Det var i mitten av sextiotalet. Beatles sånger spreds över världen.
Gulsparvarnas sång* (som går ungefär så här: pip,pip,pip,pip,pip,pip,piiiip) hördes desto mindre.
By United Press International, photographer unknown [Public domain], via Wikimedia Commons
By Andreas Trepte (Own work) [CC-BY-SA-2.5 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons Det var för att gulsparvarnas favoritmat hade preparerats med gift.
Det var giftet kvicksilver som dödade gulsparvarna. Det användes vid den här tiden för att hindra spannmålsskörden från att drabbas av sjukdom.
Sparvarna fick giftet i sig när de åt fröna. Kvicksilver är inte ett sådant gift som dödar omedelbart men det kan binda till och skada kroppens proteiner. Eftersom vi är beroende av proteiner för att växa, röra oss, andas, tänka med mera så kan man inse hur osunt det är när proteiner i kroppen far illa.
By Timo1974 (Self-published work by Timo1974) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-2.5 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons
Fisk och skaldjur fick kvicksilver i sig. Hos människorna som åt av fisk blev halten desto högre. Fisk och annan mat som människorna äter förbränns ju och lämnar kroppen igen. Gjorde den inte det så skulle vi ju väga lika mycket som den vikt vi ätit under livstiden för massa försvinner inte bara. Men för varje fisk som äts och förbränns så stannar kvicksilvret kvar. Även om det inte är mycket kvicksilver i varje fisk så kan det samlas det massor om man äter en fisk per dag i trettio år. Det är därför kvicksilver och andra miljögifter slår hårdast mot djur som äter djur som ätit andra djur. Människor, katter och rovfåglar till exempel.
By Stellan Kinberg [Public domain], via Wikimedia Commons
I likhet med gulsparvarna fick tiotusentals människor i den japanska byn allvarlig kvicksilverförgiftning.
En hjälte i berättelsen om gulsparvarna är Rachel Carson som hade kunskaper i biologi som hon använde för att påverka. Hon oroade sig för att fåglars kvitter skulle tystna och skrev 1962 boken "Tyst Vår" vilket drog igång en samhällsdebatt om miljöfarliga bekämpningsmedel.
Kvicksilver är numera förbjudet att använda som bekämpningsmedel. Gulsparvarna återhämtade sig och sjunger igen. Ett lyckligt slut för dem.
By Alan Vernon [CC-BY-2.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons |
På artportalen kan man se antal rapporterade gulsparvar hittills i mars. Skärmdump från deras hemsida. |
Jag håller på att lära mig om fåglar i min kvällskurs, därför berättade jag det här ur just gulsparvens perspektiv. Många är intresserade av fåglar som fåglar men det är inte jag. Fåglar i någon slags sammanhang är desto mer intressant och därför berättade jag om gulsparven i ett miljö- och kemisammanhang. Berättelsen ovan kan kopplas till och hjälpa till att förklara begrepp som biomagnifikation, bioackumulation, näringskedja, toppkonsument, betning, enzym, proteinstruktur och tungmetall.
I Naturkunskap B fanns ett kursmål som jag gillade:
ha fördjupade kunskaper om några grundämnen, kemiska föreningar och viktiga kemiska begrepp som används i vardagslivet.
Det målet gav ett tilfälle att berätta om gulsparven, skräckhistorien från Japan, kvicksilvret och Tyst Vår eftersom det ger fördjupad kunskap om kvicksilver, ett grundämne som har använts och används i vardagslivet. Liknande berättelser kunde handla om koldioxid, e-nummer, tvål eller transfetter.
Nu har detta kursmål ifrån Naturkunskap B försvunnit i den nya GY11-kurserna vad jag kan se. Sorgligt tycker jag. Jag tyckte det var ett av de viktigare målen.
Lär mer om kvicksilver av en av, enligt mig, världens bästa berättare:
Fler berättelser om fåglar kan hittas hos P2-fågeln, Sveriges radio. Nedan om banditmaskprydde blåmesen