Saturday, October 27, 2012

Kroppar och nya begrepp

I veckan var jag och såg utställningen Body Worlds på Tom Tits Experiment som innehåller ett antal döda och plastinerade människokroppar. Innan den försvinner (25 november om den inte blir förlängd) planerar jag även att ta med mig några elever dit, då jag tyckte att utställningen var mycket lärorik.

Body Worlds Exhibit San Diego 2009 By Pattymooney (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Speciellt gillade jag att de hade preparerat fram och hängt upp en kropps nätverk av de blodkärl som kallas artärer. Hjärtats kranskärl visades bra. Pedagogiskt var också att i en monter fanns en persons nervsystem med de perifiera nerverna uppnålade utifrån ryggraden. Ingen av kropparna hade sin hud kvar. Istället syntes muskelvävnaden, senor och leder tydligt. Det fanns en klar koppling till sjukdom och hälsa. En rökares svarta lungor visades, liksom en förfettat blodkärl och många andra sjukdomstillstånd. Det utställningen absolut ger en bild av, är hur komplicerat uppbyggd kroppen är inuti. Och hur fantastiskt det är att allt ändå fungerar och att kroppen inte är ännu mer sårbar än den är. Utställningen kändes inte särskilt äcklig eftersom kropparna hade behandlas med plast som trängt in i cellerna. De bestod alltså av plast till stor del. Det som var mest udda var rummet med foster och en gravid kvinna.

Men riktigt obehaglig var den unga kvinna som, trots tydliga skyltar med förbud mot fotografering av respekt mot de döda och deras anhöriga, ändå smög omkring och fotade närbilder av de utställda kropparna (som säkerligen sedan skulle läggas ut på sociala media). Smaklöst. De bilder jag visar här är inte tagna på utställningen utan från Wikipedia.

Plastinated hand San Diego 2009 By Pattymooney (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Till utställningen finns en studenthandledning.



En hypotes jag har är att man också lär sig nya naturvetenskapliga begrepp bra om undervisningen har inslag verkliga upplevelser (och då menar jag inte komplicerade laborationer med tidsbrist) alternativt bilder, samt gott om tid för muntlig diskussion av dessa. För då finns det något tydligt att bygga diskussionen på, jämfört med om man utgår från en skriftlig eller muntlig frågeställning och i den muntliga diskussionen används förhoppningsvis de naturvetenskapliga begreppen. En upplevelse kan ju till exempel vara utställningen som jag berättar om ovan. Nedan några bilder det också brukar kunna bli  diskussion runt.









Monday, October 22, 2012

Om basen och helheten i utbildning

By Roozitaa (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Common

Tänk dig en tårta. Basen är sockerkaksbotten. Sedan byggs den på med dekoration (jordgubbar, visgrädde exempelvis). 
Om man se en utbildning som en tårta så skulle jag vilja att verkliga upplevelser utgjorde basen, sockerkakan. Och att prov, uppgifter, faktatext, film utgjorde dekorationen. Istället för tvärtom. Obs, det ska ju vara mycket dekoration, då blir ju tårtan god och snygg.  I utbildning borde studiebesök vara centralt men det kräver mycket faktainlärning för att det ska bli en bra helhet.


Bild från studiebesök på Vetenskapens hus förrförra veckan, eget foto



Utsikt från matsalen. Bild från förra veckans studiebesök på Frisksportarnas folkhögskola, Stensund, eget foto.

Ovan, bilder från studiebesök som ingår i två olika kurser som jag undervisar. 


Själv åker jag snart till New York (för femte gången). 


By Dschwen (English Wikipedia) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons


Denna gång blir det besök på bland annat botaniska trädgården. Just nu håller jag på med "dekorationen" till denna upplevelse. Jag tittar på ett antal presentationer riktade till allmänheten, om forskningen som pågår där. Presentationerna är bra, ett föredömligt sätt att använda Internet för att skapa intresse för forskning.

Titta till exempel på den här, om vanilj.

Jag är ganska fascinerad av denna smaksättare. Äkta vanilj kommer ju från en orkidé vilket berättas om i presentationen. Orkidén kan enbart pollineras av ett mexikansk bi. Utanför Mexico krävs handpollinering berättas också i presentationen. Inte konstigt att min lilla burk bourbonvanlij  i skafferiet var dyr att inhandla.


En liten burk från mitt skafferi Eget foto


Bourbonvanilj eller Bourbon-Madagaskarvanilj, utvunnen ur Vanilla planifolia-plantor från Amerika, kallas vanilj från Indiska oceanens öar, som Madagaskar, Komorerna, och Réunion (som förr hette Île Bourbon)
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Vanilj#S.C3.A4rskilda_sorters_vanilj, 2012-10-22)

Från Wikipedia får jag också reda på att vaniljfrön, liksom andra orkidéer, kräver mykorrhiza för att gro. Det är svårt att få till i odling, varför man istället förökar plantorna genom kloning, det vill säga, man tar sticklingar.

Nedan, DNA-molekylen.
Faktakunskap om denna molekyl är viktigt för upplevelsen både vid studiebesöket på Vetenskapens hus förrförra veckan och även för mitt besök på New York Botanical Garden om två veckor.

By DNA_Structure+Key+Labelled.png: Zephyris derivative work: Zaijaj (DNA_Structure+Key+Labelled.png) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Sunday, October 14, 2012

Live nu



Idag planerar en person som heter Felix Baumgartner att hoppa och falla fritt från 39 km höjd. Det är mycket högre upp än när man sitter i ett flygplan.

Här kan du följa hoppet och få mer information om hur det hela tekniskt ska gå till

Här går också att interaktivt utforska projektet

I samband med detta hopp kan man ju passa på att lära sig/undervisa om:
  • Helium, ett grundämne som bildas genom fusion av väte i solen och ger Kalle-Ankaröst. Finns i ballongen som ska föra hopparen upp till rätt höjd
  • Stratosfären, det näst innersta lagret i atmosfären. Här finns ozonlagret som fångar upp ultraviolett strålning. Det är från stratosfären som hoppet sker
  • Ljudets hastighet. Hopparen kommer eventuellt att färdas lika snabbt som ljud färdas.
  • Syre Brist på syre blir ett stort problem redan om man befinner sig 7 km upp till exempel vid bestigning av Mount Everest på gränsen mellan Kina och Tibet. 
  • Tryck. Trycket avtar uppåt i atmosfären och är mycket lägre där hoppet sker än här på jorden. Att okontrollerat utsätta sig för lägre tryck kan leda till tryckfallssjuka (risk vid till exempel vid dykning)

By Photo by Pavel Novak [CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons


Pslawinski [CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons