Monday, July 25, 2016

Drönarperspektivet

Hushållet har införskaffat en drönare.



Filmen ovan har drönaren spelat in och den visar området där vårt hus ligger. Det brukade vara mera skog men nu har skogen intill delvis blivit nedhuggen som syns på filmen. Troligen ska Södertälje och Salems kommun bygga över tre hundra hus på den tidgare skogsmarken. Bara för några år sedan när Stockholms stad sålde marken, fanns starka rekommendationer att skogen skulle få finnas kvar. På skogskartan kan alla gå in och titta på skogsområden och få veta till exempel om skogen är skyddsvärd.
Skärmdump från skogskartan över mitt närområde

Områdena inringade med rött ovan är skyddsvärd natur, så kallade nyckelbiotoper, särskilt viktiga för ekosystemen och den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är kanske det största hotet mot mänskligheten som finns. Den störst orsaken till att biologisk mångfald minskar är att livsmiljöer försvinner (till exempel vid bebyggelse).

Filmen visar även lite av det jordbruk som finns i närheten där jag bor. Jordbruken kring Bornsjön bedrivs ekologiskt. I år är visa av åkrarna speciellt fina, då man bland annat odlar klöver och lin. I ett ekologiskt jorbruk varieras växtföljden på åkrarna så det är olika från gång till gång.

Lin Eget foto

Drönaren ute och flyger Eget foto



Monday, July 4, 2016

Hur gå vidare men fortfarande undervisa?

Då har det blivit sommarlov och dags för reflektion, att sammanfatta läsåret. Som alltid var det stressigt i perioder. Men som oftast, ett drömyrke. Det var läsår nummer 11 för min del och tycker att jag är säker på det jag gör nu.
Klipp från årets utvärdering av min favoritkurs.


Så här tyckte eleverna om kursen:




..och så här tyckte de om min insats som lärare:




Och sen?


Ska jag nöja mig med denna nivå (för de kommande 25 åren) eller försöka gå vidare på något sätt? Och hur då i så fall?  Jag har inget intresse av att lämna klasrummet för att till exempel jobba fackligt, forska, lägga schema, bli förstelärare eller rektor. Det enda jag vill hålla på med i längden på 100% är just undervisning. Ämnet. Didaktik. Vara lärare. Bli så bra som möjligt. Nå ut till så många som möjligt i vad jag tycker är otroligt viktig och rolig kunskap.
Förra året bytte jag tillfälligt skola för att få nya perspektiv men det blev ungefär samma sak ändå. Trevligt dock eftersom man fick träffa lite nya kollegor och få jobba i en ny miljö.

Nu ska jag vara mammaledig året som kommer så då finns det tid att fundera.

By Diana Koehne on Flickr



Thursday, March 3, 2016

Sportlovspyssel

Jag gillar att stanna hemma på sportlovet. Tycker att tiden går långsammare då.

Det bästa är att kunna sova länge på morgonen. Jag försöker börja dagen med jobba med jobbet en timme. Då använder jag appen Timesheet.




Annars har jag byggt en hönsgård. 



Utbudet av snygga hönsgårdar är knapert. Och de som finns är dyra. Men jag köpte Julas växthus och kombinerade stommen med kompostgaller. Alltihop ihopsatt med buntband. En presenning från Biltema som regn- och solskydd. Loftets golv är också kompostgaller täckt med hö. Till reden har jag använt murarhinkar från Jula. Allt i en grön färg. Gården kommer knappt att synas när gräsmattan är grön.
Som ledord vid detta bygge har jag haft "lättstädat". Höns skitar ned rätt mycket och därför vill man ha en utegård som kan flyttas runt på gräsmattan. Då blir det inte skitigt, utan istället gödslat, där buren har stått. 

Vit tupp och svart höna Eget foto
Hönsgödsel betyder mer kväve, N och fosfor, P till gräset. Med hjälp av det kan gräset göra sina proteiner, sitt DNA och sina ATP-molekyler och växa bra.

Som hönsägare kan man vara ansluten till så kallad genbank. Genbanker är viktiga för att bevara en mångfald av gener i en tid då förädling leder till mer och mer genetiskt lika växter och djur. Växter och djur som används i storskalig matproduktion kan till och med vara kloner, alltså identiskt lika i sina gener.

Sen har jag även sportat på sportlovet förstås. Långfärdsskridskor och dans.

Friday, December 18, 2015

Filmtips till jullovet


Sedan drygt ett år tillbaka har jag höns hemma. Här är en liten kyckling som kläcktes i slutet av oktober. Fortfarande nu i december är den rätt liten där den springer omkring bland de andra hönsen.

Men om det hade varit en vanlig slaktkyckling i industrin så hade den växt enormt mycket snabbare och varit slaktad  för länge sedan.

Förädling har lett till en mycket effektiv matproduktion. Men också till sjuka djur och ett växande problem med antibiotikaresistens. Konsekvenserna av det, lär jag ut i kursen Naturkunskap 1b.

Kursen ska nämligen ta upp

"Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet." 

Svt visar nu en dokumentär om kycklingindustrin i Sverige.

Ett filmtips till jullovet. Eller visa dokumentären efter jul så har du en färdig lektionsplanering och kan ta mera ledigt under jullovet.

Här är ett klipp från dokumentären, där du ser skillnaden mellan olika två kycklingars uppväxt, en med "naturliga" gener och en som är framavlad för att växa sjukligt fort.



Själv har jag inte ätit kyckling (om den inte är Kravmärkt) sedan jag för tjugo år sedan fick höra om vad som pågick i kycklingindustrin, av en kompis som då jobbade på kycklingfarm.

Mina dvärghöns. Växer långsamt och lägger ägg i sin egen takt.

Sunday, December 13, 2015

Om Omprov

Det har blivit att jag slutat skriva regelbundet här i bloggen. Men förra veckan påmindes jag om att den fanns, för då mailade en person som anordnar konferenser till mig. Hon hade läst något inlägg här i bloggen och blivit intresserad av hur vi arbetade i vårt arbetslag. Vi blev erbjudna att medverka i konferensen. Tredje gången något liknande händer. Den är allt rätt bra att ha ändå, den här bloggen, för att nå ut med saker. Därför nu ett nytt inlägg:

Prov och särskilt omprov, är kanske det bästa pedagogiska verktyget jag vet.
  • Prov knyter ihop. Röd tråd. Allt återkommer i proven. Texter, filmer, laborationer, studiebesök. Ger möjlighet att jobba varierat men med struktur.
  • Prov och omprov ger fördjupad inlärning. Först repeteras allt innehåll inför provet.  Sedan repeteras innehållet igen under själva provet. Sedan ytterligare en gång vid genomgång av provet.
  • Aldrig hör jag elever prata så mycket med naturvetenskapliga ord så mycket som innan ett prov.
  • Ett bra prov kan tydliggöra en mening med kursinnehållet. Frågor kan ställas på ett sätt så att det blir tydligt varför det kan vara bra att kunna svara på dem i verkliga livet.
  • Prov visar vad eleven kan bra och var hen kan förbättra sig. Omprov bör därför enligt mig mäta samma betygsnivåer som det första provet gjorde och erbjudas dem som vill förbättra sina kunskaper. Prov kan vara både summativt och formativt på samma gång så länge man erbjuder omprov.
  • Prov visar vad läraren kan bra och var hen kan förbättra sin undervisning.
  • Prov är enligt mig det absolut enklaste sättet för de flesta elever att övertyga läraren om sina kunskaper.
  • Prov är enligt mig ett enkelt sätt att som lärare att uppmärksamma och kommunicera med alla elever i en klass om ett visst innehåll.
  • Genomgång av prov gör att lärare kan ge konkreta exempel på hur hen tolkar de olika kunskapsmålen.
Här är mitt senaste prov som jag håller på att rätta nu.

För övrigt så fick vi ju ett nytt klimatavtal igår och naturkunskapsämnet är mer intressant och meningsfullt än någonsin att undervisa i.

By Presidencia de la República Mexicana [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons