Om en framgångsrik parasit och annat från jullovet 2012

Jullov

Eget foto

Efter några dagar med fint väder så är prognosen mulet väder och kan jag nu ägna de lediga dagarna åt mina intressen hemma, nämligen att laga tidskrävande maträtter på dagarna och på kvällarna sitta med datorn framför brasan och skriva ett långt blogginlägg som det nedan.
.

Eget foto

Några fåglar utanför fönstret har också kunna filmats med den digitala kikaren medan matlagningen pågår

Jag gillar alla steg i att laga mat. Från att välja ut råvaror, eller ännu hellre, odla dem själv. 

Tomat som i somras odlades i växthuset, nu inomhus i kruka

Tomater från växthuset håller sig fortfarande inomhus i kruka. Nedan syns en kruka där persilja odlas under en LEDväxtlampa.

Odling under LED Eget foto

Ledlampan lyser på persiljan 16 timmar om dygnet men drar inte mycket ström. Det blir inte direkt billigare än att köpa på affären men det är trevligt att odla själv. Jag har nu beställt en ny, starkare lampa också för att se om man kan odla tomater med enbart det ljuset.

Friden och matlagningen i köket stördes tillfälligt för en tid sedan av att en skogsmus tagit sig in i köket medan vi och katterna var på semester.

Solrosskott Eget foto

Musen åt inte bara solrosfrön från min odling av solrosskott utan satt också fräckt på katternas matskål och åt kattmat. Och det även efter att den redan en gång fångats in av katterna som spelade fotboll med den innan den lyckades fly.

Det var i googlandet i och med denna mus beteende, som jag kom att fördjupa mig i organismen Toxoplasma gondii., vilket är ett så kallat urdjur, en liten encellig organsim som inte är en bakterie. Att den kallas urdjur gör att man kan komma att tro att den funnits här på jorden i evig tid men dess släkte verkar bara vara 28 miljoner år gammalt. Hur som helst så är det en av de mest framgångsrika organismer som finns här på jorden idag.  Den klarar av att förändra hjärnan hos den mus i vars celler den befinner sig, så att musen inte längre är rädd för katter. Detta gynnar den lilla parasiten eftersom den hamnar i kattens celler då katten äter upp musen och det är i katter som parasiten bäst kan föröka sig. Inte bara råttor, får och katter utan även 20% av världens människor har den lyckats infektera.

Var den dödsföraktande skogsmusen i vårt kök smittad av parasiten Toxoplasma gondii? Hursomhelst, så mötte den en tidig morgon sitt ofrånkomliga öde.

Eget foto

Nu är köket noggrant sanerat och matlagningen kan fortsätta.

Eget foto

Eget foto

Toxoplasma gondii är ju ett exempel på en framgångrik cell. Jämför med det nu under jullovet aktuella RS-viruset, som också invaderar celler hos andra organismer men som själv inte är någon cell. Vill man lära sig mer om (framgångsrika) celler, så kan man spela dataspelet cellcraft.

Skrämdump av mina framgångar med cellcraft

Legitimerad på Livstid

Nu har skolverket beslutat att jag är legitimerad och behörig att sätta betyg i:

• Naturkunskap, Kemi, Biologi, Hållbart samhälle och Naturvetenskaplig spets på gymnasiet
• Kemi och Biologi på grundskolan

Jag är glad för legitimationen men den känns lite, som man säger inom området bedömning, summativ

Viss kunskap går bra att lagra, som att en gång för alla kunna cykla när man väl lärt sig. 

Ämneskunskaper däremot, förvinner enligt min mening snabbt om de inte underhålls och uppdateras. 

Så, hur mycket säger legitimationen om den egentliga kompetensen?

Kan det inte finnas återkommande lärarprov i ämnena, liksom det finns nationella prov och högskoleprov och att legitimationen blev giltig i x antal år, i och med ett godkänt provresultat?

Detta skulle sätta press på arbetsgivare att kontinuerligt vidareutbilda sina anställda.

Lära i Flow

Flow kännetecknas av: Att koncentrationen intensifieras, att medvetenheten ökar och att känslan av passerande tid upphör.(http://sv.wikipedia.org/wiki/Flow 2012-12-08)

Ibland så hamnar jag  i lärandesituationer som för mig kännetecknas av flow. Exempel nedan.

1. Jag ser en film (streamad) som handlar om naturvetenskapens historia. Den nämner Ernest Rutherford och hans experiment med guldfolie. Jag pausar filmen och slår upp och läser om Ernest Rutherford i Wikipedia. Tar sedan bilden av Rutherford från Wikimedia Commons och för in den och några fler i en mall för en digital historisk tidslinje som jag hämtat till Google Drive och programmet Google Forms. Genererar tidslinjen med hjälp av nyupptäckta programmet JS Timeline  *Flow* (fantastiskt snyggt verktyg ☆☆☆☆☆).



2. Det är  sol och nysnö. *Flow* Ger mig ut på skidor. Får syn på små spår i snön och undrar vem som gjort dem. Tar upp mobiltelefonen och googlar på "djurspår snö", hittar dock inget som stämmer. Tar ett foto och frågar på twitter. Får inom minuter (!) svar av en biolog som säger att det kan vara en mus eller småvessla. Antecknar med bild och text i Evernoteappen. Letar vidare om mus och småvessla och deras spår på Internet när jag kommer hem.

Eget foto

Saker som kännetecknar situationerna ovan.

• Estetisk upplevelse
• Naturupplevelse
• Äventyr
• Digital kompetens
• Läsföreståelse, formulera i skrift
• Internet tillgängligt
• Kontakt med mer kunnig person via digitalt nätverk
• Fri från tid, rum, schema
• Skapa 
• Lära nya saker
• Sätta i sammanhang
• Kamera
• Aktivitet och rörelse
• Reflektion
• Dokumentation
• Sprida vidare till andra

Mustela nivalis By Keven Law (originally posted to Flickr as On the lookout...) [CC-BY-SA-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Den digitala kikaren är nu i bruk

Jag köpte ju en digital kikare från Sony på höstlovet. Var den värd sina pengar? Ja, det var den (för mig). Passar bra för mig som är ständig nybörjare på fåglar. Jag gick ju en kurs förra året, som trogna bloggläsare kanske minns. Trevlig kurs, katederundervisning+ utflykter, jag lärde mig inte direkt någon fågel av det.

Filmade fåglar hamnar nu på youtube och kan studeras i lugn och ro, istället för att de flaxar iväg. Det går också enkelt att skicka iväg en fråga till en mer kunnig person. Tursamt nog så återfinns vissa fågelkunniga pedagoger i sociala medier. Här är mina första två filmer om fåglar.

j

Nytt läromedel i naturkunskap, biologi, samhällskunskap

Nytt läromedel 

Länge har jag använt mig av forskning.se och temat planeten för att undervisa i avsnittet miljö i naturkunskap. Det är ett bra läromedel men det börjar bli några år gammalt (det producerades år 2006.)

Nu har det också kommit en filmserie som heter Nature Inc från BBC. Översatta avsnitt av nature Inc finns att streama via SLI eller att beställa. Det finns också gratis filmhandledningar på svenska.

Nature Inc. is a TV documentary strand about the economics of ecosystems and the links between the environment and the global market.(http://www.natureinc.org/home.htm)

Young Bufo marinus By Bidgee (Own work) [CC-BY-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

Kanske är det det bästa jag sett någonsin om miljöproblemen. Det blir tydligt vilken hög summa pengar (miljarder dollar) som kan vara kopplade till ekosystem.  Det blir uppenbart när man ser dessa filmer att miljökunskap, naturkunskap och biologi är samhällskunskap.
Filmerna är också bra eftersom de även tar upp positiva exempel, de ger en känsla av att problem går att lösa. Avsnitten är drygt 20 minuter långa vilket är lagom.

By Richard Ling (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons

Hur jag ersätter lärobokstext med film

Jag som gillar prov har även prov på filmer. Det fungerar om man har möjlighet till individanpassad undervisning. Det som behövs är att eleverna har möjlighet att se filmen via en egen dator och att de har instuderingsfrågor till filmen. Då kan de sitta och pausa filmen och spela om stycken som de inte förstått samtidigt som de svarar på frågorna. Det här sättet att se, tycker jag fungerar bra för filmer som innehåller mycket fakta. Sedan har de prov på frågorna och svaren. Filmhandledningens diskussionsfrågor fungerar ju fortfarande, om man även vill samla eleverna i grupp och diskutera efter att de har sett filmen, som fördjupning.

(När jag själv ser på tv-program som innehåller mycket fakta, till exempel Vetenskapens Värld så ser jag också alltid dessa i Play så att jag kan pausa och ta om stycken.)

Ett avsnitt att börja med

Jag kan till exempel rekommendera avsnittet Främmande hot. Det handlar om problemen med införda arter i Australinen. Mina instuderingsfrågor här. Jag hade till  ingen aning om att kameler var ett problem där men nu har jag lärt mig det.

By S. Taheri (Zoo, own work)[see page for license], via Wikimedia Commons

Mål

Citat från skolverket:

Biologi1
Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.
Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.
Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta.
Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Naturkunskap 1a1, 1b
Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Internationella relationer
Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning.

Samhällskunskap 3
Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.