Vetenskaplig metodik, Cannabis och Naturen

Förra fredagen var jag och några av mina elever på en föreläsning om vetenskaplig metodik, anordnad av KTH. Det berättades om olika metoder som passar olika bra vid olika frågeställningar. Exempel på frågeställningar som diskuterades:

• Vad är viktigt för mycket gamla människors livskvalitet?
• Är den nya medicinen x bättre än den gamla medicinen y?
• Föder alla tandkarpar levande ungar?

Exempel på metoder som nämndes under föreläsningen:

• Klinisk prövning
• Observationstudie
• Fallstudie

Några begrepp som förklarades under föreläsningen:

• Blindning
• Randomisering
• Utfall

Föreläsningen tog upp bra saker men nivån kunde ha varit högre, det mesta var sådant som eleverna kände till sedan tidigare.

Mannen på bilden längst upp i inlägget föreställningen James Lind som var skeppsläkare på 1700-talet. Han var pionjär inom klinisk prövning. Det han prövade var hur citrusfrukter påverkade sjukdomen skörbjugg. Resultatet var till stor hjälp, skörbjugg kunde därefter förebyggas. Detta nämndes inte under föreläsningen på KTH men jag tycker att det är ett trevligt exempel.

Ett annat historiskt favoritexempel inom medicinen som går att berätta som en anekdot när det gäller området vetenskaplig metodik är från 1800-talet. Det var när läkaren Ignaz Zemmelweis visade att dödlighet i barnsängsfeber minskade dramatiskt när obligatorisk handtvätt infördes bland vårdpersonalen på sjukhuset.

I måndags var jag på en heldagsutbildning om Cannabis, anordnad av Stockholms Stad.

Skärmdump av programmet

För att fortsätta på temat vetenskapliga studier, så fick vi under denna dag höra om en stor vetenskaplig studie från Nya Zeeland som visar på att bruk av cannabis i unga år ger kroniskt lägre IQ i vuxen ålder.
Det finns också en koppling mellan cannabisrökning och schizofreni och lungcancer men här behövs göras fler studier för att förstå mer exakt hur det hänger ihop.
Vetenskapliga argument mot legalisering av cannabis finns samlade i den här publikationen av Erik Leijonmarck och Walter Kegö. Det var en innehållsrik och bra utbildning med bra blandning av föreläsare.

Jag blir dock sorgsen efter föreläsningar av det här slaget. Det beror på att det är sorgligt att lära sig mer om ungdomars problem och samtidigt veta hur knapert det är med resurser i skolan för att kunna göra något åt problemen.

By Jgsho (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Nu till något helt annat men som också har med vetenskapliga studier att göra och då kanske framförallt metoden observation. Observation är en viktig metod inom till exempel biologi. Men vilda djur låter sig inte alltid observeras så lätt och då gäller det att kunna känna igen spåren efter dem istället. Jag var med på en tur med friluftsfrämjandet i söndags som handlade om spår av djur i naturen. Nedan några bilder därifrån.

Spår av bäver Eget foto

Spår av kattuggla som ätit gnagare Eget foto

Spår av mink som ätit signalkräfta Eget foto

Spår av räv Eget foto

Spår av spillkråka Eget foto

Spår av rådjursbock Eget foto

Spår av större hackspett som ätit tallkotte Eget foto

Spår av åkersork Eget foto

En Fräsch Film om en Fräsch Framtid

Nu i helgen fick jag energi av en film. Jag gav mig genast ut i mitt växthus för att ta in lite grönsaker och fundera igenom odlingen där. Ovan några bilder på grönsaker från växthuset.

Jag har inte Netflix eller liknande eftersom jag via jobbet har tillgång till Mediotekets utbud av strömmande film.

Filmen som jag såg heter Fresh-Vad vill vi äta, av Ana Sofia Joanes.
Nedan ser du en trailer för filmen Fresh, som verkligen är just fräsch. En "måbrafilm" om miljön.

Filmen är mycket tydlig med att jordbruket har förändrats snabbt de senaste 50 åren och att det kommer att fortsätta förändras men att det finns alla möjligheter att se till att det blir till det bättre. Filmen ger flera hoppfulla exempel på bönder i USA som tjänar pengar på en ekologisk markanvändning. Den förklarar hur det är möjligt att bedriva jordbruk utan bekämpningsmedel och menar att det är medelstora ekologiska jordbruk som är det mest effektiva idag, istället för som många tror, storskaligt industriellt jordbruk. Det berättas också om den före detta basketspelaren som bedriver odling på en mindre yta nära stan.

By Will Allen (Will holding fish in Green house #7) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Filmen är uppmärkt med målen i både samhällskunskap och biologi. Allra bäst passar den nog för det nya ämnet Hållbart Samhälle (som jag enligt legitimationen är behörig att undervisa i). Till filmen hör en filmhandledning med instuderingsfrågor.

En kompletterande text till filmen Fresh kan vara den här rapporten från Naturskyddsföreningen, 100% ekologiskt. 

Ur skolverkets centrala innehåll: 

Naturkunkap 1a1, Biologi1

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Biologi 1, 100p

Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Politik och Hållbar utveckling, 100p

Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och internationell nivå samt hur de används i samband med frågor om en hållbar användning av naturresurser.

Tre Verktyg med i Google Spreadsheet för Personligt Lärande

Min hypotes är att ju mer informationsflöde vi utsätts för, desto mer tenderar vi att filtrera bort det som inte direkt har med våra egna intressen och oss själva att göra. Iallafall så gäller det mig. Att för allmänbildningens skull ta del av all möjlig information är bara att ge upp.

Cartoon by Dave Walker. Find more cartoons you can freely re-use on your blog at We Blog Cartoons.

Här är tre verktyg som jag använder för lära mig vissa fakta på ett mer personligt sätt.

1. Istället för att läsa en färdig bok i historia har jag en tidslinje i Google Spreadsheet som jag plockar fram och fyller på när jag hör något intressant.

2. Istället för att läsa en färdig bok om olika djur och växter har jag ett träd i Google Spreadsheet som jag plockar fram och fyller på när jag intresserar mig för någon ny art.

Skärmdump av del av trädet

3. Istället för att läsa en färdig bok om grundämnen så har jag en blank mall av periodiska systemet i Google Spreadsheet som jag kan fylla i med olika teman. Här är ett om grundämnen i kosten

De tre verktygen i i Google Spreadsheet kan jag fylla på med historia, biologi och kemi som jag för tillfället är intresserade av. I somras var jag till exempel och såg en utställning om pelargoner tillsammans med en trevlig bloggbekant, Ingrid. Pelargoner hamnade hamnade då i trädverktyget i  Google Spreadsheet.

Sommarens Studier i Molekylärbiologi Del 4

Nu kursen Laborativ bioteknik för lärare: CSI Göteborg, slut. Tur för mig att jag en gång i tiden valde att läsa naturvetenskap så att jag nu får möjlighet att delta i sådana här kurser. Att laborera i molekylärbiologi är bland det roligaste som finns.

Utsikten från frukostbordet

Nedan listar jag upp några av de laborationer vi gjorde i former av bilder och bildtext. De som ledde laborationerna var två mycket proffsiga men också roliga engelsmän från National Centre for Biotechnology Education, University of Reading och på deras hemsida kan man finna instruktioner till laborationerna.

.

Vi gjorde gelébollar av grönalger och natriumalginat

På dessa fick vi sedan testa fotosyntesen med egen metod

Genom att använda en indikatorlösning och mäta pH kunde vi dra slutsatser om fotosyntesen.

 Experimentet med fotosyntesen ovan var bra därför att det var enkelt, roligt och öppet.

Vi ritade med datorns hjälp ett evolutionärt träd som visade släktskap mellan mammut, afrikansk elefant och asiatisk elefant

Bioinformatik användes som metod. Vi lät datorn jämföra sekvenser i de olika djurens mitokondrieDNA

Ovanstående var en bra laboration därför att det handlar om en inom forskning aktuell och modern metod. Extra fascinerande var att man enkelt kunde lägga till en geologisk tidsskala till det färdiga trädet, något jag länge saknat i undervisningen.

Vi fick i uppdrag att hitta billigaste och bästa metoden att utvinna glukos och prebiotiskt avfall

Vi fick välja metod själv och till vår hjälp hade vi ett antal olika enzym.

Vi räknade också på vad olika moment i metoden kostade och tog med dessa beräkningar i vår rapport.

Laborationen skulle passa bra som projektarbete/gymnasiearbete på naturprogrammet då den innehöll många frihetsgrader, komplicerad biokemi samt en hel del beräkningar, både i kemi och matematik.

Vi tog små, millimeterstora bitar av blomkål, steriliserade dessa och placerade dem i burkar med odlingsmedium

Det blir en cellkultur och efter några veckor ser man resultatet. Så här ser min burk ut just nu.

Blomkålslaborationen var intressant eftersom metoden var mycket enklare än tidigare beskrivna laborationer med cellkulturer.

Andra laborationer som vi gjorde var transformering, PCR, CSI-lab, flera enzymlabbar, bränsleceller och mikropipettövningar. Förutom laborationerna hade vi också andra trevliga aktiviteter såsom en tur ut med båt ut på Gullmarsfjorden ostprovning, chokladprovning och föreläsningar.

En middag var i form av quorn-gryta och i samband med det fick vi lära oss vad quorn är och hur det tillverkas, det visste jag inte mycket om tidigare.

Det enda som var irriterande på kursen var att vi ombads att inte ha datorn igång under föreläsningen med argumentet att vi skulle ha ett "här och nu"-fokus och inte till exempel "kolla mail". Det var länge sedan jag hörde något liknande och blev helt perplex. Varför skulle jag, när jag själv sökt till kursen på mitt lediga sommarlov samt att det handlar om ett av mina stora intressen i livet "kolla mail" under föreläsningen bara för att jag har datorn igång? Det jag gör är att jag antecknar samt ibland slår upp ord som jag inte förstår. Ja, ja, inget att reta upp sig på men ibland undrar man..

Godisbitar som skulle symbolisera de fyra olika baserna i DNA

PCR-maskin

En grapefrukt som är skalad med enzymet pektinas

Nedan mina anteckningar från kurslitteraturen.

Sommarens Studier i Molekylärbiologi Del 3

Nu är jag här på västkusten på Sven Lovén center. Schemat är fullt av laborationer från tidigt på morgonen till sent på kvällen så tyvärr finns knappt någon tid för dokumentation i form av blogginlägg men här kommer lite bildbevis. Jag återkommer så fort jag får tid med vad det är vi gör.