Sunday, December 14, 2014

På kurs i Populärvetenskaplig kommunikation del 2

Det här året är jag ju tjänstledig för att plugga och jobba deltid på lite olika ställen, vilket är trevligt.

Senast har vi skrivit för målgruppen barn och unga, i kursen Populärvetenskaplig kommunikation.

Här är min artikel för målgruppen barn och unga.

Jag har använt mig av en tom mall för concept cartoons som jag hittade här

Vi har även gjort ett grupparbete i kursen. Vår grupp utformade väntrummet i en tandläkarmottagning med populärvetenskaplig information riktat mot målgruppen barn.

Nu har jag också hittat en praktikplats, nämligen på Forskning.se där jag kommer att praktisera två veckor i vår, det ser jag fram emot.

Ett exempel på en utmaning inom fältet populärvetenskaplig information är att förklara nobelprisen.

Här är den populärvetenskapliga texten från Nobelprize.org om årets pris i kemi.

Periodic Videos gör också en bra populärvetenskaplig förklaring av priset:



Nobelpristagarna i kemi besökte också gymnasieskolan som jag jobbar på just nu. Tyvärr inte en av dagarna då jag jobbade så jag missade dem :(

Under nobelveckan anordnades Nobel week Dialogue om framtidens åldrande. Jag följde live sessionen nedan, verkligen intressant




Till sist lite foton. I somras fick jag ett mikroskop i födelsedagspresent (dock inte alls lika avancerat som det som nobelpriset i kemi handlar om) och här är några bilder av sådant som jag studerat hittills:

Celler från tungan Eget foto

Celler från orkidé

Celler från lök




Tuesday, September 23, 2014

På kurs i populärvetenskaplig kommunikation, del 1



"Science Illustrated January February 2009 cover". Via Wikipedia 

Precis som väntat är det mycket bra på kursen populärvetenskaplig kommunikation. Just nu håller vi på att öva oss i att skriva en populärvetenskaplig artikel. Visste du att det finns en tjänst som heter Lix som kan mäta läsbarheten hos en text? Visste du att om du har språkliga frågor så kan du få gratis rådgivning om hur du ska skriva? Det och mycket annat har jag fått lära mig i kursen.
Senare i kursen så kommer vi att ha två veckors praktik. 

Så här ser min populärvetenskapliga artikel ut just nu-länk.

Nedan en sammanfattning över andra kurser som den här bloggen har varit inblandad i:


  • Sommaren 2014- Laborativ bioteknik för lärare: CSI Göteborgs Universitet
  • Sommaren 2013-Kandidatkurs i floristik, Stockholms Universitet
  • Februari, 2013-Kursen Getting started with GIS, Esri
  • Maj 2012-Surdegsbakning, Wikiversity
  • Sommaren 2011- Kursen Gräs, Grimslövs folkhögskola
  • Sommaren 2010- Kursen Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för 21:a århundradet, KTH
  • 2010-2011, -Kurserna PLENK2010 och CCK11, så kallade MOOC-kurser









Sunday, September 14, 2014

Laboration: Vetenskaplig Metod

Nano-link är ett center i USA var syfte är att sprida kunskap om nanoteknik. De har bland annat ett tvåårigt högskoleprogram med inriktning mot nanoteknik. Nano-link erbjuder även laborations-kit till skolor. Jag beställde deras laboration med temat "Vetenskaplig Metod" efter att ha lyssnat på ett föredrag på vetenskapens hus i våras . Nu har jag också använt materialet i praktiken. Laborationsmaterialet är gratis om man förbinder sig att rapportera tillbaka till Nano-link hur det fungerar.
Denna typ av laboration passar i olika naturvetenskapliga kurser:

Ur centrala innehåller i naturkunskapskurserna 1b och 2:

Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

Ur centrala innehållet i Biologi 1 och 2 samt Kemi 1 och 2:

Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
"The Scientific Method Blue" by Michael Fullerton - Own work. Licensed under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 via Wikimedia Commons 

Ja, jag har bytt namn på bloggen. Jag var jättetrött på det gamla!

Monday, August 11, 2014

Mitt kök är mitt labb

Eget foto
Eget foto
Har man inget eget kemi- eller mikrobiologilabb, så spelar det ingen roll. Det går lika bra, eller det är roligare, med det egna köket.

I veckan har jag gjort massor med burkar äppelmos. Vid konservering, till skillnad mot vid fermentering (ett kommande blogginlägg), vill man undvika mikroorganismer. För detta finns till exempel följande metoder som jag använde mig av för mitt äppelmos

  • Socker. Mycket socker i moset orsakar fenomenet osmos. Mikroorganismer har, liksom alla celler, ett semipermiabelt, halvgenomsläppligt membran. Vissa molekyler, till exempel vattenmolekyler passerar membranet med lätthet. Andra molekyler, till exempel sockermolekyler passerar inte utan vidare. Vattenmolekylerna i mikroorganismen kommer att diffundera ut genom cellmembranet för att liksom späda ut sockerhalten i moset. Då torkar mikroorganismerna ut. Samma sak skulle hända om man saltade moset.
By OpenStax College [CC-BY-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

  • Hög temperatur. Genom att hetta upp de tomma syltburkarna till 125 grader i ugnen före de används så undviks mikroorganismer. Värmen gör att enzymerna i celler tappar sin form och funktion. Eftersom enzymerna katalyserar livsviktiga reaktioner i cellen så klarar inte mikroorganismen att överleva.
  • Lufttätt. För att undvika att luft (med mikroorganismer) sipprar in i burken när den förvaras så försluts burken medan den och dess innehåll är hett. Sedan när bruken svalnar så blir det ett undertryck i burken och locket sugs fast ordentligt. Detta eftersom molekylerna i luften i burken inte upptar samma utrymme längre.


Wednesday, July 30, 2014

Efter en bra film vill man köpa boken

Så här tror jag att man ska göra om man vill sälja tryckt studentlitteratur i framtiden. Först ladda upp en spellista med förklarande klipp på Youtube. När och om klippen blir populära kan tillhörande läroböcker och lärarhandledningar erbjudas. Spellistan nedan till exempel matchar ganska väl det centrala innehållet i gymnasiets kemikurser. Tyvärr verkar de inte (än) producera något tillhörande tryckt material. Det räcker ju ofta inte att lyssna på en genomgång för att lära ordentligt, det behövs också att man fördjupar sig i text och gör övningsuppgifter, tycker jag iallafall.

Wednesday, July 9, 2014

Sommarhälsning

Det här är en ovanlig sommar eftersom jag inte har något egentligt sommarlov.

Jag sommarjobbar för att kunna jobba halvtid som lärare i höst. I höst kommer jag att ha enbart två kurser, naturkunskap 1b och naturkunskap 2 vilket väl inte ska vara alltför betungande Jag har börjat skissa innehållet i dessa kurser med hjälp av verktyget bubble.us.


Till hösten planerar jag även att läsa kursen populärvetenskaplig kommunikation på Karolinska Institutet. Den verkar bra. Föreläsare ifrån radio och tv och forskningsvärlden och dessutom praktik på en redaktion.

I övrigt gå det bra med de införskaffade hönsen. De är mycket lättskötta.

Eget foto
I växthus och trädgård växer det för fullt. Längre fram i sommar blir det nog ett blogginlägg om syrning av grönsaker (en sorts bioteknik ju).

Eget foto

Eget foto

Wednesday, June 18, 2014

Idag börjar ett års tjänstledighet

Som sagt så har jag sökt och fått beviljat tjänstledigt ett år. Nog för att jag mestadels gillar mitt vanliga jobb men jag har haft samma tjänst i åtta år så det känns rätt med en paus. I år hade vi ovanligt många och glada studenter så det var en trivsam avslutning. Lite sorgligt är det också att lämna ett så bra arbetslag och även det trevliga ämneslaget. Det är ju inte säkert att jag komma att jobba med just dem igen. De eviga köerna på Essingeleden kommer jag dock inte att sakna.

Blodnäva, eget foto

Hönsen är redan införskaffade (Efter att familjen ryckt in och hjälpt till med att bygga hönshus). Trädgården är under utveckling.

Eget foto


Eget foto


Eget foto
Sommarjobbet är klart. Höstens deltidsjobb som lärare är klart. När det gäller höstens studier har jag inte valt än. Valet står mellan fördjupningskursen Populärvetenskaplig Kommunikation (passar bra för den här bloggen) och Naturvetenskapens Didaktik (passar bra ihop med deltidsjobbet och för att arbeta med de nya gymnasiekurserna).

Förhoppningen är att kunna vara ute i naturen dagtid mer än vanligt och det finns nog god chans till det då jag enbart kommer att undervisa två dagar per vecka samt att studierna delvis är på distans. Paddla mer kajak måste jag göra, har knappt använt kajaken det senaste året.

Olvon, eget foto

Det blir ett knapert år ekonomiskt men förhoppningsvis så roligt och utvecklande, så att det är värt det.

Sunday, May 25, 2014

10 dagar kvar till ett annorlunda läsår

Nu har jag tio arbetsdagar kvar och därefter ska jag vara tjänstledig ett år! Det är verkligen en förmån att jobba kommunalt och kunna få ta tjänstledigt. Nu måste jag bara se till att verkligen ta vara på det året.

Det jag helst skulle vilja är att vara här ute på landet hela tiden, iförd min favoritskjorta och mjukisbyxor och hålla på med huset, trädgården, växthuset och friluftsliv och kanske studera något på deltid. Tyvärr har jag inte varit eftertänksam nog att spara ihop pengar för att kunna leva på det viset under år. Därför kommer jag att börja med att sommarjobba.

Sen har jag sökt två utbildningar till hösten, en kurs i vetenskapsjournalistik och en kurs i naturvetenskapens didaktik. Jag hoppas även få något deltidsjobb med undervisning i höst. Därutöver vill jag fjällvandra samt vandra Sörmlandsleden. Åka söderut i november och februari. Skaffa höns ska jag göra. Läsa in mig på de nya gymnasiekurserna.

Hoppas det inte blir för mycket så att året bara rusar förbi.






Friday, April 18, 2014

Läromedlet jag sökt efter visar sig vara gratis


Ordet ekosystemtjänster förekommer i de nya kursmålen i både naturkunskapskurserna och biologi:

Ur det centrala innehållet i Naturkunskap 1a1 och Naturkunskap 1b
"Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft."

Ur det centrala innehållet i Biologi1
"Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster."

På naturvårdsverkets hemsida hittar jag en jättefin text, Sammanställd information om Ekosystemtjänster. Texten har arbetats fram av en grupp personer från naturvårdsverket och vattenmyndigheten och en grupp forskare har också deltagit med råd och kommentarer. Ett citat från texten:

Ekosystemtjänster påverkar direkt eller indirekt människors välmående och därmed välfärd. I praktikenär överlappet mycket stort mot begrepp inom ekologin kring ekosystemensstrukturer, processer och funktioner då vi inte gör någon distinktion mellan människaoch natur - vi är alla en del i ekosystemen.Att synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande är alltså grunden bakom utvecklingen av konceptet ekosystemtjänster. 

Texter går igenom följande olika naturtyper och vilka ekosystemtjänster som de kan bidra med och hur ekonomiskt värdefulla de är


  • Skog
  • Odlingslandskap
  • Sjöar och vattendrag
  • Hav, kust och skärgård
  • Våtmarker
  • Fjällmiljö
  • God bebyggd miljö


Det är intressant att först försöka fundera ut själv vad vi människor har för ekonomisk nytta av de olika naturtyperna och sedan jämföra med vad texten säger.

By Ann Louise Hagevi (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Texten innehåller många intressanta siffror och källhänvisning om beräkningar av värdet en olika ekosystemtjänster. Till exempel, när det gäller tjänsten biologisk insektsreglering så nämns en siffra för USA på 4,5 miljarder dollar per år med hänvisning till den här artikeln 

Sunday, March 9, 2014

Kursen jag skulle vilja ha..

Jag har ju kurser som till exempel nuförtiden heter Naturkunskap 1a2 eller NAKNAK01a2, 50p. Jag skulle gärna hellre ha kurser som heter till exempel Fotosyntes 50p, Östersjön 50p, Livscykelanalys 50p.

Just nu, så här års så skulle jag gärna vilja ha en kurs som heter Pollen, 50p. Varför tycker jag att det meningsfullt med kunskap om pollen? Jo, exempelvis för att vi ska kunna fortsätta att producera och äta god och hälsosam mat i framtiden.

Eget foto

Pollenallergi är aktuellt för många människor. Fördjupade kunskaper om pollenallergi innebär förståelse för begrepp som till exempel vindpollinering, inflammation, antikroppar

By BruceBlaus (Own work) [CC-BY-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

Pollenkorn är vackra i uppförstoring. En fördjupad diskussion om bilden nedan ger kunskap om mikroskoperingstekniker.


Pollen och pollinering kan observeras ute i naturen så här års
Eget foto Blåsippa Anemone hepatica
Eget foto Uppförstoring med usb-mikroskop Rysk blåstjärna

Eget foto Hästhov Tussilago farfara

Den fantastiska filmen Inte bara honung ger förståelse på djupet om vilket värde ekosystemtjänsten pollinering har för människors välfärd. Filmen finns att strömma via Medioteket i Stockholm. Till filmen finns en lärarhandledning med bland annat instuderingsfrågor. En färdig lektion alltså.



Nej, det gå inte att trycka in hela temat pollen som en del i en naturkunskapskurs på 50p enligt mig om jag inte ska frångå kursmålen. Det blir för ytligt vilket gör att förståelsen och den meningsfulla kunskapen försvinner.

Sunday, February 9, 2014

Hur håller man sig helt ren? (En av flera nanotekniska frågor)


I veckan deltog jag i en kurs om nanoteknik på Vetenskapens hus. Höll i kursen gjorde Deb Newberry från Nano-link.

Bilden ovan föreställer grafen, kanske det nanomaterial som flest känner till. Grafen är som en tunn, tunn flaga av materialet grafit. Grafit och grafen är kol i en viss form. Grafit används till exempel i blyertspennor. Grafit är uppbyggt av många lager grafen på varandra.



Nobelpristagarna som först tillverkade grafen delade en bit grafit genom att dra bort tunna lager med tejp. Till slut lyckades när de lyckades få det så "nanotunt" så att det blev det nya ämnet grafen, ett enda atomskikt av grafit. De upptäckte praktiska egenskaper hos det tunna, genomskinliga materialet, till exempel att det ledde ström bra och var mycket starkt. En sorts atomslöjd. Eller ingenjörskonst på atomnivå. Nanoteknik sysslar på ingenjörskonst i en skala av 1-100 nanometer.

Är inte allt material nanoteknik eftersom allt består av atomer om man förstorar upp det? Reaktioner sker ju mellan molekyler och atomer i kemi, det är inget nytt....Men grejen är att samma material beter sig annorlunda beroende på hur det är sammansatt på molekylnivå. Ett exempel från naturen är grafit och diamant som är uppbyggt av kol men på olika sätt.
Rob Lavinsky, iRocks.com – CC-BY-SA-3.0 [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Ett annat exempel från naturen är kalciumkarbonat, materialet i mineralet krita som jag bloggade om för ett par veckor sedan. Det är ju ett mjukt material men kalciumkarbonat kan bygger också upp pärlemor som är ett mycket hårt material. Molekylerna är då arrangerade på ett annat sätt.

By N yotarou (N yotarou) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons
Ett gammalt exempel på nanoteknik är att för flera 100 år sedan malde man guld till mer eller mindre fint damm som man blandade i glas. Olika storlek på guldpartiklarna gav olika färg.

By Schtone (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons
By Aleksandar Kondinski (kondinski.webs.com) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0-2.5-2.0-1.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Ett nyare exempel på nanoteknik med guld är att guldpartiklar av nanostorlek kan användas för att transportera biologiska molekyler till celler. Det i sin tur kan vara användbart för att känna igen cancerceller eller för att leverera medicin enbart specifikt till vissa celler i kroppen.

Nanosilver har blivit populärt i sportkläder som bakteriedödare. Dock finns det kanske miljö - och hälsorisker med det.

Genom att finfördela ett material kan man öka dess yta i förhållande till volym. Kontaktyta är viktig för att en kemisk reaktion ska kunna ske effektivt.

Eget foto
Jag funderar just nu på skoj här hemma, eftersom jag dricker en kopp kaffe samtidigt som jag bloggar, om man skulle kunna mala en enda kaffeböna till partiklar av nanostorlek och sedan täcka ett specialkaffefilter med dessa partiklar. Skulle det räcka med en enda kaffeböna för en kanna kaffe då? På kursen räknade vi på till exempel hur stor ytan skulle man kunna täcka med vattenmolekylerna från en enda vattendroppe. Hur mycket yta tror du att det blev?

Naturen har fått fram fantastiska material som är vatten och smutsavvisande och dessa intresserar sig nanotekniken för att efterlikna. Lotusblommans yta har studerats till exempel, varför håller den sig så ren? Kan vi konstruera material som är lika bra för kläder och parasoll?

By T.Voekler (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons
By William Thielicke  (own work, Hamburg, Germany.) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0-2.5-2.0-1.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons



På kursen experimenterade vi med vattenavvisande sand. Denna sand kan tillverkas genom att behandla sand med impregneringsspray och sätta den i låg ugnsvärme tre gånger. Impregneringsspray innehåller trimetylsilanol (bilden nedan) som sätter sig på sandkornen och ger den hydrofobiska ytan. I den vattenavvisande sanden kan sedan "smuts", till exempel svartpepparkorn blandas. Sedan är det intressant att se hur vattendroppar liksom rullar av ytan och  tar "smutsen" med sig.


I mindre skala är det viktigt att ta hänsyn till de krafter som är viktigast just i den skalan. Vätska beter sig på ett sätt i en vattenslang när trädgården vattnas. När vi förminskar slangens diameter kommer krafterna mellan vattenmolekylerna och slangens väggar att få en större betydelse och vattnet beter sig på ett annat sätt. Nedan en bild från kursen när vi studerade vattentransport i mindre skala. Vi kunde observera att det grönfärgade och rödfärgade vattnet inte blandar sig när det möts i transportsystemet utan håller sig utefter varsin vägg tills att det kommer till utloppet.

Eget foto

Materialet som transportsystemet är gjort av heter PDMS. Det blandas med vatten 10:1 i en petrisskål där kanalerna ritas upp med en slags penna som kallas "puffy pen". Gelen dras bort då den stelnat, läggs på en plastyta och systemet är färdigt att användas.


Kapillärerna, de tunnaste blodkärlen har verkligen liten diameter. Jag brukar säga att de är så tunna att en röd blodcell precis kan ta sig igenom. På kursen fick jag höra att det till och med är så att de röda blodkropparna måste vika ihop sig och sträcka ut sig lite för att passera smidigt.


Vid sjukdomen malaria förtjockas de röda blodcellerna så att deras flexibilitet försämras.

Nanotekniken intresserar sig för att tillverka nanomaterial nerifrån och upp, istället för uppifrån och ned. Hellre än att skulptera fram nanoenheter från ett vanligt material vill man bygga materialet ifrån mycket små byggstenar. På kursen räknade vi på hur lång tid det skulle ta att bygga material en molekyl i taget och kom fram till att det skulle ta extremt lång tid, miljoner år även om ett relativt snabbt sätt att sätta samman molekylerna hittades. I naturen förekommer något som heter self-assembly, vet ej den svenska översättningen. Det är när ett material liksom bygger sig själv spontant utifrån byggstenarna. Basparningen i DNA-molekylen är ett exempel.
På kursen höll vi på med ett annat naturligt förekommande exempel, kristaller.