Några växter som växer i vattnet addade till det digitala herbariet

Med kajak, mobil och extra batteri till mobilen är det lätt att studera vattenväxter. Här är några bilder på växter som växer i Vättern. De hamnar i mitt digitala herbarium som du finner längst ned i bloggens vänstra sidomeny.

Igelknopp Eget foto

Notblomster Eget Foto

Vattenpilört Eget foto

Vattenpilört Eget foto

Igelknopp Eget foto

Pilblad Eget foto

Säv Eget foto

Kaveldun Eget foto

Ett experiment och ett ljud

Nu har jag riggat ett försök, fönsterodling med sallad och tomat. För en bakgrund se tidigare inlägg.

Så här ser det ut. Eget foto

Det trevligaste är det droppande ljudet enligt mig. Här nedan kan du lyssna till det ljud som hörs om man sitter i fåtöljen bredvid fönstret. Ljudet har jag spelat in med mobilen och appen Hi-Q Mp3 Rec Lite. Sedan har jag redigerat det i Audacity (brusreducering) och till sist laddat upp det med Soundcloud och bäddat in det här i bloggen.

 

Jag tänkte ju inte att jag skulle behöva någon pump och det fungerade bra ända tills jag skulle åka bort. Då köpte jag en pentrypump samt en nivåvakt på Biltema så nu fyller systemet på sig självt ändå. 

Vad tror du om Google+? Jag är lite tveksam..

Jag tycker inte att det kan ersätta Facebook. Kategorisera människor i olika cirklar tar ju bort hela charmen (öppenheten, möjligheten till oanade konversationer) med sociala medier. De personer som man har närmast är man ju redan kontakt med på ett eller annat sätt ändå, direkt, telefon, skype, meddelanden i facebook osv. Det verkar högst osannolikt att alla dessa personer skulle gå över till google så att man skulle kunna ha dem i en prydlig, ordnad cirkel. Personer som man har ingen-ytlig-periodvis-formell kontakt med kan lika gärna vara i en enda stor cirkel, att hålla på att kategorisera dem hit och dit, nej!

Framför allt ser jag Google+ som ett potentiellt verktyg att använda för studier istället för att det skulle vara en helhetslösning. Jag tänker närmast på studiecirklar. Intressant är möjligheten att videochatta med tio pers och samtidigt se på youtubeklipp.. 

• Någon som är intresserad av en studiecirkel i kemi? Eller TED-talks? Isåfall så har du chansen att hamna i en alldeles speciell cirkel hos mig.

• Någon som vill testa Google+ och behöver en inbjudan? Säg till och ange mailadress så skickar jag en.

• Någon som har Google+ och vill testa att videochatta? Jag försöker samla tio personer för att se om det fungerar, hittills är det bara fyra, så kom med du också.

Du har möjlighet att delta i ett internationellt biologiexperiment

Kulturhuset hade tidigare i sommar en utställning om Window Farming som jag var och tittade på.

Credit: Windowfarms

Credit: Windowfarms

Window farming baseras på hydrokultur-teknik vilket innebär att plantorna odlas utan jord men i närvaro av vatten (näringslösning) som är i rörelse. Detta ger större skörd eftersom plantan inte måste ta energi för att utveckla så mycket rötter. Window Farming är en möjlighet för stadsmänniskan att odla sina egna grönsaker och sprider sig snabbt över världen. Tekniken för odlingen utvecklas genom samarbete i ett internationellt community där medlemmarna delar sina erfarenheter av sina experiment. Många skolor har också börjat odla på detta sätt i klassrummet.

Själv har jag ett eget litet patent som jag testar hemma (trots att jag har en vanlig trädgård att odla i). Min frågeställning är om man verkligen måste ha en pump till vattnet eller om det räcker att använda lägesenergi. Säkerligen har det prövats förr men... Återkommer med en rapport sedan om hur det gick...

En positiv bieffekt tycker jag är själva ljudet av droppande vatten. Avslappnande.

Katterna gillar också att titta på vatten som droppar Eget Foto

Det är ändå ganska kul att kunna nyckla fram växter

Igår var jag och en kompis ute och vandrade på sörmlandsleden mellan Huddinge och Hökkärr med avslut i paradisets naturreservat.

Av Holger.Ellgaard (Eget arbete) [CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

"Skadad" som jag är efter sommarkursen gräs, så la jag märke till en växt vilken jag med min begränsade kunskap direkt tolkade som tillhörande släktet tågväxter. Jag släpade med mig denna växt under flera timmars vandring. När jag kom hem och tittade i den virtuella floran så hittade jag inte växten bland tågen. Efter en tids observation, fotograferande och letande i virtuella floran, digiflora, biopix och wikipedia kom jag fram till att det istället är löksläktet och arten backlök.(Rätta mig gärna)

Här är några bilder:

Att jämföra med de här bilderna från Biopix

Jag tyckte att det var otroligt tråkigt att nyckla växter när jag läste biologi för tio år sedan och grönbiologi överhuvudtaget har inte varit min grej sedan biologistudierna även om jag tycker om att vara ute i naturen. Uppstoppade äckliga fåglar, stå med håv i något dyhål, suddiga bilder av små tråkiga vattendjur i mikroskop, svåra bestämningsnycklar utan bilder usch!


Nu tycker jag att det är mycket roligare. Anledningen tror jag delvis är att det nu finns färgbilder gratis tillgängliga och att det är så lätt att hoppa mellan olika slags informationskällor på Internet. fastnar man på ett ställe kan man gå till nästa och sedan tillbaka, kräver mindre tålamod Man kan också ta det i den ordning som man vill. Jag tycker att det är roligast att börja med att skumma igenom färgbilder istället för att börja med bestämningsnyckel direkt.
Och så kanske framförallt det att det blivit så enkelt att fotografera och dela sitt "fynd" och sin naturupplevelse med andra botanikintresserade.

Annat som vi såg längs vandringen var att en bäver varit igång och gnagt på och fält ett massa träd vid ett ställe. Otroligt vilka tänder de har

Av Holger.Ellgaard (Eget arbete) [CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Det jobbigaste på vandringen var att det på vissa ställen var så hemskt mycket små grodor längs stigen att det var svårt att inte trampa på dem. Samt att vi irrade runt ett bra tag i Vissättra, Flemingsberg för vi tappade bort leden där. Kan bara igen konstatera att batteriet i telefonen tar slut på nolltid vid använding av GPS och appar osv. Det är helt nödvändigt att släpa med sig extrabatteriet i ryggsäcken för att kunna ladda telefonen när man vill kombinera friluftsliv med lärande via nätet. Tilläggas kan att vi inte träffade på en enda människa längs hela leden.

Av Thavox (Johan Andersson) (Eget arbete) [CC-BY-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

Noterar för övrigt hur jätteenkelt det har blivit att återanvända bilderna från wikipedia commons. Bildtext och allt får man färdigt!


Trevligt också att upptäcka bloggen Anteckningar ifrån naturen

Föreläsningar och Appar som jag tar med i Fiskekajaken

Eget foto

Eget foto

Om jag har GPS och appar igång på telefonen så håller inte batteriet en halv dag ens. Om jag planerar att vara utomhus längre så har jag med ett stort extrabatteri som egentligen är tänkt för laptops. Då kan jag använda telefonen hur jag vill i ett par dagar utan att ha tillgång till ström. På önskelistan är även en solcellsladdare för telefonen.

Föreläsningar som följer med i kajaken via mobiltelefonen är:

1. Periodic Videos. Brady Haran har gjort ett fantastiskt periodiskt system med QR-koder av Periodic Videos. Jag har skrivit ut det på ett A4 och laminerat, smidigt att ta med sig. Vill jag se en video medan jag väntar på att fisken ska nappa så skannar jag in koden med mobilen och den spelas upp. 
2. TED Mobile. 
3. BBC News
4. Sveriges radio

Eget foto

Andra appar (läromedel) som följer med ut i fiskekajaken är:

• Wikipedia. 
• Google Sky Map. 
• Twitter
• Facebook

Det är rätt bra att ha lite och läsa och att titta/lyssna på när det är svårt att sova på natten i allt myggsurr och andra ljud så att man inte blir så mörkrädd.

Och så några andra verktyg (appar):

• Avståndsmätare
• Gästhamnar & Båtliv
• Ficklampa
• Google maps
• SMHI
• Marinetraffic (visar information om fartygs position)

Eget foto

Men sen är det ju ännu ofta så telefonen och nätverken inte fungerar som tänkt så det gäller ju att ha nödvändiga alternativ med sig också.....

För dig som är nostalgisk

Verk som har en upphovsman som är död sedan 70 år får fritt användas eftersom upphovsrätten har gått ut. Därför kan jag nedan presentera några gamla böcker här nedan i min blogg för dig att bläddra i.  Böckerna nedan är hämtade ifrån openlibrary.org. Som du ser så handlar en stor del av böckerna jag valt om laborativ kemi. Ibland får jag för mig att labinstruktioner och övningar var mer noggrant beskrivna, genomtänkta och testade förr i tiden. Dock var det inte alltid så hälsosamma kemikalier man höll på med.

Att använda (en virtuell) bestämningsnyckel

Wikimedia Commons

Om du hittar  till exempel en starr och vill bestämma vilken art det är så kan du använda bestämningsnyckel för carex  i den virtuella floran. Jag har hittat en starr. Du ser fem bilder av den längst ned i inlägget. Det man kan se här på bilderna är att det är ett hanax (det bruna torra i toppen) och flera honax (de gröna spikklubborna). Fruktgömmena (bild 3 och 4) är inte helt platta utan mera rundade och med en lång spets. Honaxens stödblad (de långa gröna bladen, bild 1 och 2) är långa och når långt över axen.

Man kan också använda Digiflora för att se om man kommer fram till samma sak. Där finns dock inga för just carex specifika karaktärer att välja på.

Till sist kan man gå in på Biopix för att jämföra med bilder där.

Jag kommer fram till knagglestarr men det stämmer inte riktigt för i virtuella floran så står det att det ska vara 2-3 honax men på mitt exemplar är det fyra. Jag gissar iallafall på knagglestarrgruppen där grönstarr, knagglestarr, ärtstarr med mera ingår.

Foto: Linn

Foto: Linn

Foto: Linn

Foto: Linn

Foto: Linn

Ofta behöver man mäta, bladens bredd, fruktgömmens längd osv när man ska bestämma. Självklar kan man använda en vanlig linjal men själv kör jag med Ruler Green, en app:

Ruler Green for Android on AppBrain

Tillägg: Ingmar tipsar via mail om carexnyckeln. Användbar om man vill nyckla starrar.

Titta vad jag hittade!!

Helt "skadad" av sommarkursen så får jag nu syn på gräs och andra roliga växter överallt. Den här till exempel hittade jag igår kväll när jag var ute och joggade. Den är en fräkenväxt har jag kommit fram till med digiflora. Den är jätte-jätte-grön och är liksom som en byggsats, kolla videoklippet. Jag gillar den här växten trots att den bara är grön:) Den har snygg design, ser ut ut som en spira eller en fin grindstolpe. Gillar även min sambo Davids kommentar när jag visade hur det gick att ta isär och sätta ihop delarna: " Men Linn, den här är ju gjord av plast. Det här är ingen riktig växt. Eller hur?" Nu när han inser att den är riktig så funderar han på om man kan förkorta och förlänga den och att den fortfarande kommer att leva vidare sedan. 

Fräkenväxt Foto:Linn

Fräkenväxt Foto:Linn

Fräkenväxt Foto:Linn

Carl Axel Magnus Lindman [Public domain], via Wikimedia Commons

En annan sak som är trevligt är att det är fritt fram att använda gamla fina tecknade bilder på växter om upphovsmannen är död sedan 70 år. Det gör att alla kan betrakta de här vackra teckningarna på wikimedia commons.

Mobilkameran, USB-mikroskopet, Digiflora och Lindmans fritt tillgängliga teckningar och mitt pånyttfödda intresse för botanik sedan gräskursen, gör att jag nu vill skapa mitt eget digitala herbarium. Ett digitalt herbarium gör jag genom att tagga till exempel det här inlägget med Mitt Digitala Herbarium och växtens namn. Då kommer ett taggmoln att skapas som jag presenterar här på min blogg. Dessutom kan jag nu, med Bloggers nya funktion, tagga fyndplatsen, genom att välja Plats när jag skriver blogginlägget.

Vad ska jag behålla och vad kan jag lämna?

To attain knowledge, add things every day. To attain wisdom, remove things every day. Lao Tzu (604 BC - 531 BC)

Nu är sommarkursen slut och vi har lärt oss minst 50 stycken olika arter av gräs eller halvgräs. Vi har också lärt oss om Linné eftersom den som var vår lärare, Torbjörn Lindell, är en expert på Linné och till och med har skrivit en bok om ämnet som jag nu håller på att läsa. 


På sätt och vis så liknar kursen de MOOC-kurser jag tidigare deltagit i. På så sätt att det är mycket information, mer än vad man kan ta till sig samt att det är frivilligt vad man ska lära sig. Inga betyg eller prov ingår i utbildningen.


Nu när kursen är slut så ställer jag mig frågan, vilken, om någon, (livslång) lärdom ska jag dra av kursen och vilket av innehållet ska jag rensa bort ur minnet? Det är orealistiskt att försöka komma ihåg de över femtio olika arterna av gräs och halvgräs...


Det jag vill fördjupa mig i (och därmed komma ihåg för framtiden) är:

• Fem st gräs, två st starr, två st tåg, deras svenska och latinska namn, fotografera dem ur alla vinklar och förstoringar och även pressa dem i ett herbarium samt ta reda på om det finns någon berättelse som hör till dem till exempel varför de fått sitt svenska namn.

• Alla delarna hos ett gräs, ett starr och ett tåg och speciellt de karaktärer som man tittar på vid bestämning

• Vem Linné var och vad han gjorde

Blommande gräs i närbild Foto:Linn

Blommande gräs i närbild Foto:Linn

Ett småax i närbild Foto:Linn

Av Chrizz at sv.wikipedia [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) eller CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], från Wikimedia Commons

Ett småax i närbild Foto:Linn

Ett tåg i närbild Foto:Linn

För övrigt kan jag bara sammanfatta att det var mycket trevligt att läsa på folkhögskola och att få lära sig under exkursioner, det vill säga ute på plats i naturen. Och att androidtelefonen och USB-mikroskopet och Anki var ovärdeliga i min läroprocess. Flera av klasskamraterna ska nu skaffa sina egna USB-mikroskop efter att ha sett mitt. Läraren lovade ingenting men erkände dock att det var snygga bilder så man kan ju hoppas:)


Sista dagen var vi ute i gammaldags miljö med ängar och jordbruk från förr.

Ängarna i det område där Linné föddes, Råshult Foto:Linn

Hundäxing och rörflen har båda sina småax i så kallade täta gyttringar men medan hundäxingens vippgrenar alla är vända åt ena sidan så spretar rörflenets åt alla håll kring strået.

Hundäxing Foto: Linn

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) (Deutschlands Flora in Abbildungen.) [Public domain], via Wikimedia Commons

Rörflen Foto: Linn

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) (Deutschlands Flora in Abbildungen.) [Public domain], via Wikimedia Commons

Hos knapptåg är strået räfflat under blommorna medan det hos veketåg är mycket mindre räfflat

Knapptåg

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) [Public domain], via Wikimedia Commons

Veketåg

Av Johann Georg Sturm (Painter: Jacob Sturm) [Public domain], via Wikimedia Commons