Ordet ekosystemtjänster förekommer i de nya kursmålen i både naturkunskapskurserna och biologi:
Ur det centrala innehållet i Naturkunskap 1a1 och Naturkunskap 1b
"Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft."
Ur det centrala innehållet i Biologi1
"Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster."
På naturvårdsverkets hemsida hittar jag en jättefin text, Sammanställd information om Ekosystemtjänster. Texten har arbetats fram av en grupp personer från naturvårdsverket och vattenmyndigheten och en grupp forskare har också deltagit med råd och kommentarer. Ett citat från texten:
Ekosystemtjänster påverkar direkt eller indirekt människors välmående och därmed välfärd. I praktikenär överlappet mycket stort mot begrepp inom ekologin kring ekosystemensstrukturer, processer och funktioner då vi inte gör någon distinktion mellan människaoch natur - vi är alla en del i ekosystemen.Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är alltså grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster.
Texter går igenom följande olika naturtyper och vilka ekosystemtjänster som de kan bidra med och hur ekonomiskt värdefulla de är
- Skog
- Odlingslandskap
- Sjöar och vattendrag
- Hav, kust och skärgård
- Våtmarker
- Fjällmiljö
- God bebyggd miljö
Det är intressant att först försöka fundera ut själv vad vi människor har för ekonomisk nytta av de olika naturtyperna och sedan jämföra med vad texten säger.
 |
| By Ann Louise Hagevi (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons |
Texten innehåller många intressanta siffror och källhänvisning om beräkningar av värdet en olika ekosystemtjänster. Till exempel, när det gäller tjänsten biologisk insektsreglering så nämns en siffra för USA på 4,5 miljarder dollar per år med hänvisning till den här artikeln
