vackert skildrat med timelapse. Jag har sett filmerna säkert 10 gånger redan..De är bra
Tuesday, May 24, 2011
Monday, May 23, 2011
Att dokumentera i fält med smartphone del 1
Idag skulle jag testa att dokumentera en naturvandring med min androidtelefon. Vad som till sist fungerade (efter försök med appar osv) var detta:
Det blev bara två platser men eftersom jag gjort en massa misslyckade försök så har jag säkert varit ute fyra timmar i terrängen idag och fotat allt möjligt
Meningen var att jag skulle hitta en metod att dokumentera den åtta timmar naturvandring i Ängsö naturreservat som jag ska delta i på lördag. Jag tror att den här metoden kommer att fungera helt ok, speciellt eftersom jag kommer att uppdatera mitt abonnemang så att jag ska kunna surfa snabbare med mobilen. Eller faktsikt, jag tror att det kommer att bli hur snyggt som helst. Och med en massa fakta om blommor också..Missa inte mitt twitter på lördag och min blogg på lördag kväll alltså.
Sen har jag ju förstås en tanken om att det här ska användas i undervisningen, att jag ska kunna skicka ut elever på natuvandringar och att de kommer tillbaks med en sådan här typ av dokumentation. Men först måste jag vänta på att vi ska få resurser till det. ALLA lärare borde självklart ha en smartphone som tjänstemobil + tillgång till iPad osv. Hellre det än högre lön för min del.
Har du andra tips på hur man dokumenterar en naturvandring med hjälp av en smartphone?
Är det här som är mobile learning?
- Ställde in telefonen så att den tillåter användning av GPS (det kan kosta pengar men annars blir inte positionerna alls exakta, jag testade utan först)
- Tog ett foto av en utvald plats med telefonen
- Använde min twitterapp Seesmic, skrev ett tweet. Valde Add Location Map Link. Laddade även upp fotot jag nyss tagit. Skickade iväg tweetet.
- Upprepade steg 2 och 3 när jag kom till nästa ställe osv.
- När jag kom hem kollade jag mina tweet. Länken i tweetet ledde in i Google Maps där postionenerna visades som en pil och GPS-kordinaterna syntes. Bilden hamnade i TwitPics
- Jag la till mina positioner (går med ett klick) i en ny Google Map som jag kallade Linns test. Nu syntes ställena som blåa nålar istället för gröna pilar Jag lade till bilderna från Twitpics (bara kopiera url-adressen) i respektive nål och skrev även till lite text.
Det blev bara två platser men eftersom jag gjort en massa misslyckade försök så har jag säkert varit ute fyra timmar i terrängen idag och fotat allt möjligt
 |
| En mugg i ett träd ovanför en källa med vatten |
Meningen var att jag skulle hitta en metod att dokumentera den åtta timmar naturvandring i Ängsö naturreservat som jag ska delta i på lördag. Jag tror att den här metoden kommer att fungera helt ok, speciellt eftersom jag kommer att uppdatera mitt abonnemang så att jag ska kunna surfa snabbare med mobilen. Eller faktsikt, jag tror att det kommer att bli hur snyggt som helst. Och med en massa fakta om blommor också..Missa inte mitt twitter på lördag och min blogg på lördag kväll alltså.
Sen har jag ju förstås en tanken om att det här ska användas i undervisningen, att jag ska kunna skicka ut elever på natuvandringar och att de kommer tillbaks med en sådan här typ av dokumentation. Men först måste jag vänta på att vi ska få resurser till det. ALLA lärare borde självklart ha en smartphone som tjänstemobil + tillgång till iPad osv. Hellre det än högre lön för min del.
Har du andra tips på hur man dokumenterar en naturvandring med hjälp av en smartphone?
Är det här som är mobile learning?
Saturday, May 21, 2011
Är alltihop ett enda stort SPEL när allt kommer omkring?
I det här intressanta klippet påstås att hela livet håller på att spelifieras.
Belöningssystem är känt sedan länge inom utbildning och särskilt som en pedaogisk metod vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Det finns forskning som varnar för belöningssystem och hellre vill lyfta fram den inre motivationen, se till exempel den här artikeln eller den här filmen:
När jag läser texterna och tittar på filmerna drar jag följande slutsatser när det gäller skolan:
Tror du på yttre eller inre motivation eller både och? Rösta här:
Jag läste också den här blogposten på temat gamification och fick lust att pröva att göra Naturkunskap A gamified (spelifierad är kanske den svenska översättningen) och här på bilden syns resultatet. Det går numera alltså att erövra olika badges genom att vara en flitig användare av den webbaserade kursplaneringen i Naturkunskap A. Finast av allt är då att kamma hem pokalen Hall of Fame.
Det går också att checka in när man besöker sidan om man vill skryta med att man varit där :-)
Belöningssystem är känt sedan länge inom utbildning och särskilt som en pedaogisk metod vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Belöningssystem är en form av kraftigare förstärkning av önskvärt beteende än enbart uppmuntran och beröm. Belöningar kan vara både materiella och i form av förmåner och trevliga aktiviteter. Man kan göra ett system där barnet får samla poäng som leder till belöningar. Definiera ett eller ett par beteenden som du vill se mer av. Välj sådant som barnet kan lyckas med. Bestäm vilken typ av belöningar som ska användas och vilken tid på dagen barnet ska få belöningarna. För att belöningarna verkligen ska fungera motivationsstärkande är det viktigt att det är sådant som barnet verkligen uppskattar. (http://www.lul.se/templates/page____3645.aspx 2011-05-22)
Det finns forskning som varnar för belöningssystem och hellre vill lyfta fram den inre motivationen, se till exempel den här artikeln eller den här filmen:
När jag läser texterna och tittar på filmerna drar jag följande slutsatser när det gäller skolan:
- att i skolan har vi nytta av effektiva yttre belöningssystem när vi vill uppmuntra enkelt, mekaniskt beteende VILKET VERKLIGEN BEHÖVS!!! träna in saker, öva in beteenden , goda rutiner, studieteknik, komma i tid, lära sig grundläggande utantillkunskaper, stå ut med tålamodskrävande och traggliga men nyttiga aktiviteter. Sådant som kanske tas för givet men som inte är det.
- att vi i skolan också måste använda andra sätt än yttre belöningssystem när vi vill jobba med kreativitet och större projekt, tankekrävande problemlösning och jag kommer då att tänka på coaching, nätverkande event, formativ bedömning, självreflektion, diskussion, att producera det man skapat (vilket väl också har med belöningssystem att göra och då tänker jag på hjärnans eget belöningssystem i form av signalsubstanser).
- att det inte finns någon motsättning mellan den första och andra punkten, utan att de kompletterar varandra eftersom båda sakerna behövs i skolan och att lärare måste vara duktiga på att avgöra när det ena eller det andra behövs .
- att det verkar vara helt fel metod att ge lärare löfte om projektpengar (ytttre belöningssystem) för att skapa något nytt och kreativt inom ett område. Helt rätt verkar istället vara att ge kompetenta lärare resurser och ramar såsom tid och teknisk utrustning och sedan följa processen och se vad det blir för något.
Tror du på yttre eller inre motivation eller både och? Rösta här:
Jag läste också den här blogposten på temat gamification och fick lust att pröva att göra Naturkunskap A gamified (spelifierad är kanske den svenska översättningen) och här på bilden syns resultatet. Det går numera alltså att erövra olika badges genom att vara en flitig användare av den webbaserade kursplaneringen i Naturkunskap A. Finast av allt är då att kamma hem pokalen Hall of Fame.
Det går också att checka in när man besöker sidan om man vill skryta med att man varit där :-)
Friday, May 20, 2011
Inget extraordinärt alls
Nu har jag varit på mitt första teachmeet vilket var trevligt. Jag beundrar de lärare som ställer sig upp och pratar om sin digitala undervisning. Det skulle jag också vilja göra fast kanske på ett lite mindre teachmeet. Men vad skulle jag prata om? Jag gör ju ingenting extraordinärt i jämförelse med andra. Jag skulle nog helst prata om det högst vardagliga användandet av teknik just i min vanliga arbetsdag. Om vi tar en dag som igår eller idag som exempel:
Börjar 8:30, jättetrött. Inga elever på plats än. Orkar inte sitta vid skrivbordet i arbetsrummet, orkar inte koncentrera mig där just för tillfället. kopplar loss den bärbara datorn, går till soffan med en stor kopp kaffe och jobbar därifrån istället istället. Kollar igenom några självättande test som en elev ska göra som repetiton. En annan elev ska labba men ska först göra en simpel variant av laborationen virtuellt med hjälp av ett dataprogram för att förstå vad den handlar om, vilket kommer att spara tid sen vid det praktiska arbetet.
Senare på dagen: Eleverna jobbar vid sina arbetsplatser utefter de kursplaneringar som ligger i lärplattformen eller i bloggform. De som hellre vill det sitter och jobbar i vanliga kursböcker. Alla säger till när de vill ha genomgång av något eller diskutera något eftersom vi har extrem individanpassning. Vid genomgång skissar jag oftast med penna på baksidan av papper som slängts i pappersinsamlingen. Men ibland använder jag den bärbara datorn för att visa filmklipp eller för att diskutera ett av elevernas dokument.
Lite senare på eftermiddagen är det klassråd:
Skissar klassrådets dagordning. Vi samlas vid runda bordet, kopplar den bärbara datorn mot projektorn. En frivillig elev är sekreterare, han får den bärbara datorn och skriver medan de andra dikterar. Alla kan se vad som skrivs på skärmen. Vi lärare har fått idén att starta en facebookgrupp för klassråden. Vi vet inte riktigt hur man gör men testar oss fram med hjälp av frivillig elev. Fler datorer än min bärbara behövs, kollegan har en och en av eleverna använder sin smartphone. Det blir lite diskussion om säkerhet och integritet..En av eleverna gör sedan en kortpresentation (1 min) av sin prezi på klassrådet och ger sina reflektioner kring användandet av det. Diskussionen spårar in på dåliga powerpoints och vi googlar på det. Jag meddelar att vi kommer att göra elevutvärderingarna digitalt i år med Google Forms för att spara tid, det sammanställer sig självt. Vi använder google maps för att kolla vart vi ska nästa fredag och hur man tar dig dit. (kajakpaddling).
Ännu senare på eftermiddagen: alla elever har gått hem och arbetsdagen är slut. Jag orkar inte åka hem direkt, lägger mig i soffan först 30 min och vilar med meditationsmusik från youtube i hörlurarna, funderar över dagen och morgondagen.
Börjar 8:30, jättetrött. Inga elever på plats än. Orkar inte sitta vid skrivbordet i arbetsrummet, orkar inte koncentrera mig där just för tillfället. kopplar loss den bärbara datorn, går till soffan med en stor kopp kaffe och jobbar därifrån istället istället. Kollar igenom några självättande test som en elev ska göra som repetiton. En annan elev ska labba men ska först göra en simpel variant av laborationen virtuellt med hjälp av ett dataprogram för att förstå vad den handlar om, vilket kommer att spara tid sen vid det praktiska arbetet.
Senare på dagen: Eleverna jobbar vid sina arbetsplatser utefter de kursplaneringar som ligger i lärplattformen eller i bloggform. De som hellre vill det sitter och jobbar i vanliga kursböcker. Alla säger till när de vill ha genomgång av något eller diskutera något eftersom vi har extrem individanpassning. Vid genomgång skissar jag oftast med penna på baksidan av papper som slängts i pappersinsamlingen. Men ibland använder jag den bärbara datorn för att visa filmklipp eller för att diskutera ett av elevernas dokument.
 |
| Tech Training by Pesky Library cc (by-nc-nd) |
Skissar klassrådets dagordning. Vi samlas vid runda bordet, kopplar den bärbara datorn mot projektorn. En frivillig elev är sekreterare, han får den bärbara datorn och skriver medan de andra dikterar. Alla kan se vad som skrivs på skärmen. Vi lärare har fått idén att starta en facebookgrupp för klassråden. Vi vet inte riktigt hur man gör men testar oss fram med hjälp av frivillig elev. Fler datorer än min bärbara behövs, kollegan har en och en av eleverna använder sin smartphone. Det blir lite diskussion om säkerhet och integritet..En av eleverna gör sedan en kortpresentation (1 min) av sin prezi på klassrådet och ger sina reflektioner kring användandet av det. Diskussionen spårar in på dåliga powerpoints och vi googlar på det. Jag meddelar att vi kommer att göra elevutvärderingarna digitalt i år med Google Forms för att spara tid, det sammanställer sig självt. Vi använder google maps för att kolla vart vi ska nästa fredag och hur man tar dig dit. (kajakpaddling).
Ännu senare på eftermiddagen: alla elever har gått hem och arbetsdagen är slut. Jag orkar inte åka hem direkt, lägger mig i soffan först 30 min och vilar med meditationsmusik från youtube i hörlurarna, funderar över dagen och morgondagen.
Saturday, May 14, 2011
Nu ångrar jag mig
Förra veckan intervjuades jag via Skype av Mohsen från Finland som forskar inom utbildningsteknologi. Det handlade om mitt deltagande i MOOC-kurserna PLENK2010 och CCK11 och allmänt om sociala medier. Vad hade jag lärt mig genom dessa kurser, frågade han bland annat och svarade att jag till exempel har lärt mig att använda twitter samt om digital identitet och personligt nätverk samt förstås om konnektivism.
Sen kom frågan om jag trodde att det skulle fungera med MOOC i ett naturvetenskapligt ämne som till exempel kemi. Jag sa direkt nej med motiveringen att för att kunna diskutera kemi så måste man ha grunder, ett språk med de naturvetenskapliga begreppen och en grundläggande förståelse för ämnet först.
Men nu funderar jag en gång till. Visst vore det vid närmare eftertanke en bra idé med en mer naturvetenskapligt inriktad MOOC. Men inte i ett traditionellt ämne, såsom biologi, kemi eller fysik tror jag, för då blir man så låst i sina tankar samt att dessa skolämnen inte direkt ligger i topp när det gäller allmänhetens intresse.
Utan istället om något tvärvetenskapligt/mera vardagligt/problemslösningsinriktat som till exempel
I dessa fall, skulle jag tro, blir det värdefullt med den mångfald i förkunskaper och intresseområden som blir vid en MOOC. Jag skulle gärna delta själv i en sådan iallafall. Ett exempel på problemlösning där helt olika kunskapsområden samverkade var när man byggde en kuvös som kunde repareras på bilverkstäder.
Sverige har naturvetenskaplig forskning och ligger långt fram när det gäller innovationsförmåga, kanske är det just ett av universiteten här som bör anordna en global naturvetenskapligt inriktad MOOC?
Sen kom frågan om jag trodde att det skulle fungera med MOOC i ett naturvetenskapligt ämne som till exempel kemi. Jag sa direkt nej med motiveringen att för att kunna diskutera kemi så måste man ha grunder, ett språk med de naturvetenskapliga begreppen och en grundläggande förståelse för ämnet först.
Men nu funderar jag en gång till. Visst vore det vid närmare eftertanke en bra idé med en mer naturvetenskapligt inriktad MOOC. Men inte i ett traditionellt ämne, såsom biologi, kemi eller fysik tror jag, för då blir man så låst i sina tankar samt att dessa skolämnen inte direkt ligger i topp när det gäller allmänhetens intresse.
Utan istället om något tvärvetenskapligt/mera vardagligt/problemslösningsinriktat som till exempel
- Vindkraft
- Antibiotikaanvändning
- Solenergi
- Återvinning av hushållsavfall
- Miljömålen
- Konditionsträning
- Skräp i naturen
I dessa fall, skulle jag tro, blir det värdefullt med den mångfald i förkunskaper och intresseområden som blir vid en MOOC. Jag skulle gärna delta själv i en sådan iallafall. Ett exempel på problemlösning där helt olika kunskapsområden samverkade var när man byggde en kuvös som kunde repareras på bilverkstäder.
Sverige har naturvetenskaplig forskning och ligger långt fram när det gäller innovationsförmåga, kanske är det just ett av universiteten här som bör anordna en global naturvetenskapligt inriktad MOOC?
Subscribe to:
Posts (Atom)