Förutsättningar för ett långt och friskt liv - eller varför naturkunskapskurserna borde vara längre

Ett långt och friskt liv

På vårdguiden bloggar en av Sveriges 100-åriga damer och hon får förstås många frågor om hur hon har levt för att bli så gammal. (Kanske genom att vara så pass aktiv att hon vid 100 års ålder lär sig den teknik som krävs för att blogga, min egen reflektion)

Jag håller på att läsa en spännande bok. Den heter Åldrandets gåta-vetenskapen som förlänger ditt liv. Boken är skriven av Henrik Ennart.

Eget foro

Författaren har bland annat träffat forskare som specialiserat sig inom cellernas åldrande och rest runt till de platser där människor blir extra gamla.

Den japanska ön Okinawa är till exempel känd för lång livslängd och hälsa hos sina invånare. Det förknippas där med speciell diet, aktiv livsstil, odling av sin egen mat och stark social sammanhållning.

Intressant att läsa om just befolkningen där, är att de traditionellt ätit enligt principen, ät tills du är fyra femtedelar mätt.

"Det tar 20 minuter för magen att signalera till hjärnan att den är full. Det går alltså att sluta äta tidigt och vänta in mättnaden. Den som äter tills magen känns full överäter med 20%. Dessutom tänjs magsäcken ut så att det nästa gång känns ytterligare lite mer".(1)

Ett annat exempel är en bergsby på ön Sardinien där många av de fåraherdar som under sitt liv dagligen gick över en mil i bergsterräng, nu är över 100 år gamla.

Boken tar, förutom forskning om kost och andra livsstilsfaktorer, även upp mycket om bioteknik. Bioteknik är ett område som nu får genombrott efter genombrott inom forskningen.  Det påpekas att Bill Gates uttryckt att vore han tonåring idag så skulle han ha "hackat biologi".

By World Economic Forum (Flickr) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Boken ger exempel på naturvetenskap, som..

1. är tacksam att börja med när man ska ha naturkunskapskurserna, eftersom många redan från början är intresserade av hälsa, och det är ett område där det är lätt att koppla till den egna vardagen.
2. gör att man förstår att naturkunskap, exempelvis biokemi är ett av de allra mest aktuella områdena just nu, inom forskning såväl som för samhällsutvecklingen. Jag tvivlar på att någon som läst den här boken ifrågasätter varför naturkunskap ska vara ett av de gymnasiegemensamma ämnena som alla i gymnasiet läser.
3. gör att man kompletterar och fördjupar den bild man har fått från löpsedlar när det gäller forskning om hälsa. Idag och troligtvis ännu mer i framtiden, lever vi mycket längre med bättre hälsa, än någonsin förr. Det har betydelse både för planering av den egna tillvaron och samhällsplaneringen. Man kan fråga sig när det är rimligt att gå i pension.

Ett långt, friskt och miljövänligt liv

Ett annat jätteviktigt område inom naturkunskapen men där man kanske till större del har tröttnat på information, är klimatförändringarna. Miljö är nära förknippat med hälsa för utan en frisk miljö blir det mycket svårt att skapa förutsättningar för god hälsa. Grundläggande förutsättningar som rent vatten, ren luft och näringsrik mat är ingen självklarhet utan står och faller med fungerande ekosystem.

Vi var med jobbet  i veckan på en fortbildningsdag på vetenskapens hus. Den största behållningen från denna dag var en workshop om mat och dess klimatpåverkan.

Just i maten möts just de två stora områden inom naturkunskap som jag tycker är de mest intressanta, hälsa och miljö, i ett vardagligt sammanhang. 

Min frukost idag, hur klimatsmart är den och hur hälsosam är den?

Frukost Eget foro

Nötköttskonsumtionen har ökat dramatiskt i Sverige de senaste åren. Jag antar att det har  att göra med till exempel dieter som LCHF fått mycket utrymme i media. 

Nötkött är klimatpåfrestande. Dessutom finns det de som antyder att det är just proteinintaget som ska minskas om vi ska leva länge för att återkomma till åldrandets gåta. 

Flera av de hundraåringar som berättas om i boken Åldrandet gåta har nog blivit så gamla för att de råkade leva på ett sätt för att det praktiskt för dem att leva så då. 

Idag har vi mängder av forskningsresultat som berättar hur man kan få ett långt och hälsosamt liv och möjlighet till utbildning om det, bland annat genom det gymnasiegemensamma ämnet naturkunskap. 

En annan sak är att sedan agera utifrån denna kunskap. 

Min personliga hypotes är att det inte räcker lika långt med information, som med en djupare förståelse om vad konsekvenserna blir i kroppen och i miljön. Därför borde naturkunskapskurser vara mycket längre och fördjupade än de är idag. 

Eget fotot

Lektionstips

Ett lektionstips som vi fick med oss från vetenskapens hus var att i grupp konstruera en klimatsmart måltid och även det motsatta, en klimatosmart måltid. Detta skulle kunna utvecklas till att även konstruera en hälsosam måltid och det motsatta och sen jämföra. Livsmedelsverket har information om både hälso- och miljöaspekter när det gäller livsmedel och det finns förstås en uppsjö av källor både i forma av film och litteratur om detta populära ämne. 

Till sist lite citat ur det centrala innehållet för naturkunskap 1b

Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

1. Ennart, Henrik-Åldrandets Gåta (Ordfront 2012) s 53