Hänger du med i vetenskapsnyheterna?

Attraktiv med vetenskapliga mått

I den nya kursen Naturkunskap 1a1 är en del av kursens centrala innehåll:

Naturvetenskapliga aspekter på och normkritisk reflektion över människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Säkerligen har författarna av kursens centrala innehåll haft en tanke på vilken sorts relevant undervisning som skulle kunna  relatera till det här men avslöjar det inte i kursplanen. Den arme läraren (som inte väljer att följa läroböcker) lämnas att fundera ut det själv.

Vackra, attraktiva människor är något som iallafall fascinerar. Det har gjorts vetenskapliga studier om vad människor uppfattar hos andra som vackert och attraktivt. Man har kommit fram till att till exempel ett symmetriskt ansikte uppfattas som attraktivt hos både män och kvinnor. Man har frågat sig varför och kommit fram till att ett symmetriskt ansikte signalerar bättre gener och hälsa. Här förklaras mer om det. Det finns också ett samband mellan symmetri och tidpunkten för ägglossning.

Nerfertiti by La_Babi, Flickr cc(by-nc-nd 2.0)

Men vad är det då för mening att ta upp det här i undervisningen? Jag tänker att, förutom att ämnet kanske väcker intresse för biologi, det kan vara en ingång till att diskutera till exempel följande frågor:

• Vad är gener?
• Vad är "bra gener"?
• Är det viktigt med "bra gener" i det moderna samhället?
• Finns det annat än bra gener som är viktigt för att vara attraktiv i det moderna samhället?
• Hur viktigt det att vara fysiskt attraktiv och hur långt är det värt att gå i sin strävan efter att vara attraktiv (ang t ex plastikoperationer)
• Är livets mening att sprida sina gener vidare?
• Kan man lita på första ögonkastet? (angående vem som anses attraktiv i de vetenskapliga studierna och vem som är det i längden. Skulle studierna kunna göras på något annat sätt?)

osv.

På Symmeter kan du testa ditt ansiktes grad av symmetri och genom SymFace så kan du mixtra med ditt ansikte för att se hur det skulle se ut med perfekt symmetri.

Mitt rättså (ca 5 %) assymmetriska ansikte här:

Efter manipulation med Symface:

Ännu ett skäl att gilla tulpaner

Tulpanerna i mitt kök

Om du ska ha en lektion med mikroskopering och vill titta på något som syns klart och tydligt i mikroskopet, välj att studera klyvöppningar hos ett tulpanblad. Det är enkelt att fixa till ett preparat och klyvöppningarna och dess slutarceller syns skarpt.

"Klyvöppningar (stomata) är mikroskopiskt små öppningar (porer) som finns på växternas blad, framför allt på undersidan. Klyvöppningarnas funktion är att reglera hur snabbt bladet utbyter gas med omgivningen. Varje por har två specialiserade celler som kontrollerar öppningens storlek. Ur den luft som kommer in genom poren kan bladet utvinna koldioxid som används vid fotosyntes och/eller syrgas som används vid cellandning. Överskott av syrgas eller koldioxid (beroende på process) lämnar bladet med den luft som går ut genom klyvöppningen. I denna gas finns också vattenånga som avdunstat från vattnet inne i bladet (transpiration)." http://sv.wikipedia.org/wiki/Klyvöppningar (2011-05-04)

Gör så här:

1. Tag ett tulpanblad

2. Riv försiktigt ett litet hack i bladet

3. Notera den tunna färglösa hinnan (bild) på undersidan av tulpanbladet (epidermis=ett enda lager med celler)

4. Riv loss en liten bit av det tunna hinnan

5. Bred ut den på ett objektglas med en droppe destillerat vatten och placera ett objektglas över.

6. Titta i mikroskop

Eget foto

Photo credit: Peter Halasz cc (by-nc-sa)

Monocot Epidermis by Blueridges Kitties cc (by-nc-sa)

Det syns mycket tydligare i mikroskopet än på bilderna ovan..

Lär mer om klyvöppningar i den här pedagogiska filmen.

(klyvöppning=stomata)

Vetenskapens Historia på Svt Del 6 av 6

Jag brukar ibland vara kritiskt till tv-program om naturvetenskap. Men inte den här gången. Den här serien berättar om naturvetenskap på ett sätt som jag gillar. Naturvetenskapen sätts i ett sammanhang och kopplas till politik, filosofi, psykologi, ekonomi och mänskliga känslor. Kanske får de rent av fram att naturvetenskap inte går att skilja från samhället i övrigt? Att det angår alla, som en viktig del av allmänbildningen och förståelsen av hela samhället och mänskligheten?

I seriens alla delar berättas om vetenskapsmän, hur de arbetat och vad som drivit dem framåt och vad som gjort dem kända. En trevlig skoluppgift är att låta eleverna presentera valfri historiskt känd person inom naturvetenskapen på en glogsterplanch. Här är ett exempel som en av mina elever gjort:



Sista delen, del 6 av 6, i Vetenskapens Historia handlar om vår syn på oss själva, vilka vi är, vad gör oss till människor. Hur till exempel synen på människor/djur, förnuft, nervceller, datamaskiner, psykisk sjukdom och beteende har sett ut genom historien.

Den mänskliga hjärnan brukar vara ett ganska tacksamt ämne att undervisa om, eftersom det så lätt kan kopplas till oss själva och vardagen.

Grundläggande fakta om nervceller kan man läsa här och här har jag gjort några frågor och uppgifter på ämnet.

Här finns en annan bra översikt om hjärnans uppbyggnad och funktion

På Youtube finns många bra videor om hur kontakten mellan nervceller fungerar med hjälp av signalsubstanser. Här är en utan tal vilket passar bra om man själv vill föreläsa på svenska:



Det som ofta väcker intresse är drogers inverkan på hjärnan. Här är en video som förklarar varför det är svårt att sluta röka:



Och en om varför vi (jag) behöver kaffe:



För ytterligare fördjupning om hjärnan och vad som gör den mänskliga hjärnan så speciell rekommenderar jag detta intressanta TED-talk om spegelneuronerna som formade vår civilisation:

Jag måste blogga om detta en gång till

Har redan skrivit ett inlägg på min blogg för pedagogstockholm. Al Gore, en politiker som inte bara snackar utan också verkar vara en riktig doer, i mitt tycke. Nu har han släppt sin bok Our Choice i interaktiv iPad-version. 38 kr kostar den att ladda ned på iPaden. Jag köpte den igår och kan intyga att det är mycket bok för 38 kr.


Al Gore's Our Choice from Push Pop Press on Vimeo.

Tipper Gore from Our Choice/Rodale