Wednesday, August 22, 2012

Läge för beprövade knep

Här kan du se hur snabbt Wikipedia byggs upp och inse att det blir svårt att tävla med denna faktabank så länge som de kan hålla den takten.
.
Jag har, efter sommarkursen skrivit lite på wikipedia, påbörjat sidor om näbbstarr och repestarr för de fanns inte ens med, samt bidragit med en bild av ängsstarr för det saknades.  Kul att kunna sätta sådana digitala fotspår och att omsätta sommarkursens innehåll i handling.

Näbbstarr eget foto

Jag skulle vilja skapa fler starrartiklar men nu har ju jobbet rivstartat efter semestern med allt sitt inledande energislukande men rätt trevliga kaos. Livet handlar återigen verkligen mest om att göra det man måste för att allt ska bli hanterbart och mindre om att fördjupa sig i sina intressen.

Idag:

07:00 på plats på jobbet.
09:00 Dagens första planering faller som ett korthus eftersom den hängde på att vissa av elevdatorerna skulle fungera som de skall. Plan B, jag lånar ut min egna dator vilket leder till att nästan timmes planering spricker eftersom den hängde på att jag hade min dator. Plan C..Sedan som att spela ett stressigt dataspel fast på riktigt och mer oförutsägbart, tio timmar i sträck. En kamp mot klockan och en kamp för att hantera kaos. En vanlig jobbdag alltså vid läsårsstart:)
17:00 åker hem, som jag nuförtiden gör även om jag inte hunnit med en bråkdel.

Kroppen protesterar med huvudvärk och förkylningssymtom mot den hastiga omställningen. Från att helt avslappnat sitta i en fåtölj med kaffe och pyssla med wikipedia och sommarkursens bilder i sitt eget tempo till att konstant vara uppmärksam och  i snabbt tempo tackla alla hundratals saker som händer hela, hela tiden. Men, nuförtiden kan jag bättre det där med den chockartade starten efter sommarlovet, det är ju samma grej varje år. Faktiskt, Kay Pollacks grej, att tänka typ "hm intressant" när det inte blir som man tänkt istället för att bli arg, är ett sätt att hantera stressituationer. Tur också att man har kollegor som man kan skratta ihop med. Har lärt mig att åka hem i tid fast jag är långt ifrån klar. Jag har knep för att lämna olösta problem på jobbet istället för att grubbla på dem hemma. Man kan till exempel ha ett mantra som man rabblar för sig själv, så fort tankar på jobbrelaterade problem dyker upp i huvudet.

"Jag gör mitt bästa under arbetstiden, det tjänar jag på i längden"

I undervisningen denna kaotiska tid är det läge att ha gamla beprövade uppgifter i bakfickan som man vet brukar fungera. Hellre än att dra igång helt nya och spännande projekt på en gång tycker jag. Det händer så mycket runtomkring ändå och så många möten mellan människor.Jag har också lärt mig av misstag att det inte är någon idé att starta upp några koncentrationskrävande projekt hemma under terminsstarterna.

En  halvtimmes promenad efter jobbet är ju bäst mot stress, vilket ofta även bevisas i forskning.

En av promenadvägarna hem Eget foto

Sen varva ned ytterligare genom att pyssla ute i växthuset.


I växthuset Eget foto


Nu, nedvarvningsknep nummer tre, kanske det bästa, en spännande teveserie och lite fika! Ikväll blir det ett avsnitt ur Bron (vi har hela dvd-boxen) innan det är dags att tvinga sig själv att lägga sig tidigt för att vara i form till morgondagen.



Fika latte
Fika Latte Av Tim Boyd (originally posted to Flickr as Fika) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Sunday, August 12, 2012

Värt ungefär 500kr i timmen

500kr/h kan man säga att jag har tjänat i helgen för jag plockade tre kg gula kantareller på en timme. Om jag skulle ha köpt dessa på min närmaste affär så hade jag fått betala 3*179kr för dem. Sammanlagt ca 23kg fick vi ihop (4000kr kan man se det som). Nu är väntar lite pyssel med att rensa svampen.

Eget foto

Eget foto

Jag gick i en riktigt gammal, fin och orörd skog . Alltså en sådan skog som får en att tänka "sagoskog" eller "trollskog".



Man kan fråga sig varför kantareller inte låter sig odlas utan vidare. Det har att göra med att de lever i symbios med andra organismer för att kunna växa. Växter kan ju skapa sin egen näring från koldioxid och vatten genom fotosyntesen men kantareller kan inte fotosyntetisera utan är beroende av att andra gör det åt dem. Svamptrådarna och rötterna bildar något som kallar mykorrhiza. Det blir ett slags samarbete där svampen hjälper växten och växten hjälper svampen. Det är väl för komplicerat för att det ska kunna återskapas i en odling antar jag.
Men champinjoner kan man ju odla. Dessa bildar inte mykorrhiza, utan lever, liksom många andra svampar, av dött organiskt material i marken.

Svampar är mycket viktiga i naturen för att bryta ned dött organiskt material. Vissa svampar är rödlistade (hotade och fridlysta) och beroende av en viss miljö med vissa andra arter för att kunna finnas kvar i naturen. (Inte kantareller dock.)

Eget foto


Den typen av skog som jag gick i rymmer många olika arter, en stor biologisk mångfald. Miljöer med stor biologisk mångfald är viktiga bland annat eftersom det gör ekosystem mindre sårbara. Då är det också viktigt för människor och samhället eftersom vi dagligen är beroende av fungerande ekosystem.

Eget foto


Svampars livscykel och hur de förökar sig är rätt komplicerat. Av oklar anledning finns obegripliga bilder av denna livscykel, utan föklaring i texten, med i vissa naturkunskapsböcker. Det man plockar är det sporbildande stadie som kallas fruktkropp. Nu har det tydligen visat sig i forskning att kantareller inte minskar i antal med åren av att så många plockar den. Jag brukar ändå lämna kvar någon kantarell på varje ställe, och gömma under ett löv:) så att sporerna kan spridas och kantarellivscykeln fortsätta.

Vår femte smak (förutom salt, surt, sött, beskt) heter umami och kantareller är exempel på sådant som naturligt smakar umami. Jag gillar umamismak (parmesan och annan ost, lufttorkad skinka och salami med mera). Livsmedelsindustrin fuskar ibland med umamismaken och tillsätter glutamat, E621 bara för att livsmedel ska smaka mer umami. Det finns teorier men om att detta kanske inte helt hälsosamt.

Mononatrium-L-Glutamat
Mononatrium-L-Glutamat By NEUROtiker (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons

Kantarellerna lyser ju verkligen knallgult där i skogen. Denna gula färg kommer sig av karetonoider, en grupp av molekyler som kan färga rött och gult (finns i olika varianter i morot, tomat, kantarell..) Dessa molekyler har långa kolkedjor med varannan dubbelbindning. Det här med varannan dubbelbindning är intressant i alla möjliga sammanhang i kemi. Det gör att elektronerna blir mer rörliga i molekyler, de kan bland annat absorbera och sända ut ljus av en viss våglängd och ju längre den där kedjan med varannan dubbelbindning är, desto rödare blir färgen.
Smakämnena i kantarell är molekyler som är fettlösliga (opolär uppbyggnad alltså, lika löser lika-regeln) och svampen gör sig därför bra tillsammans med smör eller grädde.
Kantareller innehåller tydligen också mycket D-vitamin (också den molekylen är fettlöslig).
Dessvärre är svamp också bra på att ta upp tungmetaller (även de är fettlösliga) så man vill inte plocka svampen på mark där det kan ha dumpats miljöfarligt avfall.
Kantareller innehåller, till skillnad mot champinjoner, inte fenylhydraziner  som kan vara cancerogena i alltför stor mängd.

Phenylhydrazine
Phenylhydrazine By Edgar181 (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons

I år finns det mycket svamp i skogen på grund av det fina sommarvädret med både regn och sol så det är läge att passa på att gå ut i skogen och kanske även ta med de som inte annars är några entusiaster. Glöm inte kaffetermos.

Eget foto


Trevligt i köket nu med svampen och tomater, sallad och kryddor från det egna växthuset.

Eget foto


Till sist, lite bilder på några växter som fanns där i skogen. (Jag måste försöka hålla igång botanikkunskaperna från sommarkursen)

Bergdunört Eget foto

Ögontröst Eget foto

Trolldruva eget foto

Ängsklocka Eget foto

Ältranunkel Eget foto



Wednesday, August 8, 2012

Alla kan framställa sina egna droger

ska bli intressant att se hur många träffar den rubriken ger.

Sommaren har varit helt fantastisk men nu återstår endast ett par ynka dagar av ledigheten och då infinner sig i vanlig ordning en smådeppig och rastlös oro. (Grattis alla som på twitter etc, säger sig se fram emot att börja jobba igen, själv skulle jag med lätthet kunna vara ledig ett par månader till, trots att jag har ett trevligt jobb)

Eget foto

Så, i det här läget är det bra att ha tillgång till kroppens egna droger med vilka man kan balansera  rastlösheten.

Det går att få de egna kroppen att framställa droger till exempel med löpning, dans och andra träningsformer.

Den kanske mest kända kroppsegna drogen är endorfin som kemiskt ser ut enligt nedan. Tänk att kroppen kan tillverka hela denna molekyl!



Beta-endorphin
Beta-endorphin By Edgar181 (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons


Endorfinet är inte direkt någon svag drog. Den är att jämföra med starkt beroendeframkallande substanser såsom morfin och heroin. 

Ett exempel på när kroppen sätter in denna drog är vid tuff löpning. Detta kan leda till att kroppen hamnar i ett tillstånd som kallas runners high på engelska. Historiskt kan man tänka sig att drogen varit viktig för vår överlevnad då det var viktigt att orka fortsätta springa i snabb takt vid jakt och flykt.

Jag brukar springa stockholms halvmara, S:t Eriksloppet, 21 km (dags om drygt en månad) och då går det vanligen tungt och benen börja göra ont efter ca 14-15 km men känslan alltså efter 17-18 km, om det här med endorfinerna fungerar och smärtan i bästa fall försvinner. Då ger de sista kilometerna bara lyckorus istället för att vara en hemsk upplevelse. Ser fram emot årets lopp och träningspassen innan det.

Här kan du läsa mer fördjupat om biokemin vid löpning

Droger är ett ämne som nästan alltid fascinerar vilket är tacksamt inom kemi- och biologiundervisning.

Till exempel opiaten morfin  är intressant både ur ett kemiskt, biologiskt, samhällsvetenskapligt och geografiskt perspektiv.

Men, det är också intressant tycker jag, att ägna fokus åt att läsa om hur starka effekter som kan uppstå kemiskt i kroppen utan intag av någon konstgjord drog. Exempelvis genom att jämföra morfin och endorfin.
Min gissning är att man i allmänhet underskattar styrkan hos de kroppsegna drogerna.


Eget foto

Mitt tweet efter förra årets halvmara:

Saturday, July 21, 2012

Jag önskar mig en MOOC nästa sommar

Nu har ju jag varit på fördjupningskurs i kärlväxtfloristik i fyra veckor och lärt mig mycket mer än vad jag förut kunde om växter.
Eget foto

Eftersom kursen hela tiden varit förlagd utomhus i trevliga miljöer och vi har varit nio studenter på en lärare så har det varit som en lärorik lyxsemester. ♥ Det trista återstår nu, nämligen att sitta inomhus och banka in alla ca 500 latinska namn i huvudet inför tentan :(. Jag undrar om det ens kommer att gå för jag har lite andra aktiviteter inbokade...
Kommentar i efterhand (2012-07-26). Tentan gick bara fiiint!!! :-)

Röd skogslilja Cephalanthera rubra Eget foto

Floristikstudier nog skulle passa att ha i MOOC-form, alltså i form av en Massive Open Online Course. (Se mina tidigare blogginlägg från kurserna PLENK2010 och CKK11).

En MOOC är ju en kurs i  fri form där du kan delta på distans och forma den själv utifrån syfte och förkunskaper och där man använder sig mycket av sociala medier. I en MOOC finns inget självklart centrum. Dock blir det så, att de som är mycket socialt aktiva (kommenterar på bloggar, retweetar etc) liksom de som har speciella förkunskaper, blir naturliga centrumpunkter för andra..

De som har liknande syfte och intresse brukar också hamna i samma kretsar i en MOOC, som totalt kan ha tusentals deltagare. Exempelvis skulle kanske vissa bara intresserar sig av vattenväxter, vissa för vanliga blommor i sitt närmaste område etc. Mitt syfte skulle nog vara att lära mig känna igen växterna och även kunna berätta något intressant om varje. (Inte att lära de latinska namnen)

Nedan ett exempel på hur man kan studera floristik med twitter. Följ gärna Annelies exempel och twittra frågor till mig om vilda blommor du hittar, nu medan jag kommer ihåg något från kursen.









Sunday, July 1, 2012

Floristikkursen vecka 1

Papaver rhoeas, en av karaktärerna i min roman Eget foto

Kronblad nästan till basen kluvna på Stellaria media Eget foto

Den här har vi inte kommit till i kursen än Linnea borealis Eget foto
Nu har det gått en vecka på påbyggnadskursen i floristik. Kursen är väldigt lyxig på det viset att det är en lärare på nio studenter så jag hinner med att fråga om allt jag någonsin undrat. Det är enbart utomhus ute i naturen vilket är jättetrevligt och själva anledningen till att jag anmälde mig till kursen.

Vi har tittat på ungefär 200 arter hittills och ska lära oss deras hela latinska namn vilket är jobbigt. Så här gör jag för att lära mig utantill.

  • Dokumenterar växten ute där den växer med bild och svenskt namn i Evernote-appen.
  • Slår upp växten i Wikipedia och sätter ihop alla artiklarna med växter till en bok med Wikipedias bokskaparfunktion.
  • Skapar flashcards med Quizlet vilka man sedan kan omvandla till diverse test (funkar bara med de växter som finns på Flickr).
  • Skapar ett konstgjort sammanhang till de latinska namnen genom att skriva en berättelse där växterna har mänskliga drag och är innevånare i en stad, typ som en tv-såpa med intriger, kärlek, svartsjuka och svek. För lustigt nog så minns jag ju karaktärernas namn i tv-serien Melrose Place från nittiotalet medan jag knappt minns någonting från nittiotalets floristikkurs. Det kanske beror på att det var mer sammanhang i Melrose Place.