Nu hände det sig förra veckan att vi köpte hem indisk mat och då ville det sig inte bättre än att hämtmaten stod på köksbordet och lämnade efter sig beständiga klargula fläckar av gurkmeja på den vita duken.
 |
| By Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen (List of Koehler Images) [Public domain], via Wikimedia Commons |
Igår, på den lediga lördagmorgonen fanns det tid att googla i syfte att försöka råda bot på fläckarna. Det var då jag fick syn på en
youtubefilm som visade hur man färgar med gurkmeja och jag bestämde mig att färga hela duken i samma gula färg som fläckarna. Det fungerade, duken blev ljust gul och vårpigg.
 |
| Färgad köksduk. Eget foto |
Fascinerad över hur lätt det var att färga med gurkmeja (en kryddburk kostade 16 kr på Ica), så läste jag vidare om denna substans på Wikipedia och lärde mig att den också är ett E-nummer som livsmedelstillsats, nämligen E100. Gurkmeja består till stor del av ämnet kurkumin. Just nu så håller forskare på att klargöra huruvida kurkumin kan ha en medicinsk effekt på Alzheimers sjukdom.
I Linköping har man kommit fram till att kurkumin gör att
bananflugor med Alzhemiers lever längre. (Typiskt med sådana där ringar som finns i ändarna av molekylen nedan, i aktiva ämnen i både mediciner och droger)
 |
| By User:Mysid (Self-made in BKChem.) [Public domain], via Wikimedia Commons |
På Wikipedia stod också att läsa att kurkumin är en pH-indikator, vilket jag kände att jag måste testa när jag nu ändå köpt gurkmeja:
 |
| Gurkmeja och maskindiskmedel(basiskt) Eget foto |
 |
| Gurkmeja, maskindiskmedel och tillsats av en halv citron (surt) Eget foto |
Färgomslaget i närbild:
 |
| Basiskt (med gurkmeja som indikator) Eget foto |
 |
| Surt (med gurkmeja som indikator) Eget foto |
Vad är det som gör färgomslaget? Jag skulle tro att protonen på hydroxylgruppen i mitten av molekylen försvinner till basen när det är basiskt och att det är det som gör färgomslaget. En liten ändring i organseringen av de ingående atomernas valenselektroner följer av att protonen lossnar, vilket gör att de absorberar ljus av annan våglängd och vips, ett färgomslag. Fantastiskt va?! Eller hur tror du att det kommer sig?
Vad kallas det här sättet att lära sig, alltså vardagsproblem-googla-pröva lösning i verkligheten- googla mera-blogga?
Jag, som anser att kunskap blir intressant först när det omsätts i praktisk handling, tror att Google måste ha ökat den sortens kunskap hos människor enormt. Steget har blivit så kort mellan att kolla upp något och sedan direkt pröva i verkligheten för att sedan eventuellt fördjupa sig eller dela med sig. Alltihop kan göras spontant när man råkar ha tid. Till exempel en lördag morgon. Men det är en fördel att ha en förkunskap. Jag visste ju att det gula i hämtmaten hette gurkmeja. Är man duktig på att googla kan man i och för sig ganska snabbt ta reda på det genom att skriva "gul" och "indisk mat" och så vidare. Ännu viktigare blir det att kunna begrepp och ha en bakgrundskunskap om man vill förstå hela wikipediatexten om ämnet och kunna ställa följdfrågor och fördjupa sig. Några saker som jag tänker blir viktiga i undervisningen:
- Lära "svåra" ord och att bilda riktiga meningar med hjälp av dessa ord
- Att öva sig i att ställa frågor
- Lära att googla på ett effektivt sätt
- Att få tid till att pröva i verkligheten och att samtidigt ha tillgång till Google
- Skaffa sig en vana att dokumentera och organisera och sammanställa vad man lärt sig (för det blir ju gärna mycket och fragmentariskt när man googlar)
- Hitta bra alternativa sätt att bedöma och värdera kunskap
Hur kan man då göra rent praktiskt i skolan om man vill komma närmare verkligheten och vardagen med hjälp av Google? Måste man vänta på att hela skolsystemet radikalt ska ändras? Nej det tror inte jag utan här är några sätt som jag försöker börja med:
- Jobbar med begreppskartor. Gör enkla laborationer i naturvetenskap och övar att berätta (inte bara skriftligt utan också oförberett, muntligt) vad som händer med hjälp av de begrepp som ska läras.
- Ställer själv frågor som jag kommer på i stunden mitt under undervisningstiden och googlar på dessa. Googlar på elevernas frågor. Uppmanar eleverna att googla.
- Använder en dator med projektor med flera elever och googlar samt jämför källor.
- Försöker ha med Internet i praktiska moment. Ta med dator ned till labb. Fungerar på grund av att vi har trådlöst. Har med egen smartphone i brist på annat för att kunna kolla upp saker, ute på studiebesök eller utflykter. (Viktigt! Borde finnas mobila enheter på skolan att kunna ta med)
- Jag brukar ha prov på praktiska moment och på elevernas egna fördjupningsarbeten och det tycker jag fungerar bra, det blir nästan alltid höga poäng på dessa prov ifall eleverna har lagt ned engagemang i de praktiska momenten.
Det är hur det hela ska organiseras som är det svåraste, om man i ännu högre grad vill tillåta surfande och att det ena leder till det andra. Här är ramar såsom uppdelning i ämnen och kurser med kursmål ett problem. Därför måste man vara med och parera och begränsa hela tiden så att man håller sig till kursens mål, varför det absolut inte kan vara frågan om eget arbete utan det måste i allra högsta grad vara lärarlett. Det jag skulle vilja göra i högre grad är att ha ett problembaserat kursupplägg där man utgår ifrån några praktiska problem som kräver både tänkande, googling och praktisk prövning inom det naturvetenskapliga området. Detta kräver mycket mera ämneskunskap, digitalkompetens, tid och arbete av läraren. Se artikeln
Nobelpristagare river katedern. (Och häri ligger en eventuell statushöjning av yrket enligt mig). Kanske en utopi med dagens resurser i skolan? Det skulle också vara bra om alternativa kursplaner fanns, som formulerade en rad sådana problem och bedömningsexempel på lösningar istället för mål. Eller kanske mål på godkäntnivå och problem på fördjupad nivå. Mål kan begränsa fördjupningar.
 |
| Två av handdukarna färgades med gurkmeja Eget foto |
 |
| Frukostägg färgade med gurkmeja, kanske passar bättre till påsk Eget foto |
Nu ska jag bara kolla med wordle vad det här långa inlägget handlade om ;-) så att rubriken är rättvisande:
Tillägg (senare samma dag). Har problem att sluta experimentera med gurkmeja. Här gör jag en variant av pH-indikatorexperimentet som jag dokumenterat med smartphone, Youtube och även lagt till kommentarer i Youtube.
