Sommaren 2011 studerade jag ju Gräs i form av en folkhögskolekurs, vilket även det innebar fina dagar i vacker natur.
I år är det molekylärbiologi som gäller men i en form som medför att jag kommer att få tillbringa dagar vid havet. Kursen jag läser i år heter Laborativ Bioteknikkurs för Lärare och dagarna jag nu ser fram emot kommer att äga rum vid Gullmarsfjorden.
By Bengt Nyman (Flickr: VårvikPanoramaNorr-p) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons
Det lilla kruxet med att som jag gör, semestra i form av universitetsstudier, är ju att det ingår viss korvstoppning. Två böcker ska läsas innan det är dags för det praktiska. Jag håller på med den första nu som heter Molekylärbiologi och är skriven av Henrik Brändén. Göteborgs Universitet har skickat med en lista med 95 stycken instuderingsfrågor till boken som ska besvaras. Jag har försökt att göra läsningen rolig på olika sätt men nej, det är verkligen tråkigt att läsa den där boken även om området ju egentligen är det som jag tycker är mest spännande inom biologi idag och trots att jag redan kan grunderna.
Dessutom, fastän att det är upplaga 3 så innehåller den några språkfel som jag stör mig på.
Igår gav jag upp och tittade istället på en intressant dokumentär DNA: The Secret of Life producerad av PBS. Jag måste erkänna att jag inte kunde speciellt mycket om James Watson. Jag visste inte ens att han fortfarande vid liv. Han nämns ju alltid tillsammans med Crick som den som upptäckte DNA-strukturen på femtiotalet. I det sambandet brukar också Rosalind Franklin nämnas, kvinnan som aldrig fick någon credit för det arbete som ledde fram till Watson och Cricks upptäckt. Nu när jag sett dokumentären vet jag att Watson fortfarande är vid liv och i högsta grad aktiv inom genteknikens område. Det var han som fick loss de miljarder som behövdes för kartläggningen av det mänskliga DNA:t för tio år sedan. Han är också en figur som har ganska radikala åsikter och inte verkar se speciellt mycket gränser när det gäller den nya teknikens användning och stöttar till exempel företaget Monsantos utveckling av GMO-grödor. I dokumentären får man veta att en av hans söner lider av psykisk sjukdom vilket säkert driver på hans iver att kartlägga och förstå det mänskliga genomet.
Men i dokumentären går man inte närmare in på själva molekylärbiologin. Istället har jag hittat en hemsida som heter Virtual Cell Animation Collection. Här visar man med film, text och bild begreppen inom molekylärbiologi. Min tanke är nu att starta med dessa förklaringar och sedan fördjupa mig med hjälp av Wikipedia för att till sist sammanställa allt i form av en begreppskarta. Jag hoppas på detta sätt kunna få in alla begrepp och förkortningar i ett intressant och överskådligt sammanhang.
