Sommaren har varit helt fantastisk men nu återstår endast ett par ynka dagar av ledigheten och då infinner sig i vanlig ordning en smådeppig och rastlös oro. (Grattis alla som på twitter etc, säger sig se fram emot att börja jobba igen, själv skulle jag med lätthet kunna vara ledig ett par månader till, trots att jag har ett trevligt jobb)
 |
| Eget foto |
Så, i det här läget är det bra att ha tillgång till kroppens egna droger med vilka man kan balansera rastlösheten.
Det går att få de egna kroppen att framställa droger till exempel med löpning, dans och andra träningsformer.
Den kanske mest kända kroppsegna drogen är endorfin som kemiskt ser ut enligt nedan. Tänk att kroppen kan tillverka hela denna molekyl!
 |
| Beta-endorphin By Edgar181 (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons |
Endorfinet är inte direkt någon svag drog. Den är att jämföra med starkt beroendeframkallande substanser såsom morfin och heroin.
Ett exempel på när kroppen sätter in denna drog är vid tuff löpning. Detta kan leda till att kroppen hamnar i ett tillstånd som kallas runners high på engelska. Historiskt kan man tänka sig att drogen varit viktig för vår överlevnad då det var viktigt att orka fortsätta springa i snabb takt vid jakt och flykt.
Jag brukar springa stockholms halvmara, S:t Eriksloppet, 21 km (dags om drygt en månad) och då går det vanligen tungt och benen börja göra ont efter ca 14-15 km men känslan alltså efter 17-18 km, om det här med endorfinerna fungerar och smärtan i bästa fall försvinner. Då ger de sista kilometerna bara lyckorus istället för att vara en hemsk upplevelse. Ser fram emot årets lopp och träningspassen innan det.
Här kan du läsa mer fördjupat om biokemin vid löpning
Droger är ett ämne som nästan alltid fascinerar vilket är tacksamt inom kemi- och biologiundervisning.
Till exempel opiaten morfin är intressant både ur ett kemiskt, biologiskt, samhällsvetenskapligt och geografiskt perspektiv.
Men, det är också intressant tycker jag, att ägna fokus åt att läsa om hur starka effekter som kan uppstå kemiskt i kroppen utan intag av någon konstgjord drog. Exempelvis genom att jämföra morfin och endorfin.
Min gissning är att man i allmänhet underskattar styrkan hos de kroppsegna drogerna.
Droger är ett ämne som nästan alltid fascinerar vilket är tacksamt inom kemi- och biologiundervisning.
Till exempel opiaten morfin är intressant både ur ett kemiskt, biologiskt, samhällsvetenskapligt och geografiskt perspektiv.
Men, det är också intressant tycker jag, att ägna fokus åt att läsa om hur starka effekter som kan uppstå kemiskt i kroppen utan intag av någon konstgjord drog. Exempelvis genom att jämföra morfin och endorfin.
Min gissning är att man i allmänhet underskattar styrkan hos de kroppsegna drogerna.
 |
| Eget foto |
Mitt tweet efter förra årets halvmara:
Haft ett drygt två timmar och 21 km långt hallelujah moment genom soliga, vackra Stockholm idag
— Linn Gustavsson (@LinnGustavsson) September 17, 2011
