Garderoben 2014

Nu vet jag inte om jag ska blogga om vargar i Andalusien eller fåglar i New York eller kläder.

Robin, Vandringstrast, Bronx Eget foto

Iberisk varg Eget foto

Det blir kläder och det andra kommer i senare inlägg.

På höstterminen visade vi filmen Shop´Til You Drop i skolan. Den beskriver den ökande konsumtionen ur ett deprimerande perspektiv, bland annat hur naturresurserna urholkas.  Jag tittar som tidigare sagt på Kirsten Dirksens dokumentärserie på youtube. Människor beskriver hur de valt att leva enkelt och hur de gjort sig av med överflödet av saker. I ett av avsnitten nämns initiativet Project 333. Det hela går ut på att man ska klara sig med 33 kläder, skor och smycken i tre månader. Jag tänkte att i USA kanske det är en utmaning men att  jag kanske kunde klara det utan att behöva lägga undan ett enda plagg. Så var det inte, säkert hälften av kläder, smycken och skor fick jag rensa bort och magasinera nere i källaren för att begränsa mig till 33 plagg.

Kvar blev favoriterna i favoritmaterialen.

Eget foto

Favoritmaterial nummer ett är siden

Klänning i siden Eget foto

Uppförstoring av sidenklänning  med USB-mikroskop Eget foto

Om man förstorade upp ännu mycket mer så skulle det visa sig att siden består av protein. Den biologiskt bildade vet att proteiner vanligtvis görs i celler, med DNA (gener) som mall. Cellerna som tillverkar proteinet till siden och generna, mallen för hur proteinet ska se ut, sitter i en viss Bombyx Mori, en fjäril. Alla proteiner är byggda av aminosyror och det finns bara 20 stycken olika aminosyror men det är den unika ordningen på aminosyrorna som bestämmer ett proteins egenskaper. I silke är aminosyrorna ordnade på ett sådant sätt att proteinet får en form som gör att det återkastar ljus på ett vackert sätt. Denna ordningsföljd är det som finns nedtecknat i DNA.

Hur proteintillverkningen i cellerna går till, är rätt så komplicerat men fantastiskt roligt att förstå. Här kan du se en film om det.

Ju mer jag förstår detaljerna i hur processen går till, desto mer inser jag hur svårt det vore att tillverka siden syntetiskt, utan hjälp av Bombyx Mori. Det finns ju något som ibland kallas för konstsiden men det är inte alls samma material.

Lite fler favoritmaterial:

Lin Eget foto

Ull Eget foto

Ull är också protein och då finns generna och tillverkningen i till exempel getter i Tibet.

Bomull och lin däremot har fibrer av cellulosa. Cellulosa är egentligen sammanlänkat druvsocker men sammanlänkat på ett sådant sätt att vi inte kan bryta bindningarna och förbränna sockret. Alltså är det ingen idé att äta sina jeans i ett nödläge.

Hur cellulosa görs är också ganska komplicerat men lika fascinerande som proteintillverkningen.
Här kan du se ett av delstegen. en föreläsning om hur glukosenheterna, byggstenarna till cellulosa tillverkas från luftens koldioxid.



Ju mer jag förstår på djupet, hur djur kan tillverka material som siden och ull och växter material som bomull och lin, desto mer gillar jag dessa material jämfört med syntetiska material. Genom årmiljoner av evolution har celler utvecklat fantastiska processer för att göra dessa material av enkla kemiska föreningar. Och människors användande och förfining av dessa material är tusentals år gammalt.

Komplement till digital teknik

Jag tror att ju fler datorer i skolan (hela Stockholms Stad inför nu en dator per elev), desto mer behöver man en kartong med föremål, som man kan ta i, som komplement.

Om jag skulle ha en enda skokartong med saker till mina kurser så skulle jag däri bland annat ha en ask tavelkritor.

Thomas Huxley höll ett helt föredrag år 1868, utifrån en krita han hade i handen. Föredraget var ett försvar för darwinismen och hade titeln Om en bit krita.

Jag råkade komma över just en ask klassiska tavelkritor för ett tag sedan och ville ta reda på om det var av  materialet krita. Det stod inget på förpackningen. En googling visade att de kan vara tillverkade av krita men att de oftast är tillverkade av gips, kalciumsulfat. Jag gjorde ett experiment under en kemilaboration.

• Syfte: Undersöka om kritor innehåller kalciumkarbonat (krita)
• Utförande: En krita placerades i en bägare och 4M Saltsyra, HCl, tillsattes så att kritan täcktes.
• Resultat: Det bubblade i bägaren och större delen av kritan löstes upp.
• Slutsats: Kritan verkar innehålla kalciumkarbonat eftersom det verkar bildas koldioxid (bubblorna). Koldioxid kan bildas enligt reaktionen nedan.

Den geologiska perioden krita kännetecknas av varmt klimat och på land fanns dinosaurer, de första däggdjuren och de första blommorna men inga människor. I haven fanns också ett rikt liv. Små djur med skal av kalk bildade sediment som med tiden förstenades till mineralet kalciumkarbonat=krita. Den som först beskrev den processen var Thomas Huxley, han som höll föredraget Om en bit krita.

By Nobu Tamura (http://spinops.blogspot.com) (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons

Kalciumkarbonat finns inte bara i krita utan är också det som bygger upp äkta pärlor.

By AndreeGuittcis (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Om kalciumkarbonat upphettas bildas släckt kalk, kalciumoxid. Släckt kalk används just nu på åkerdiken i närheten där jag bor i ett projekt som heter Project Born. Kalciumoxiden ska reagera med och binda fosfaterna som annars skulle läcka ut i vattnet och orsaka övergödning och bottendöd.

By Holger.Ellgaard (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Detta inlägg är skrivet under en semesterresa till Andalusien i Spanien och idag var jag och besökte naturreservatet El Torcal, berömt för sina karstformationer av kalksten som består av samma kemikalie som krita. nämligen kalciumkarbonat.

By Ian mckenzie at en.wikipedia (Transferred from en.wikipedia) [CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], from Wikimedia Commons

Alternativa Hus

By Tammy (Weekend with Dee) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Det verkar finnas lite av folkrörelse med människor som väljer att bo enkelt och minimalistiskt på liten yta. Antingen för att slippa ta lån för bostaden eller för att de vill bygga huset själva eller för att de vill leva miljövänligt, nära naturen.

By Mat Tyrrell from Sydney, Australia (cube) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Filmaren Kirsten Dirksen har gjort en fin dokumentär om sådana livsval. Den heter We the Tiny House People och ligger öppet tillgänglig på Youtube.

Hon har även gjort hundratals kortare klipp, se exempel nedan om Brian som har egen farm och jobbar med att bygga kajaker och som byggt ett litet hus inspirerad av japansk design och milövänliga material.



UR Play har en en liknande serie som heter Gröna hus. Det är korta filmer från hela världen om ekologiska byggnadsprojekt.

Jag tycker att det är intressant med hållbar utveckling, vilket är praktiskt eftersom jag också är behörig att undervisa i det ämnet i gymnasiet. Själv bor jag inte speciellt alternativt men liksom många andra försöker jag förstås tänka på hållbarhet och återvinning i vardagen.

Några bilder hemifrån nedan. Till exempel ett par extremt hållbara svarta skinnstövlar som jag köpte på second hand för ett antal år sedan och som jag använder en stor del av året. De bara håller år efter år.

Nu den andra advent är det mer hållbart att tända riktiga stearinljus än de billigare med paraffin.

Små berättelser är bra att ha

Nu har det varit höstlov och regnigt. Jag har passat på att läsa Grundämnenas sällsamma liv- En kulturguide till det periodiska systemet av Hugh Aldersey-Williams. Boken innehåller bland annat små berättelser ur historien om makt och lyx med koppling, kemi och sådana samlar jag på, de är alltid bra att ha till hands om man vill få andra intresserade av ett ämne. Efter att ha läst boken samt kompletterat med lite googling, kan jag till exempel lägga två ytterligare berättelser om den flytande metallen kvicksilver till samlingen. (Se tidigare blogginlägg).

Det var ungefär 200 år före vår tideräkning. Kejsaren av Qindynastin, kallad förste kejsaren av Kina, var besatt av tanken på evigt liv. I sökandet tog han hjälp av lärde män, så kallade alkemister, en slags forntida kemister. När några av dessa gjorde honom besviken lät han begrava flera hundra lärda personer levande. Kejsaren intog till sist kvicksilver i tron att detta skulle vara det livselixir som skulle göra honom odödlig. Istället dog han av förgiftning.
Innan han dog hade han låtit tillverka den armé i bestående av fler än 8000 soldater i verklig storlek, gjorda i lera, den så kallade terrcottaarmén skulle vakta hans grav.

Kejsaren lät också tillverka sin egen gravkammare, föreställande hans palats och rike i miniatyr. Denna kammare är ännu inte utgrävd. Vattendrag och sjöar gjordes av kvicksilver istället för av vatten.¹

Mer än tusen år senare, i en annan del av världen, byggdes den medeltida, muslimska palatsstaden Medina Azahara, av kalifen Abd-ar-Rahman III. Staden var belägen i södra Spanien och inne i palatset fanns en hel bassäng fylld med kvicksilver. När kvicksilvret kom i rörelse så reflekterades solljuset på ett effektfullt sätt på väggarna i palatset. Flera andra förnäma muslimer hade även de liknande prydnadsbassänger vid denna tid.²

1. Qin Shi Huang Engelska Wikipedia. 3 Nov. 2013 http://en.wikipedia.org/wiki/Qin_Shi_Huang;.
2. Aldersey-Williams, Hugh Grundämnenas sällsamma liv- En kulturguide till det periodiska systemet. Bookwell 2012

Experiment som jag vill se på Vetenskapens Hus eller Tekniska museet

I veckan var jag på Vetenskapens hus på temat klimatförändringar. På en workshop där så frågade de oss vad vi lärare vill att de skulle konstruera för nya experiment. Jag föreslog att de skulle göra något på temat aquaponics eller grön vägg (eller en kombination). Det skulle kombinera ämnena teknik, biologi, kemi, naturkunskap, hållbart samhälle och så vidare. (2011 hade Ekoteket på Kulturhuset en utställning om odling i vattenkultur.)

By Spaceo (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

By Ryan Somma (Aquaponics) [CC-BY-SA-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons