Datorexperiment

Nobelpriset i kemi i år har att göra med virtuellt experimenterande.

Här kommer fyra övningar/experiment/spel som mina elever fått göra med hjälp av dator denna termin.

1. Det första handlar om blodgrupper och heter The Blood Typing Game och baseras på 1930 års nobelpris i medicin/fysiologi. I övningen, som tar ca 20 min får eleverna lära sig hur blodgrupper kan bestämmas samt vilka blodgrupper som är kompatibla vid blodtransfusioner. Det går också att gå djupare in på teorin och lära om antigener och antikroppar. The Blod Typing Game har fått första pris i Swedish E-learning Awards. Det går att skriva ut texter med teori till spelet och det går även att kopiera kod så att spelet kan läggas på en hemsida eller i en blogg. Ingen nedladdning behövs.

Staty av Karl Landsteiner 1930 års Nobelpris i medicin eller fysiologi för sin upptäckt av AB0-systemet. By Henry Lytton Cobbold (private photo)

Jag använde spelet i naturkunskap och eleverna klarade enkelt av det.
Att laborera med riktigt blod är förenat med risker vilka beskrivs i dokumentet "Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan-Blodlaborationer" från Bioresurs i Umeå.

2. Det andra experimentet, vilket jag har använt mig av i flera år, handlar om syra-bastitrering i kemi. Det virtuella experimentet fungerar som förberedelse för den verkliga laborationen. Den verkliga laborationen fungerar bättre då den föregås av den virtuella laborationen enligt min erfarenhet.

By Ivan Akira (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Ofta får eleverna i samband med detta tillverka den lösning som de ska titrera med enligt egen föreslagen metod. Då kan de till exempel ha nytta av appen Solution Calculator om det finns tillgång till en smartphone eller liknande.

By Juha Siitonen (Own work) [CC-BY-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons

Användning av till exempel fast natriumhydroxid är förenat med risker så en riskbedömning bör göras. Jag brukar involvera elever i riskbedömningen, då jag tycker att det är bra att lära sig eftersom riskbedömningar är vanligt förekommande i olika slags yrken. På kemilärarnas resurscentrum finns bland annat en interaktiv blankett för riskbedömning.

3. Det tredje datorbaserade experimentet handlar om bioinformatik och lämpar sig att göra i biologi. Experimentet fick jag lära mig på sommarens fortbildningskurs i molekylärbiologi. ..som för övrigt gick fint kan jag rapportera, jag klarade kursen med högsta betyg har jag fått veta i efterhand :-)

 Laborationen heter DNA to Darwin Case Studies- The Evolution of Mammoths and their living relatives. Tyvärr krävs det att man laddar ned programvara, vilket kan vara komplicerat på vissa skoldatorer. Jag tycker att den här undersökningen är bra då den tar upp en modern tillämpning av biologin.

Eget foto

4. Den sista övningen handlar om systematik och jag hänvisar här till mitt tidigare blogginlägg. Denna övning behöver inte göras med dator men det går ganska smidigt med datorns hjälp. Eleverna får välja ett antal olika organismer som de är intresserade av och arbeta fram en systematik över dessa med hjälp av Wikipedia och Google Drive.
Personligen gillar jag detta arbetssätt mycket och som ett personligt och bra sätt att närma sig systematiken jämfört med att lära sig det linjärt. Systematiken kan fortsätta att byggas vidare som ett exempel på livslångt lärande. De senaste organismer som jag själv studerade på detta sätt var hästkastanj och vanlig kastanj, som inte alls är så nära släktingar, trots namnet, samt uroxen, som enligt wikipedia kan ha varit inblandad i hästkastanjens spridning.

By Solipsist (Own work) [CC-BY-SA-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Idéer om Instagram

Jag har den populära appen Instagram sedan något år men använder den inte speciellt mycket. Då och då händer det dock att jag tar en (natur)bild med den.

Det känns om att den här appen skulle vara bra att använda vid undersökningar i naturkunskap och biologi eftersom den ändå är så populär bland ungdomar.
Det går enkelt att samla ihop bilder runt ett och samma tema från olika personer/grupper, om man använder sig av samma tagg, exempelvis #utflyktNKht2013. En bild kan också taggas med sitt geografiska läge. Man skulle kunna skicka ut elever åt olika håll och på så sätt i bild beskriva olika naturtyper i ett område. Bilderna som är märkta med den aktuella taggarna kan sedan samlas i bildspel med hjälp av verktyget Slidagram, vilket jag har använt mig av här ovan.

Om jag skulle göra en utflykt så skulle jag aldrig kräva av eleverna att använda Instagram om de inte inte vill det. Så är det med alla digitala verktyg. Det kan inte vara verktyget som är målet. Verktyget måste vara valfritt enligt mig, speciellt eftersom inte alla har tillgång till samma utrustning (smartphones i det här fallet). Men föreslå olika lämpliga verktyg kan man ju alltid göra.

Ja, vi får se om det blir tid och tillfälle och testa detta. Mycket av det som jag tidigare spånat på i den här bloggen har jag faktiskt sedan använt mig av i praktiken, så det är en bra början

Vetenskaplig metodik, Cannabis och Naturen

Förra fredagen var jag och några av mina elever på en föreläsning om vetenskaplig metodik, anordnad av KTH. Det berättades om olika metoder som passar olika bra vid olika frågeställningar. Exempel på frågeställningar som diskuterades:

• Vad är viktigt för mycket gamla människors livskvalitet?
• Är den nya medicinen x bättre än den gamla medicinen y?
• Föder alla tandkarpar levande ungar?

Exempel på metoder som nämndes under föreläsningen:

• Klinisk prövning
• Observationstudie
• Fallstudie

Några begrepp som förklarades under föreläsningen:

• Blindning
• Randomisering
• Utfall

Föreläsningen tog upp bra saker men nivån kunde ha varit högre, det mesta var sådant som eleverna kände till sedan tidigare.

Mannen på bilden längst upp i inlägget föreställningen James Lind som var skeppsläkare på 1700-talet. Han var pionjär inom klinisk prövning. Det han prövade var hur citrusfrukter påverkade sjukdomen skörbjugg. Resultatet var till stor hjälp, skörbjugg kunde därefter förebyggas. Detta nämndes inte under föreläsningen på KTH men jag tycker att det är ett trevligt exempel.

Ett annat historiskt favoritexempel inom medicinen som går att berätta som en anekdot när det gäller området vetenskaplig metodik är från 1800-talet. Det var när läkaren Ignaz Zemmelweis visade att dödlighet i barnsängsfeber minskade dramatiskt när obligatorisk handtvätt infördes bland vårdpersonalen på sjukhuset.

I måndags var jag på en heldagsutbildning om Cannabis, anordnad av Stockholms Stad.

Skärmdump av programmet

För att fortsätta på temat vetenskapliga studier, så fick vi under denna dag höra om en stor vetenskaplig studie från Nya Zeeland som visar på att bruk av cannabis i unga år ger kroniskt lägre IQ i vuxen ålder.
Det finns också en koppling mellan cannabisrökning och schizofreni och lungcancer men här behövs göras fler studier för att förstå mer exakt hur det hänger ihop.
Vetenskapliga argument mot legalisering av cannabis finns samlade i den här publikationen av Erik Leijonmarck och Walter Kegö. Det var en innehållsrik och bra utbildning med bra blandning av föreläsare.

Jag blir dock sorgsen efter föreläsningar av det här slaget. Det beror på att det är sorgligt att lära sig mer om ungdomars problem och samtidigt veta hur knapert det är med resurser i skolan för att kunna göra något åt problemen.

By Jgsho (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Nu till något helt annat men som också har med vetenskapliga studier att göra och då kanske framförallt metoden observation. Observation är en viktig metod inom till exempel biologi. Men vilda djur låter sig inte alltid observeras så lätt och då gäller det att kunna känna igen spåren efter dem istället. Jag var med på en tur med friluftsfrämjandet i söndags som handlade om spår av djur i naturen. Nedan några bilder därifrån.

Spår av bäver Eget foto

Spår av kattuggla som ätit gnagare Eget foto

Spår av mink som ätit signalkräfta Eget foto

Spår av räv Eget foto

Spår av spillkråka Eget foto

Spår av rådjursbock Eget foto

Spår av större hackspett som ätit tallkotte Eget foto

Spår av åkersork Eget foto

En Fräsch Film om en Fräsch Framtid

Nu i helgen fick jag energi av en film. Jag gav mig genast ut i mitt växthus för att ta in lite grönsaker och fundera igenom odlingen där. Ovan några bilder på grönsaker från växthuset.

Jag har inte Netflix eller liknande eftersom jag via jobbet har tillgång till Mediotekets utbud av strömmande film.

Filmen som jag såg heter Fresh-Vad vill vi äta, av Ana Sofia Joanes.
Nedan ser du en trailer för filmen Fresh, som verkligen är just fräsch. En "måbrafilm" om miljön.

Filmen är mycket tydlig med att jordbruket har förändrats snabbt de senaste 50 åren och att det kommer att fortsätta förändras men att det finns alla möjligheter att se till att det blir till det bättre. Filmen ger flera hoppfulla exempel på bönder i USA som tjänar pengar på en ekologisk markanvändning. Den förklarar hur det är möjligt att bedriva jordbruk utan bekämpningsmedel och menar att det är medelstora ekologiska jordbruk som är det mest effektiva idag, istället för som många tror, storskaligt industriellt jordbruk. Det berättas också om den före detta basketspelaren som bedriver odling på en mindre yta nära stan.

By Will Allen (Will holding fish in Green house #7) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Filmen är uppmärkt med målen i både samhällskunskap och biologi. Allra bäst passar den nog för det nya ämnet Hållbart Samhälle (som jag enligt legitimationen är behörig att undervisa i). Till filmen hör en filmhandledning med instuderingsfrågor.

En kompletterande text till filmen Fresh kan vara den här rapporten från Naturskyddsföreningen, 100% ekologiskt. 

Ur skolverkets centrala innehåll: 

Naturkunkap 1a1, Biologi1

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Biologi 1, 100p

Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Politik och Hållbar utveckling, 100p

Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och internationell nivå samt hur de används i samband med frågor om en hållbar användning av naturresurser.

Tre Verktyg med i Google Spreadsheet för Personligt Lärande

Min hypotes är att ju mer informationsflöde vi utsätts för, desto mer tenderar vi att filtrera bort det som inte direkt har med våra egna intressen och oss själva att göra. Iallafall så gäller det mig. Att för allmänbildningens skull ta del av all möjlig information är bara att ge upp.

Cartoon by Dave Walker. Find more cartoons you can freely re-use on your blog at We Blog Cartoons.

Här är tre verktyg som jag använder för lära mig vissa fakta på ett mer personligt sätt.

1. Istället för att läsa en färdig bok i historia har jag en tidslinje i Google Spreadsheet som jag plockar fram och fyller på när jag hör något intressant.

2. Istället för att läsa en färdig bok om olika djur och växter har jag ett träd i Google Spreadsheet som jag plockar fram och fyller på när jag intresserar mig för någon ny art.

Skärmdump av del av trädet

3. Istället för att läsa en färdig bok om grundämnen så har jag en blank mall av periodiska systemet i Google Spreadsheet som jag kan fylla i med olika teman. Här är ett om grundämnen i kosten

De tre verktygen i i Google Spreadsheet kan jag fylla på med historia, biologi och kemi som jag för tillfället är intresserade av. I somras var jag till exempel och såg en utställning om pelargoner tillsammans med en trevlig bloggbekant, Ingrid. Pelargoner hamnade hamnade då i trädverktyget i  Google Spreadsheet.