DN
rapporterar om en undersökning där det framkommer att många unga inte värderar demokrati så högt.
Och tillägger några rader om hur och vad skolan borde lära ut. Vilket får mig att tänka på nedanstående.
Vi har haft en kurs i livskunskap under det här läsåret. Det roliga med det ämnet är att det är så luddigt samtidigt som innehållet ligger nära vardagen. Det tror jag är det som har gjort att det har blivit mycket diskussioner om kursen. Både postivt och negativ kritik har det varit och alla tycker inte lika.
Jag tror aldrig att jag tidigare upplevt så mycket åsikter om någon kurs och avslutade därför kursen med att ställa frågan (som borde ställas oftare).
(utan hänsyn till skolverkets mål)?
 |
| Listen by Ky_Olsen cc (by) |
Svaret blev ungefär som följer.
Nedanstående praktiska moment har funnits med i kursen och de skulle vara kvar:
- Närvaro, passa tider
- Ansvar för studier, studieteknik
- Återkommande sociala aktiviteter som utmanar och prövar den sociala kompetensen, planeringsförmåga, samarbetsförmåga
- Studiebesök på framtidsmässor, jobbmässor
- Sommarjobbssökning
- Högskoleprovet
- Sociala medier
- Integritet och säkerhet på nätet
- Hjärt och lung-räddning
Det fanns åsikter om att momenten med fördel kan klumpas ihop i längre teman och att momenten kunde ha gjorts på ett annat sätt. Vissa efterlyste mera färdig planering och kursinnehåll från lärarens sida. Vidare underströks att det bör vara en praktisk kurs. Kommentarer om att det inte känns meningsfullt att utvärdera kurser hördes också.
Ytterligare moment som de tyckte hade kunnat ingå i kursen var:
- Starta företag
- Kost och hälsa
Kursens tre viktigaste mål ansågs vara:
- Klara närvaro
- Kunna ta initiativ
- Kunna fullfölja och reflektera
Det jag nu funderar på med anledning av unga och demokrati är följande:
1. Hur oändligt lång vore processen för att kunna få till den här kursen i gymnasiet? (Det finns, vad jag kan se, ingen kurs som passar in på det här innehållet i nya GY11).
2. Vilka läser elevernas kursutvärderingar?
3. Bör jag ens ställa frågor till eleverna om sådant som de ändå, när allt kommer omkring, inte kan påverka inom rimlig tid? Exempelvis vad de ska lära sig i gymnasiet. Bör jag kanske hålla mig till till exempel enkla frågor om skolmaten?
4. Är bästa sättet att döda all form av vilja till demokratisk uppbyggnad av kursinnehåll att börja med att visa (de obegripliga) kursmålen, eller att börja förklara att visst innehåll ska löpa som en röd tråd genom alla gymnasieskolans kurser och kan inte bedömas och betygssättas som en kurs i sig?
5. Skulle kursinnehåll kunna konstrueras av elever eller av de som nyligen varit elever (typ i wikiform) och sedan granskas av sakkunniga akademiker istället för tvärtom?
Min önskan hade varit att livskunskap hade fått vara med som en kurs i GY11 och att den hade fått vara elevstyrd i hög grad, bland annat för demokratins skull.
