fram konkreta föremål på en brickor istället. Pröva gärna själv att sortera Uppgiften är att:
sortera sakerna i nederkanten i Liv och Inte Liv. Sedan ska man motivera varför man sorterat som man gjort. Passar bra som gruppövning. En variant är att sortera i Innehåller Celler och Innehåller Inte Celler.

2.Att jobba med en begreppskarta.
Uppgiften är att försöka pussla ihop alla rutor genom att flytta och dra streck mellan de gröna och vita rutorna så att det blir ett riktigt sammanhang. Begreppskartor eller Concept Maps kan du läsa mera om här eller här.

3. Blodomloppet kan vara svårt att enbart läsa sig till hur det fungerar. En bra övning är att göra en berättelse om en bloddroppen eller en röd blodkropp som färdas runt i blodomloppet. Starta i benet till exempel och sluta på samma ställe. Berätta, vad är bloddroppen med om på vägen?

4. Titta på riktiga hjärtan. Reglerna för att använda hjärtan från slakteri är numera ganska krångliga men vissa matvaruaffärer brukar sälja hela lammhjärtan och då behöver man inte tänka på regler.

5. Titta på celldelning i lökrötter enligt till exempel följande instruktion.

6. Experimentera med jäst. Enklaste exemplet nedan. Diskutera vad som händer i termer av liv och förutsättningarna för liv.

Ge växterna en röst i det stora kunskapskriget

2011-04-19T16:06:00.001+02:00

Jag bor granne med ett av Sveriges alla naturreservat.

I naturreservatet som jag bor granne med, växer just nu blåsippan på bilden ovan. Blåsippa är en av de växter som är fridlysta i Stockholms län. Att jogga ute i naturen istället för att stå på ett löpband på gymmet när det är fint väder är ju ett enkelt och vardagligt sätt att uppleva naturen. Har man då en mobil med kamera med sig kan man ju passa på att dokumentera sin upplevelse, kanske att använda Digiflora eller sitt personliga digitala nätverk om man är nyfiken på vad man fotat. Ett exempel på att naturkunskap och teknik går hand i hand.

En av mina elever håller nu på att klippa ihop en filmberättelse om en av Sveriges nationalparker som ska visas upp för andra elever vid ett redovisningstillfälle. I denna process kommer bland annat allemansrätten in. Ett exempel på hur ett teknikintresse kan användas för att lära sig naturkunskap eller hur ett naturintresse kan användas för att lära sig teknik.

Innan sommaren ska också några elever och lärare, organiserat av en elev, inom ramen för en kurs, ut och paddla kajak, hoppas på fint väder och inspirerande och motiverande naturupplevelse som dokumenteras digitalt och leder till samtal, ringar på vattnet och naturkunskaper:)

Nick R, CC (by-nc)

&amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;Loading...&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;amp;amp;amp;amp;gt;&amp;amp;amp;lt;/p&amp;amp;amp;gt;

Internetberoende

2011-04-18T12:49:00.002+02:00

Denna vecka är det Digital Detox Week fick jag veta i helgen. Det fick mig att fundera på hur beroende jag är. Vilket fick mig att söka upp denna extension till Google Chrome:

Stay Focused

Den fungerar så att jag trycker på en knapp när jag vill begränsa mitt eget surfande på en webbsida. Jag kanske tycker att idag får det verkligen räcka med 10 minuter på till exempel Twitter. Stay Focused räknar då ned och efter tio minuter kan jag inte längre gå in på den hemsidan den dagen.

Det är klart att det går att fuska, det är ju bara öppna en annan webläsare. Men det är iallafall ett verktyg som kan hjälpa till att göra dig uppmärksam på tiden som du lägger ned på surfande.

Är det fler en jag som funderat på om de är beroende av Internet eller vissa sidor på Internet? Påverkar det ditt liv på ett negativt sätt? Hur hanterar du det?

Utanför för fönstret, eget foto

Det ska vara värt varje minut

2011-04-17T07:11:00.004+02:00

att lära sig naturkunskap i gymnasiet eftersom kursinnehållet och undervisningen är så relevant = min vision, inför nystarten med GY11.

Steg ett blir att tolka och förklara ämnets syfte utifrån skolverkets ämnesplan.

Här är ett försök (hög upplösning, kan eventuellt ta lite tid att ladda men se gärna i fullskärmsläge)

Skollyftet är ett initiativ som tagits av läraren Anna Kaya tillsammans med andra skolengagerade på twitter. Inom skollyftet hjälps vi alla åt att bygga den skola vi vill ha. Det här var mitt första blogginlägg på temat skollyftet.

Vilket är ditt?

Lagom till Påsk

2011-04-14T16:34:00.001+02:00

Hur förklarar du det här?

En bild från idag. Fika+påskexperiment

Naturvetenskaplig arbetsmetod

2011-04-11T12:26:00.006+02:00

Naturvetenskaplig metod är centralt innehåll i både de nuvarande liksom de kommande gymnasiekurserna i naturkunskap.

Videon som jag bäddat in ovan finns på Brightstorm.com och där finns också en intressant diskussion i kommentarsfältet under videon.

Den senaste tråden börjar så här:

och lite längre ned i diskussionen kommer det här:):):)

Nu är min fråga:

Varför finns hittar jag nästan inget svenskt material online som kan fungera som introduktion till det naturvetenskapliga arbetssättet, innan själva experimenterandet?

Här är mina hypoteser:

1. Jag har inte letat tillräckligt

2. Svenska experter och utbildare inom naturvetenskapligt arbetssätt delar sällan sin kunskap via digitala media

3. Introfilmer om naturvetenskap och naturvetenskapligt arbetssätt är inte poulärt och efterfrågat hos dem som använder sig av Internet som lärresurs.
4. De naturvetare som delar sin kunskap digitalt är inte intresserade av att göra simpla baskunskapsfilmer

Har du någon annan hypotes eller idé, eller kanske till och med ett svar?

Nu till sist ett tips till dig som har en hypotes och vill undersöka den genom att samla in data som sedan ska sammanställas i snygga diagram och grafer.

Använd Google Forms!! Snabbt, snyggt, roligt, användarvänligt.

Ett klassrum

2011-04-06T22:17:00.001+02:00

Det finns ett, alldeles nyinrett klassrum, på skolan. I mitten står ett stort, ovalt bord med klädda stolar runt omkring. Modernt designade taklampor hänger över bordet. På ena väggen hänger ett tyg i varm färg. I rummets hörnor finns små, inglasade rum med bord och två stolar. Dessutom finns i rummet ett antal enskilda arbetsplatser avgränsade med flyttbara väggar med ljuddämpade material. Det finns också ett högre bord med något som liknar barstolar runt. Alla möbler är nya och fräscha. En projektor finns i taket och en liten duk på väggen vid det stora bordet.

En trevlig känsla infinner sig när jag går in i det rummet. Meditativ. Axlarna åker ned bara jag går över tröskeln. I det rummet blir det lätt att lyckas med undervisning. Idéerna poppar upp i huvudet om olika lektionsupplägg.

Ett annat mysigt rum, photo by lumierefl cc (by-nc-nd)

Om olika sätt att beskriva skolproblem

2011-04-04T21:41:00.002+02:00

Här är ett vinklat, inte så nyanserat försök att skildra skolproblem:

http://www.dn.se/kultur-noje/sa-vandaliserade-kommunen-en-skola

Men det har också gjorts seriösa försök att skildra skolans verklighet:

http://svt.se/2.53606/1.652067/vikarien

Det senare är en bra dokumentär, som du borde se om du inte har gjort det.
Jag upplever att den, inte är glorifierande, inte romantisk, inte svartvit och inte tillrättalagd och inte fördummande.

Har du sett den? Vad tyckte du?

Lektionstips till Vetenskapens Historia Del 2

2011-04-02T12:02:00.006+02:00

1. Visa 23 minuter av Vetenskapens Historia Del 2 (tillgängligt på svtplay t om 7 april).

2. Skriv ut och dela ut följande ordknep till elever (eller, dela ut länken, om eleverna vet hur de kan rita i dokumentet digitalt)

3. Kombinera med en tävlig (indviduellt eller i lag). Den som först vet det dolda budskapet vinner.

4. Diskutera innebörden av det dolda budskapet och koppla ihop det med kursmålen (Jag tycker att det är ett viktigt och aktuellt budskap)

Pröva själv. Är det för lätt eller svårt? Behöver man vägledning till hur man får fram det dolda budskapet eller till hur man hittar orden i texten?

Har jag facit? Självklart. Säg till om du vill ha det. Ordknepet har jag gjort i Puzzlemaker.

Hur ska man tänka om specialundervisning?

2011-03-31T21:03:00.000+02:00

1 eller 2?

Hur man presenterar proffsigt

2011-03-27T00:43:00.002+01:00

funderar jag på just nu. Har gjort en Prezipresentation som jag gjort idag och som jag tänker använda här

Fika med mig på pedagogiskt café 13/4 on Prezi

Här är Sveriges kanske bästa föreläsare

Vad är det som gör hans presentation bra?

Lektionsmaterial till del1 av Vetenskapens Historia på SVT

2011-03-24T21:52:00.004+01:00

Länk till avsnittet (visas till och med den 31 mars)

Länk till ett test för repetition av filmens innehåll (Gjort i Google forms)

Länk till Timetoast, ett verktyg som kan användas för att skapa en fin tidslinje över de händelser som filmen tar upp.

Nasaimages.org NOAO/AURA [http://www.aura-ast…

Att förhålla sig till den stora osäkerheten

2011-03-19T14:13:00.016+01:00

Ingen vet nog exakt vart vi är påväg när det gäller utbildning och kunskap och vad som är viktigast att lära sig i skolan inför framtiden, även om till exempel dessa åtta nyckelkompetenser ger en bra vägledning. Det enda vi riktigt säkert vet är att vi inte vet, säger många. Den klassiska frågan från elever "Varför ska vi kunna det här?" är mer berättigad än någonsin.

Ingen tycker att det vore en bra idé att lämna elever åt sitt öde, låta dem söka sin egen kunskap bäst de kan. Många, som arbetar i skolans verklighet, tycker inte heller att lösningen är mer katederundervisning. Och ingen har nog en universallösning som passar alla elever.

Så här tänker jag själv om förståsigpåare och katederundervisning, denna lördag förmiddag.
De som ska leda grupper och motivera dem att gå mot ett delvis okänt mål blir till slut inte trovärdiga genom att mest stå i en kateder och instruera om hur det ska gå till (som om de hade de rätta svaren). Istället tycker jag att det är bra att ledaren ibland kliver ned från sin formella maktposition och själv går tillsammans med gruppen.
En pensionerad rektor som var inhyrd som konsult för att bistå rektorerna hos oss för ett antal år sedan, ryggade inte för att själv försöka sig på stödundervisning med en riktigt, riktigt skoltrött elev. För mig kändes det bra att han delvis var med oss i det praktiska arbetet, inte bara instruerade oss på bekvämt avstånd. Han satt också någon gång med oss och deltog i det det hysteriskt tidskrävande administrationsarbetet och bollade samtidigt idéer om hur det skulle kunna effektiviseras. Han satt ibland med och var uppskattad av eleverna på rasterna, diskuterade undervisning, kunskaper och nymodigheter och ordning och reda och var inte rädd för att säga emot. Vissa andra rektorer träffar man tyvärr mest på formella möten. Troligtvis beror det på den stora tidsbristen och rektorernas höga arbetsbelastning. Lite informell ledarstil visade utbildningsministern prov på då han tog sig tid att twittra tillsammans med twittergruppen som diskuterar #merkateder.:)

Själv gillar jag för övrigt att se på undervisning, främst som en praktisk konstform (men obs, ingen enmansshow), som handlar om handlag, känsla, energi, samspel, timing, kreativitet, tålamod, och hårt slit, lika mycket som om formella teoretiska kunskaper, och skulle också vilja att den bedömdes därefter. Jag hoppas att ny teknik på något sätt inom snar framtid kommer att kunna användas till att bedöma helheten (konstformen), som komplement till den typ av bedömningsunderlag som vi nu själva ombeds att fylla i inför utvecklingssamtalet med rektorn och som tillsammans med formella meriter och i bästa fall något klassrumsbesök, ligger till grund för lönesättningen.

Du kan nog lätt skilja dansarna i den här videon från folk i allmänhet på dansgolvet och från dem som främst är teoretiskt kunniga om dans.

Jag hoppas att riktiga undervisningsproffs, med hjälp av internet och de nya tekniska verktygen och elevbedömningar och moderna bedömningskriterier, i framtiden kommer att kunna vaskas fram, kvalitetsmärkas och skiljas från halvbra praktiker, amatörer, och teoretiker.

Så att vi som verkligen vill bli bättre på undervisning i praktiken har några att inspireras av.

En bloggpost här, av Carina Hasselgren om hur hon lär tillsammans med sina elever.
It-mamman om varför valet av ord är viktigt
Anna Kaya om vad lärare vill
Petter Bergenstråhle om varför katederdiskussionen är viktig för skolan
Richard Gatarski tycker till om mått på kunskap
Emma From om det professionella läraruppdraget
En av mina elever om vad som utmärker en bra lärare

3 saker som hände idag på jobbet

2011-03-15T18:02:00.002+01:00

Första eleven blev klar med den kurs i Naturkunskap A som jag sammaställde i projektarbetet i kursen LC100. Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för 21:a århundradet.Så här tyckte hon om kursen.

Jag svarade ja (efter att först tänkt den automatiska tanken "Nej! Jag kan ju ingenting") till att under 20 minuter berätta om hur jag arbetar, på ett Pedagogiskt Café på Medioteket i April.

Vi hade pedagogisk handledning på eftermiddagen med vår handledare Miriam och får veta att hon nu blivit intervjuad och filmad av Pedagog Stockholm. I filmen berättar hon om sina 35 år som lärare. Ta chansen att ta del av Miriams erfarenheter. Se filmen på pedagogstockholm eller här nedan:

Looking forward to Wednesday in CCK11

2011-03-14T12:53:00.004+01:00

Because Zaid Ali Alsagoff, known (to me) from Twitter, is going to speak, about:

Sharing to connect, interact and learn

Who is Zaid Ali Alsagoff?

E-learning Manager, International Medicine University, Malaysia

And here is what klout.com sais about his twitter profile:

The Elluminate session in cck11 is open, so you can join too if you want to

Katederundervisning

2011-03-13T16:52:00.002+01:00

I morse: Björklund slår ett slag för katederundervisningen vilket triggar en jättediskussion i sociala medier som fortfarande pågår.

Artikeln där Jan Björklund vill återinföra katederundervisningen.

Taggen på twitter heter #merkateder

"Add this to Google Calender" button for CCK11 events is here, at least

2011-03-07T14:25:00.006+01:00

The world needs more "Add this to Google Calender"-buttons I think. Whenever I see the "Add this to Google Calender" button I get happy.

So, I created a button for the next Elluminate Session. If you are using Google Calender you just press the buttton and Save. The event will now add it-self (I hope) to your calender. Automatically it will change the time according to your timezone!! (Please someone, in another timezone, test to see if it works)

Is Google open or closed? It is open enough for me to love it.

Do you want to create a button? Visit this link

Den här föreläsningen är textad på 30 språk

2011-03-05T10:21:00.003+01:00

och visad oräkneliga gånger över hela världen. Japanska, finska, arabiska, kinesiska, kroatiska och så vidare. Dock är den inte textad på svenska. Det beror på att ingen svensk volontär har översatt den. Är du bra på engelska och vill översätta Ted Talks? Eller har du kanske någon elev som vill göra det som en skoluppgift?
Översättaren får gratis marknadsföring av sig själv genom sin profil på TED.

http://www.ted.com/translate/about

Vad handlar föreläsningen om?
Det handlar om vad som motiverar människor. Man kan se föreläsningen för dess innehåll, vilket har stark anknytning till skolan idag, men också för att studera föreläsarens teknik.
Jag tycker att det saknas mycket i den här förklaringen om människors motivation men tillsammans med den efterföljande diskussionen på TED blir det hela fördjupat.

Dan Pink On the surprising science of motivation , TED, cc (by-nc-nd)

Snart släpps speciella TED-talks anpassat speciellt för utbildning. Vill du registerar ditt intresse redan nu så anmäl dig på:

http://education.ted.com/

Dags att börja utbilda sig i höst men vilken extra besvärlig elev jag kommer att bli

2011-03-03T11:04:00.004+01:00

Tror fortfarande att det bästa sättet att lära sig, är att jobba i yrket och utsättas för granskning på plats av personer med civilkurage nog att säga sanningen men för att vara säker på att ha jobbet kvar med nya lärarlegitimationen gäller det nog att hoppa på en formell påbyggnadsutbildning till speciallärare.
Jag är jätteglad över att det nu ställs högre krav på lärare. Det borde dock vara riktiga krav, inte bara krav i pappersform. Halveringstiden på de (i värsta fall korvstoppnings-) kunskaper som ger en examen är kort, de måste kunna omsättas och ständigt förnyas för att vara värda något i praktiken. Och det finns skrämmande exempel på behöriga lärare som aldrig borde ha fått någon behörighet. Tack och lov för provåret, hoppas att det blir allvar.

Hursomhelst, det verkar som att jag är behörig att söka in på den här utbildningen, har ju på fritiden faktiskt skrapat ihop några matematikpoäng utöver lärarexamen.

Men vilken ettrig och ifrågasättande, besvärlig elev jag kommer att bli nu när jag är bortskämd med att läsa de öppna kurserna från Canada och plocka ihop innehåll efter eget behov.

Angry green monkey by Goopymart on Flickr cc (by-nc-sa)

Kommunicerar inte läraren via sociala medier som till exempel twitter så blir jag sur.

Måste jag köpa massa tryckta kursböcker så blir jag jättesur.

Får jag inte redovisa med blogg, film och andra medier som alternativ till uppsatser så blir jag inte heller gladare.

Kör de någon gammal tråkig LMS så usch..

Värsta tänkbara är om jag på grund av byråkrati och regler, inte tillåts göra den verksamhetsförlagda utbildningen på mitt eget jobb, då är gränsen passerad.

Ska ha som mål att bli Umeå Univeristets mest besvärliga elev någonsin (om jag kommer in). Envist ställa krav på individualisering, flexibilitet och moderna undervisningsformer, om det så ska gå till domstol.

Nya sätt att söka jobb

2011-02-27T14:00:00.000+01:00

I fredags var det dags att söka sommarjobb på lektionstid igen.
Vi..

Letade lediga jobb
Övade på att ringa genom rollspel
Formulerade ansökningar
Spelade in videopresentationer

Med hjälp av laptop och mobiltelefon.

Jag är imponerad över Gröna Lund som rekryterar till vissa jobb genom att be de sökande göra videopresentationer av sig själva. De har också en funktion att kompisar kan nominera varandra till sommarjobben på Gröna Lund via Facebook.

Kommer rekrytering i framtiden mer och mer att ske genom att den arbetssökande presenterar sig själv med sin profil online? Kanske enligt den här undersökningen. OfficeTeam Survey: One-Third of Managers Believe Online Profiles Will Replace Resumes - Feb 10, 2011

Kanske ersätts/kompletteras den traditionella ansökan snart med:

1. En kort film

2. En länkad resume online istället för en bifogad fil.

http://resume.linkedinlabs.com/6azywnu2

3. En visualisering av olika kontaktnätverk.

Den som vill men inte orkar

2011-02-26T13:45:00.014+01:00

Det finns inte en enda människa i hela världen som inte innerst inne vill lära sig nya saker och hitta sin plats i samhället. Men den egna drivkraften och det egna modet räcker sällan till.

Här kommer skolans (nygamla) roll in:

att i lagom dos erbjuda stöttor för att lära sig nya saker och hitta sin plats i samhället. (För skolans, gamla roll som förmedlare och spridning av information kan vi nog glömma nu, en gång för alla.)

Här kommer några exempel på stöttor:

Hur ska man då veta när vilken stötta behövs vid vilket tillfälle? Ja, det är det som är det svåra och det som lärare ska vara experter på. Ett tips är att fråga eleven.

En liknelse som en begåvad men ofokuserad tidigare elev gjorde på ett utvecklingssamtal (det sista, innan han skrevs ut ur gymnasiet) löd ungefär så här:

Att envisas med att jag skulle klara av att gå i skolan är lika dumt som att låta en häst som kommit sist i alla lopp den ställt upp i, ställa upp i ett ännu tuffare lopp.

Fundera på den liknelsen.

Å nej!!

2011-02-24T22:56:00.000+01:00

Lärare i Allmänhet-sidan på Facebook och dess okända skrivare kommer att sluta med sina uppdateringar annonserar de idag.:(

Över 5000 följare och många av dem kommenterar -Neeej!.

Varför kommer man att sakna sidan?

Ja, för mig personligen har uppdateringarna och dess kommentarer betytt en möjlighet att få skratta åt yrket. Det gör att stress och spänningar släpper och energin kommer tillbaks. Det har också varit ett andningshål när det blivit för mycket av äppelkäck ja-sägar-stämning på arbetsplatsen.

Turligt nog har jag nu fortfarande vissa roliga kolleger med härlig sarkastisk, cynisk, humor, tacksam för det, men kommer ändå att sakna att sitta och skratta för mig själv framför datorn och Facebook.

Ett favoritcitat :

Lärare i allmänhet

sitter på veckomöte och tänker att till och med Kafka skulle ha skakat på huvudet åt absurditeten i den här arbetsgången.

Och här är den bild med vilken de idag hälsar att de ska sluta skriva:

Anna-Karin Hatt

2011-02-21T21:06:00.004+01:00

..Sveriges IT och Regionsminister, ledde idag ett rundabordssamtal om IT i skolan, ett trevligt initiativ. Skönt dock att inte sitta där runt bordet måste jag i ärlighetens namn säga, det verkar segt, även om det sägs jättebra saker (sitter och tittar just nu...). Det räcker med att jag ska sitta på hel studiedag och "diskutera" om entreprenöriellt lärande imorgon. (Är så glad att jag vanligtvis jobbar på golvet, bland elever, där det händer grejer i praktiken.) Men jag har deltagit lite ändå, via Twitter där bland annat Stefan Pålssen bjudit in fler till samtal. Twitter+ Demokrati=sant.

Orkar du inte se hela, spola fram till när eleven från Nacka pratar, ca 55 min och ca 120 min.

Groups, Networks and Grabbing the Mic in cck11

2011-02-19T23:22:00.015+01:00

I am watching parts of the recorded Friday Session in CCK11 right now... This is Stephen Downes picture from the session:

According to this picture:

Unity, coordination, closed, distributive=Group

Diversity, autonomy, openess, bridges, connective=Network

As usual, I don´t understand much but one thing I think I know for sure:

In reality, groups and networks co-exist and depend upon each other.

I would like to compare it to an equilibrium reaction in chemistry.

If you want to manipulate an equilibrum reaction you should know that the system will balance your manipulation.
How??
Let´s pretend the picture shows molecules in an equilibrium reaction.
Now you want less "network molecules" in the reaction vessel so you remove them. But what happens? The "group molecules" start to react to form more "network molecules" to restore equilibrium in the vessel. And if you try to remove the "group molecules" the "network molecules" will form new "group molecules".
Balance.

And what has this got to do with school and learning at all?

Well, as I see it, traditional education environment is clearly built on groups

However, networks is still formed in this environment. Informal network structure becomes important for example at lunch-break, in between lessons, in project based learning and after school.

The formal groups and informal networks for learning depends on each other to exist. They also balance and form each other.

What I would like to see is this shift

from...

The students being first of all a part of a group (a class, same age, studying the same things, same room) but are at the same time allowed their autonomy and to form meaningful networks. (Worked well in the industrial age)

to...

The students first of all build their personal learning environment and personal networks but are at the same time, allowed to take part in strict and formal groups and meaningful group events. (Will work fine, I think, in this postmodern, information, digital age we live in)

What would this shift lead to?
My guess is, many students would highly value to take part in formal group events when given the opportunity.
Why? Well, to balance the "group-network equilibrium" for learning and because it is luxury for the student. It is a shortcut for learning and connecting and the door to a formal group is hopefully (public schools I am thinking of) open to anyone, not only to the fittest, most connective.
I don´t see networks as being open and groups as being closed. Groups are either open or closed. Networks are neither, but has invisible walls and unwritten rules that can effectively lock non-members out. Open, formal groups can give young students a chance to practice and to get tools and basic skills to manage the invisible walls and to understand the unwritten rules of complex networks in society.

What happens if you remove all opportunities to take part in formal strict group sessions in school and only focus on autonomy and networking? Well, my guess is that other strict formal groups will then be formed to fill the empty space. In the worst scenario this will be non-democratic destructive groups. At best it will be democratic, friendly, spaces, like the facebookgroup in cck11 replacing Moodle in former MOOCs.

The grabbing of the Mic

Seldom is someone grabbing the mic in Elluminate sessions in CCK11 when asked to. Why? Well, I think, for example, my generation is trained to do the opposite in a classroom environment. And Elluminate reminds me of a formal classroom environment.
Taking the lead for a while, in a group of people, is a scary thing to do for academic schooled people, who are trained to sit still and listen to information and directions from the leader in a traditional formal classroom environment. (It takes practice, autonomy and scaffolds to change and it is harder with old dogs too)

My students are better at this than I am.

Hopefully, future students will become even better:)

Canadian Geese on the wing by Brian Guest cc (nd-nc-sa)

Amazing tool to tell a story CCK11

2011-02-19T12:00:00.004+01:00

Do you want to read the full story?

Digitala identiteten blir användbar (avgörande?)

2011-02-18T16:27:00.005+01:00

1. För att få jobb

Har just haft en lektion i livskunskap där eleverna skulle söka sommarjobb. Vi satt runt en dator med projektor och valde ut jobb på platsbanken, sedan fick en frivillig skriva en kort ansökan till ett jobb. Vissa företag, till exempel Gröna Lund, visade det sig, använder sig av Ishine Recruitment AB =videorekrytering. Det innebär att den arbetssökande spelar in en presentation av sig själv på video. Så nästa lektion så ska de som vill söka de jobben spela in korta videosnuttar på sig själva. (Plötsligt känns det helt sjukt att inte lärarrekrytering idag går till på det här viset)

Vågar man inte spela in sig själv på video och ladda upp, visa för andra (potentiella arbetsgivare), så blir man alltså avskuren från en del av arbetsmarknaden. Jag hoppas verkligen att de som skrivit nya kursplaner för Gy11 åt skolverket har förstått att det är jätteviktigt att våga visa vem man är och vad man kan. På Internet.

Vem skulle inte vilja anställa den här vovven till exempel?

2. För utbildning

I Facebookgruppen för cck11 ställdes frågan vad som är viktigt för Blended Learning. Jag svarade att jag tror att det är viktigt för e-lärande överlag att studenterna tillåts delta med sin personliga digitala identitet i kurser. Det kan vara att man till exempel deltar med sin personliga blogg och sin facebook/twitter-identitet. På så vis blir kursen ännu en pusselbit som läggs till den digitala identiteten. Bloggen blir en portfolio och de nya kontakterna knyts enkelt till det redan existerande nätverket och alltihopa blir liksom som ett levande cv. Detta kan jämföras med att få en lånad identitet (ett användarnamn) under kurstiden i en så kallad LMS, learning management system.

Om det skulle bli vanligare att använda sig av sin digitala identitet i framtidens utbildningar, så borde det också vara ett viktigt mål i gymnasiet att börja att bygga upp sin digitala identitet för lärande, så att denna sedan enkelt kan byggas vidare på med eftergymnasiala studier och med arbetslivserfarenhet.

By Josie Fraser cc (by-nc-sa)

Två fynd i RSS-flödet idag

2011-02-16T21:51:00.001+01:00

1. På bloggen Flexspan hittar du idag ett tips om att installera en förlängning till Firefox eller Chrome som gör att du enkelt kan hämta källan till det du läser och vill återanvända. Skriva källor är ju inte precis det roligaste jag vet, så det här tycker jag är jättebra.

Wikipedian Protester by xkcd cc (by-nc)

2. På Charlotta Wastessons blogg får jag syn på ett Grooveshark-widget som hon har i bloggens sidebar. Kul och personligt! Jag skaffar en till min blogg också.

Samma känsla som om jag hade varit på shoppingrunda och fyndat kläder. Bara att det här var ju helt gratis :)

An attempt to catch up in CCK11

2011-02-14T16:42:00.006+01:00

I have been unfocused for the last two weeks of cck11. I have followed the facebook group only. Now, I have decided to spend about one hour on catching up. What was discussed the past two weeks?

Using wordle.net to form a word cloud from cck11 blogposts:

Hm, ProfesorBaker´s seems like a common word next to networks..

Checking the Twitter using tweetcloud

Cloud from CCK11Feed on Twitter

Cloud of keyword cck11 on Twitter

Reflection: Is ProfesorBaker the cck11 alpha dog? (I hope alpha dog is not something negative in English, I mean it as a positive thing) Look at the touchgraph.net picture below, his blog is mentioned there too:) Or maybe connectivism does not include alpha dogs in the theory?

Let´s check the Mention Map for CCKFeed twitter account..

Well, there are some strong links but what do they mean? I am not sure.

Ok.. it´s been 45 minutes since I started this blogpost. The 45 min search points me to profesorbaker. So I go to his blog and I scroll down to see the headlines of his mostly read new blogposts, marked cck11. I choose an intersting post where he argue that connectivism has allready happened. He compared two fictive teachers. One is excellent but is not sharing, the other one not so excellent but is sharing. So who is the connectivistic one, he asks. Well my answer would be that the excellent teacher will be less and less excellent compared to the sharing one as long as the sharing teacher knows how to make us of the understanding he gets from sharing and connecting.

So, now it has been an hour. Enough cathing up.. Just to let go of the rest..

What is your strategy for cathing up in a MOOC like CCK11?

Slipade pedagoger måste man utnyttja när man kan

2011-02-12T10:26:00.004+01:00

Lärarförbundets reklamfilm:

Men det är nästan oöverkomligt svårt (tycker jag) att bli en riktigt bra pedagog, speciellt i "tunga" ämnen. Kanske lika svårt som att bli CIA-agent, cirkusartist eller nobelpristagare. Det räcker inte att gå lärarhögskolan direkt. (Tiotusentals är förstås tillräckligt bra och heder åt alla som orkar många år i yrket.)

När jag får syn på riktigt bra, pedagoger som öppnar och delar med sig av sin undervisning på ett påkostat sätt, så tänker jag att detta måste utnyttjas. Jag tänker förstås för tillfället på Brady och dem i Periodic videos, som jag är helt besatt av (se de senaste blogginläggen) och försöker att fånga upp deras undervisning och återanvända för Lektioner i Kemi.

Jag har också twittrat med Pedagog Stockholm och föreslagit att de ska djupintervjua erkänt duktiga lärare som jobbat länge och går i pension. Jag skulle garanterat titta på sådana filmer.

Å dessa Google Docs

2011-02-08T21:31:00.000+01:00

Av någon anledning så fick jag för mig att det skulle vara komplicerat med Google Forms. Jag har undvikit det länge till skillnad mot andra former av Google Docs. Men det är ju i själva verket enklare än någonting annat. Mycket enklare än plattformens Fronters motsvarighet. Ja, till och med enklare än att använda testmoz.

Jag har just sammanställt ytterligare en "Kemilektion" med periodicvideos film och ett test som jag gjort i Google Forms . Den här gången handlar det om vätgasballonger som exploderar. Såå braaa film. De är mina idoler, det där teamet som gör filmerna. (Stämningen dem emellan är lite som i ICA-reklamen med Stig)

Vill du vara med?

2011-02-07T13:27:00.004+01:00

Alla är välkomna, oavsett förkunskaper i kemi. Kemi kan vara världens tråkigaste ämne men det kan också vara enormt roligt.

Jag sammanställer favoritklipp* tillsammans med tillhörande självtest i en blogg som heter Lektioner i Kemi. Alltså färdiga lektioner i kemi. (Ja det är gammaldags pedagogik)

Det här är tänkt att kunna bli som en öppen kurs, ett öppet läromedel i kemi, en gratis kvällskurs i kemi. Alla är välkomna, oavsett förkunskaper i kemi, att vara med genom att:

titta på filmer
göra självrättande test och jämför dina kunskaper med andras (anonymt)
ställa frågor, diskutera (jag har RSS så jag svarar även om inlägget är gammalt)
prenumera på nya inlägg

Pröva om det passar Dig

*Periodicvideos är bra på att i sina youtubefilmer visa det roliga och intressanta med kemi, därför väljer jag filmer därifrån.

Got my netbook. Got my coffee. This is my office. I'm happy by Ed Yourdon cc (by-sa)

Inre eller yttre motivation i skolan?
	Inre
	Yttre
	Inre och yttre men mest yttre
	Inre och yttre men mest inre
	Lika delar yttre och inre

pollcode.com free polls