Wednesday, February 25, 2015

På kurs i populärvetenskaplig kommunikation del 3

Just nu befinner jag mig på praktik och där håller jag på att fördjupa mig i forskning kring läroböcker i naturvetenskap.
Jag är för tillfället helt insnöad på ämnet.

Dels minns jag att jag som tonåring av fri vilja plöjde en lärobok i naturkunskap på en segelsemester. Det är oklart hur jag fick tag i den där boken. Jag läste själv inte ämnet i gymnasiet eftersom det inte ingick på naturvetenskaplig linje där man istället läste biologi, kemi och fysik. Jag kommer ihåg att jag upplevde den boken som en av de bästa böcker jag någonsin läst.  Den förklarade sammanhang som jag aldrig tidigare förstått i biologi, kemi och fysik.

Dels minns jag en helt bisarr inledande formulering i en av de kemiböcker jag använt i undervisning:
Kemi är ett roligt och spännande ämne 
En av mina elever var så arg på den där formuleringen. Det här ska vara en faktabok, den ska inte tala om för mig vad jag ska uppleva, menade han. Jag kan inte annat än att tycka att han hade rätt där.

Jag minns också tydligt att jag redan i högstadiet ville skriva om NO-böckerna så att de blev bättre. Och som examensarbete i lärarutbildningen prövade jag om det gick att ersätta en lärobok med Internet.

Jag kommer också att tänka på den lärobok jag har just nu i min undervisning. Hur elever kämpar med att förstå vad det egentligen är de ska kunna.

-Är det viktigt att kunna amiralfjäril?
-Nej, det är bara ett exempel *host, kanske inte det bästa, eftersom ingen känner igen den sedan tidigare* på en art för att illustrera en näringskedja.

Ordet närsalter gödslas det med i de läroböcker jag har i jobbet just nu. Närsalter, närsalter, närsalter hela tiden i olika sammanhang och ingenstans i boken får begreppet sin förklaring. Som om det vore ett ord som alla självklart var förtrogna med. Och druvsocker och glukos om vartannat, kan man inte bestämma sig för endera?


Red Admiral (14383619791)

Sunday, December 14, 2014

På kurs i Populärvetenskaplig kommunikation del 2

Det här året är jag ju tjänstledig för att plugga och jobba deltid på lite olika ställen, vilket är trevligt.

Senast har vi skrivit för målgruppen barn och unga, i kursen Populärvetenskaplig kommunikation.

Här är min artikel för målgruppen barn och unga.

Jag har använt mig av en tom mall för concept cartoons som jag hittade här

Vi har även gjort ett grupparbete i kursen. Vår grupp utformade väntrummet i en tandläkarmottagning med populärvetenskaplig information riktat mot målgruppen barn.

Nu har jag också hittat en praktikplats, nämligen på Forskning.se där jag kommer att praktisera två veckor i vår, det ser jag fram emot.

Ett exempel på en utmaning inom fältet populärvetenskaplig information är att förklara nobelprisen.

Här är den populärvetenskapliga texten från Nobelprize.org om årets pris i kemi.

Periodic Videos gör också en bra populärvetenskaplig förklaring av priset:



Nobelpristagarna i kemi besökte också gymnasieskolan som jag jobbar på just nu. Tyvärr inte en av dagarna då jag jobbade så jag missade dem :(

Under nobelveckan anordnades Nobel week Dialogue om framtidens åldrande. Jag följde live sessionen nedan, verkligen intressant




Till sist lite foton. I somras fick jag ett mikroskop i födelsedagspresent (dock inte alls lika avancerat som det som nobelpriset i kemi handlar om) och här är några bilder av sådant som jag studerat hittills:

Celler från tungan Eget foto

Celler från orkidé

Celler från lök




Tuesday, September 23, 2014

På kurs i populärvetenskaplig kommunikation, del 1



"Science Illustrated January February 2009 cover". Via Wikipedia 

Precis som väntat är det mycket bra på kursen populärvetenskaplig kommunikation. Just nu håller vi på att öva oss i att skriva en populärvetenskaplig artikel. Visste du att det finns en tjänst som heter Lix som kan mäta läsbarheten hos en text? Visste du att om du har språkliga frågor så kan du få gratis rådgivning om hur du ska skriva? Det och mycket annat har jag fått lära mig i kursen.
Senare i kursen så kommer vi att ha två veckors praktik. 

Så här ser min populärvetenskapliga artikel ut just nu-länk.

Nedan en sammanfattning över andra kurser som den här bloggen har varit inblandad i:


  • Sommaren 2014- Laborativ bioteknik för lärare: CSI Göteborgs Universitet
  • Sommaren 2013-Kandidatkurs i floristik, Stockholms Universitet
  • Februari, 2013-Kursen Getting started with GIS, Esri
  • Maj 2012-Surdegsbakning, Wikiversity
  • Sommaren 2011- Kursen Gräs, Grimslövs folkhögskola
  • Sommaren 2010- Kursen Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för 21:a århundradet, KTH
  • 2010-2011, -Kurserna PLENK2010 och CCK11, så kallade MOOC-kurser









Sunday, September 14, 2014

Laboration: Vetenskaplig Metod

Nano-link är ett center i USA var syfte är att sprida kunskap om nanoteknik. De har bland annat ett tvåårigt högskoleprogram med inriktning mot nanoteknik. Nano-link erbjuder även laborations-kit till skolor. Jag beställde deras laboration med temat "Vetenskaplig Metod" efter att ha lyssnat på ett föredrag på vetenskapens hus i våras . Nu har jag också använt materialet i praktiken. Laborationsmaterialet är gratis om man förbinder sig att rapportera tillbaka till Nano-link hur det fungerar.
Denna typ av laboration passar i olika naturvetenskapliga kurser:

Ur centrala innehåller i naturkunskapskurserna 1b och 2:

Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

Ur centrala innehållet i Biologi 1 och 2 samt Kemi 1 och 2:

Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
"The Scientific Method Blue" by Michael Fullerton - Own work. Licensed under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 via Wikimedia Commons 

Ja, jag har bytt namn på bloggen. Jag var jättetrött på det gamla!

Monday, August 11, 2014

Mitt kök är mitt labb

Eget foto
Eget foto
Har man inget eget kemi- eller mikrobiologilabb, så spelar det ingen roll. Det går lika bra, eller det är roligare, med det egna köket.

I veckan har jag gjort massor med burkar äppelmos. Vid konservering, till skillnad mot vid fermentering (ett kommande blogginlägg), vill man undvika mikroorganismer. För detta finns till exempel följande metoder som jag använde mig av för mitt äppelmos

  • Socker. Mycket socker i moset orsakar fenomenet osmos. Mikroorganismer har, liksom alla celler, ett semipermiabelt, halvgenomsläppligt membran. Vissa molekyler, till exempel vattenmolekyler passerar membranet med lätthet. Andra molekyler, till exempel sockermolekyler passerar inte utan vidare. Vattenmolekylerna i mikroorganismen kommer att diffundera ut genom cellmembranet för att liksom späda ut sockerhalten i moset. Då torkar mikroorganismerna ut. Samma sak skulle hända om man saltade moset.
By OpenStax College [CC-BY-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

  • Hög temperatur. Genom att hetta upp de tomma syltburkarna till 125 grader i ugnen före de används så undviks mikroorganismer. Värmen gör att enzymerna i celler tappar sin form och funktion. Eftersom enzymerna katalyserar livsviktiga reaktioner i cellen så klarar inte mikroorganismen att överleva.
  • Lufttätt. För att undvika att luft (med mikroorganismer) sipprar in i burken när den förvaras så försluts burken medan den och dess innehåll är hett. Sedan när bruken svalnar så blir det ett undertryck i burken och locket sugs fast ordentligt. Detta eftersom molekylerna i luften i burken inte upptar samma utrymme längre.