Baskurs i svettlukt till alla som tränar

Jag har noterat att det är ganska vanligt att människor som föredömligt har en aktiv och sportig livsstil, verkar sakna elementära kunskaper om mikrobiologin vid tvätt av sina sportkläder. Eftersom man inte i första taget upplyser främlingar om att de luktar illa så kommer här istället en föreläsning om hur det hänger ihop. Hoppas att detta inlägg får många träffar så att kunskapsluckan hos befolkningen kan minska.

Credit: LocalFitness.com.au" [Attribution, GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Bakterier finns normalt på huden vilket är bra. Svett och fett från människokroppen är mat för bakterierna. När bakterierna förbränner maten bildas avfallsprodukter som kan lukta illa. Normalt så är inte miljön för dessa bakterier så gynnsam att de kan producera ämnen i den mängd som gör att det stinker. Människor utsänder då en lite lagom personlig doft från sin hud vilket fungerar som signaler om vilka vi är och hur vi mår. Men om bakterierna får mycket mat och miljön är fuktig under en längre tid blir de fler och desto mer lukt. En sporttröja i syntetmaterial är bra på att ta upp svett och fett från huden.

Utmärkt för bakteriernas tillväxt och produktion av illaluktande substanser är

1. Ett långt träningspass
2. Den svettiga tröjan åker ned i en träningsväska eller i en tvättkorg där den kommer att förbli fuktig en längre tid, kanske flera dagar.
3. När tröjan tvättas så tvättas den i en temperatur under 60 grader vilket gör att bakterierna i tröjan överlever.
4. Den nytvättade tröjan används återigen vid ett träningspass eftersom ägaren tror att den är ren och fräsch. De många bakterierna, som redan finns i tröjan, får mat (svett och fett) och sätter direkt igång att förbränna maten=stank. De förökar sig också
5. Punkt 2-4 återupprepas=ond cirkel

Det är enkelt att undvika denna onda cirkel

Man behöver inte hålla på med några mystiska bakteriedödande preparat.

1. Låt inte svettiga kläder ligga fuktiga i flera dagar, häng upp dem och tvätta dem sedan så snart det går.
2. Tvätta åtminstone sport- och underkläder i minst 60 grader.
3. Häng tvätten på ett ställe där den snabbt torkar.

Om du redan fått bakterietillväxt och lukt i kläderna så kan de blötläggas i en blandning av vatten och lite ättika några timmar. Bakterierna klarar inte sänkt pH. Man kan också lägga kläderna i en plastpåse i frysen för att ytterligare ta död på bakterierna.

En stackare kan alltså vara jättenoga att vara nyduschad och ha nytvättade kläder men ändå börja lukta så fort man rör sig och blir varm.  Det är lustigt att vissa personer vars kläder kan orsaka att ett helt rum stinker, inte själva verkar besväras av doften. Kanske personen inte ens vet om att han eller hon luktar. Ett problem som är ganska allvarligt eftersom det kan leda till ofrivillig ensamhet och därigenom ohälsa. Ännu mera tragiskt är om samma problem uppkommer med finkläder som används vid dans på nattklubb där syftet kanske är att träffa sin livspartner.
Andra luktproblem som till exempel dålig andedräkt kan ju vara svårare att komma tillrätta med men just problemet med illaluktande kläder är enkelt att lösa.

Mer om mikrobiologin

Det finns många olika sorters bakterier som lever på huden och sammansättningen varierar från person till person. Exempel på bakterier som kan ge upphov till frän svettlukt är Corynebakterier. Dessa producerar som avfallsprodukt vid sin förbränning en organisk syra som luktar illa. Ett annat exempel är Staphylococcus epidermis som vid sin förbränning producerar isovaleriansyra som ger fotsvettslukt.
Svett består mest av vatten och salt men också små mängder  urinämne, ammoniak och mjölksyra och detta kan bakterierna utnyttja som mat.
Det finns något som kallas luktblindhet. Man kan vara luktblind till exempel mot ämnet isovaleriansyra som gör att svett luktar illa. Det innebär att man inte känner doften och därför inte besväras.
(Källa: Ellervik, Ulf Ond kemi 2011 Fri tanke)

Illaluktande föreningar, egen skiss

Naturkunskap 1a1, Naturkunskap 1b

Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Naturkunskap 1a2, Naturkunskap 1b

Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön

Kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen.
.

Naturkunskap 2

Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen.

Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter.

Biologi 2

Mikroorganismer och deras betydelse för hälsa och sjukdom. Antibiotika och evolutionära processer.