Monday, April 29, 2013

Dokumentera våren med åren- Finns det digitala verktyg för livslångt lärande?

Humla (Bombus )
Tibast (Daphne mezereum) Eget foto
Blåsippa (Anenome hepatica)

Svalört (Ranunculus ficaria)

Hästhov (Tussilago farfara)

Vårlök (Gagea lutea) Eget foto

Sälg (Salix caprea) Eget foto
Citronfjäril (Gonepteryx rhamni) Eget foto
Rödplister (Lamium purpureum)


Pestskråp (Petasites hybridus) Eget foto

Hassel (Corylus avellana) Honblomma i uppförstoring Eget foto

Det måste bli ett blogginlägg om vårtecken i år också och ovan syns några foton från i år. Förra året samlade jag några vårblommor i verktyget Quizlet och det verktyget verkar hålla i år också så att jag kan bygga på det med nya saker jag upptäcker detta år. Quizlet är ett bra verktyg eftersom det är möjligt att använda materialet som skapas där på ett flexiblet sätt. Det är att göra nya kopior och ändra i dem och enkelt att skriva ut materialet om man vill det. Annars är det svårt det här med hållbara digitala verktyg för livslångt lärande, jag frågar mig om det ens existerar sådana verktyg. Nu stängs till exempel ett av mina absoluta favoritverktyg, Google Reader ned i juli :(
Men verktyget Evernote heter ju just Evernote  så att jag satsar på att spara foton, anteckningar med mera där.

Här har jag testat att skissa lite mindmaps med anknytning till våren i verktyget Connected Mind.
Verktyget är trevligt eftersom det blir personliga mindmaps, inte så proffsigt utseende kanske men om man bara ska skissa för egen del.






Ett verktyg där utseendet blir lite mer stilfullt kanske är Mindmeister vilket finns som tillägg till Google Drive och så här kan en mindmap se ut där:






För att skissa för sig själv om hur länge olika livsformer har existerat på jorden kan man använda Google forms, jag hittar inget verktyg för tidslinjer över jordens historia.

Det går enkelt att arbeta flera stycken i samma Google Form.


Till sist en liten brasklapp. Jag har inte funderat så mycket över om hur tillförlitlig min blogg är faktamässigt förrän några av mina elever råkade få upp min blogg när de letade fakta på Internet. Jag måste därför säga, använd inte den här bloggen som någon helt säker källa. Jag är tyvärr en ganska slarvig person och felaktigheter kan nog förekomma. Upptäcker du felaktigheter, kommentera gärna.

Tuesday, April 23, 2013

Hur vardagen hör ihop med mina kurser

Ibland när jag läser namnet på mina kurser och skolverkets mål med dem, så infinner sig en abstrakt känsla, ett glapp till verkligheten. Likadant när jag läser ett avsnitt ur en lärobok där många svåra begrepp förekommer och byggs på andra svåra begrepp. Mycket energi går åt till att sy ihop det med konkreta företeelser i vardagen och samhället men det bli enklare med tiden eftersom jag samlar på mig fler och fler berättelser. Den här bloggen är ett redskap som jag har hjälp av.

Nedan har jag skrivit om några saker som intresserar mig just nu i vardagen och samhället och hur det kopplar till mina kurser.

Det var på 70-talet som farfar, Nils Gustavsson, läste en artikel om försök med vindkraft och bestämde sig för att bygga ett eget på sin tomt. Tidningen Folket uppmärksammade resultatet i en artikel 12 juni 1978 (de har sagt ok till att jag använder klippet här).







Nyligen så hade jag en provfråga i min naturkunskapskurs som bland annat handlade om fördelar och nackdelar med olika typer av energikällor. Sedan 70-talet har det gått framåt med teknologin kring vindkraft och idag har jag kört fram och tillbaka till stan i en bil som laddats med el från vindkraft.

Eget foto




Om farfar fortfarande hade levt hade han i dagarna kunnat läsa om en annan energikälla, vätgas, som enligt svensk forskning verkar kunna produceras på ett effektivt sätt av alger i solljus. Vätgasbilen eller bränslecellsbilen kan komma att bli en konkurrent till elbilen i framtiden tror man. Väte och vätgas och hur det kan framställas samt hur man kan få energi av det, har förstås varit med i min kemikurs detta läsår. Jag är av åsikten att det hör till allmänbildningen att känna till de i samhället viktigaste grundämnena, jonerna och kemiska föreningarna och menar också att man bör lära sig en del formler utantill, varför jag gärna skulle se att det ingick som centralt innehåll även i naturkunskapskurserna.

En annan intressant energikälla är solenergi, både i stor skala i öknen men också hemma på den egna tomten. Vår kvällsbelysning ute i trädgården är denna säsong helt solcellsdriven.
Även ett bevattningssystem i vårt växthus drivs av solenergi.

Farmor var vegan på ålderns höst och odlade sina egna grönsaker på samma tomt där farfar byggt sitt vindkraftverk.  Idag är kost och hälsa mer populärt än någonsin och vissa dieter har nästan blivit till folkrörelser. Förutom intresse för den egna hälsan så finns ett intresse för jordens och hela mänsklighetens hälsa i ett längre perspektiv då många intresserar sig för ekologisk och klimatsmart mat. Farmor, som också höll på med fasta, hade idag, om hon levt, kunnat ta del av artiklar kring korttidsfasta.
I biologikurserna har vi under läsåret arbetat med vad som händer i kroppen med den mat vi äter. Jag har också nyligen ställt en provfråga om begreppen energirik och näringsrik kost. Energirik/näringsrik är begrepp som jag själv tycker är lite förvirrande.

Gårdagens lunch Eget foto
Kolhydrater, monosackarider, fetter, fettsyror, protein, aminosyror, enzym, insulin, cellmetabolism, citronsyracykeln, oxidation och reduktion är exempel på begrepp som förekommer i biologi. Och igen, flera grundämnen, joner och kemiska föreningar, såsom järn, magnesium, natrium, kalium, syre, glukos, koldioxid.
Själv är jag även i min vardag intresserad av kost och just nu när jag skriver, äter jag en egentillverkad chokladboll och funderar över hus pass nyttig eller onyttig den är. Tilläggas kan att jag äter åtskilliga chokladbollar av den här typen i veckan, törs inte avslöja hur många. De är åtminstone ekologiska för alla ingredienserna är ekologiska. Här kommer receptet:

Chokladbollar

5dl, 170g ekologiska havregryn
0,5 dl, 24 g ekologisk kakao
75 g smält ekologiskt smör
1,5 msk, 32 g ekologisk Agavesirap3 msk, 36 g ekologisk linfröolja
2 msk, 20g bryggt ekologiskt kaffe
Ekologisk kokos som strössel

Linfröoljan är med i receptet eftersom den är en källa till den fleromättade fettsyran omega 3. I kemikursen har vi gått igenom vad skillnaden är på molekylnivå mellan mättat och omättat fett. Linfröolja måste stå i mörk flaska och kylt, annars oxiderar den lätt. Oxidation och reduktion är också ett kapitel i kemikursen.




Agavesirapen är med eftersom den har en sötare smak men lägre glykemisk belastning än socker.

En aktuell fråga idag när det gäller livsmedel är också den om GMO, genmodifierade grödor. Många är spontant skeptiska till genmodifierade grödor men de odlas redan mycket i världen och på forskningsnivå är man inte lika skeptisk. En del av biologikursen, under läsåret har förstås handlat mycket om att reda ut vad gener egentligen är. På torsdag så kommer det att vara en intressant konferens, som jag tyvärr inte har möjlighet att delta i. Jag försöker övertala elever att gå dit som ett fördjupningsarbete. Genteknik är ett ämne som jag tycker bör diskuteras mycket, inte bara av dem som studerar biologi. En elev nämnde nyligen en diskussion om återupplivning av utdöda arter och här i facebookkommentarerna till artikeln kan man läsa en diskussion kring denna fråga.



De som diskuterar nyheten nämner orden evolution och ekosystem. Att förstå dessa ord har ingått i årets naturkunskapskurs. För att ge en uppfattning om vad ekosystem är värt i pengar, har jag visat ett avsnitt ur serien Nature Inc som heter Främmande Hot och som handlar just om konsekvenserna av att främmande arter förts in i ekosystemet i Australien. I filmen berättas att störningar i ekosystem kan kosta miljardtals kronor.

För att det ska bli tydligt vad så kallade ekosystemtjänster är värda i pengar har man numera börjat att mer och mer inkludera dem i ekonomiska beräkningar istället för att ta dem för självklara.

Ekosystemtjänster kan vara ren luft och rent vatten, jord som går att odla mat på, vackra naturmiljöer. Nära kopplat till hälsa. Det kan handla om stor skala, globalt men också om den egna vardagen. Att just nu kunna gå ut och titta på blåsippor till exempel.


Eget foto

Året var 1937 och en man som hette Bertil bodde i huset där jag nu bor. Han drev en handelsträdgård och prenumererade därför på


Det Bertil måste ha haft kunskap om är växternas behov av näringsämnen och att dessa näringsämnen måste tillföras jorden för att han skulle kunna fortsätta odla i flera år på samma ställe. Det handlar framförallt om näringsämnena fosfor och kväve. Dessa ämnen och deras kemiska reaktioner, har förekommit i både naturkunskap, kemi och biologi det här läsåret. Bland annat har jag hävdat att man ska lära sig nitratjonens och fosfatjonens formler utantill i kemi. Vid den här tiden då Bertil odlade hade man uppfunnit hur man kunde framställa konstgödsel men jag är tveksam till om han hade tillgång till det. Jag tror inte att konstgödsel eller handelsgödsel spred sig ordentligt förrän på 50-talet. Han använde sig nog istället av naturgödsel från omgivningen. Det är inte självklart vid storskalig odling att det är bättre att odla ekologiskt, alltså att odla utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. Jag kan alltså fråga mig om jag gör rätt som köper ekologiska råvaror till chokladbollarna ovan. Men det är inte heller så enkelt att ju effektivare skördar desto bättre för miljön. Det finns hursomhelst felaktiga föreställningar om att allt som är naturligt också är det bästa för människor men så är det inte. Denna föreställning försöker jag att varje läsår ta upp till diskussion i åtminstone naturkunskap.

I min egen småskaliga odling i växthuset på Bertils gamla mark, så tycker jag iallafall att det är roligare att odla ekologiskt, eftersom jag gillar tanken på naturliga kretslopp och hållbarhet och är intresserad av att förstå och dra nytta av dem. Därför köper
jag naturgödsel. I naturkunskap, biologi och kemi har vi varit inne på kolet och kvävets samt till viss del fosforns kretslopp. I innehållsförteckningen på påsen så återkommer, igen, några vanliga grundämnen och kemiska föreningar.


Många är bekanta med att gödsel kan användas som en komponent vid framställning av explosiva material. Kemikalier som används på fel sätt är en samhällsfråga som rör oss alla. För en vecka sedan var jag på ett studiebesök på FOI tillsammans med några lärarkollegor. Vi fick bland annat, under kontrollerade former, se hur olika ämnen exploderade. Många kemikaler är både skadliga och nyttiga på samma gång, det beror på hur de används.
Nitroglycerin nedan är explosivt. Ett explosivt ämne är naturligtvis farligt om det kommer i fel händer men kan också göra mycket nytta i samhället om det används kontrollerat och med kunskap om riskerna. I kemi har vi gått igenom begreppen exoterm och endoterm reaktion, kemisk bindning och gasers egenskaper, saker som kan hjälpa till att förklara varför en explosion kan ske.





Det är inte bara explosiva kemikalier som kan vara farliga. Miljö- och hälsoskadliga ämnen förekommer i vardagen. Vi har nu bytt ut alla gamla slipers på tomten. De hade då hållit länge, alltså inte brutits ned eftersom de är impregnerade med en kemisk förening innehållande det giftiga ämnet arsenik.
Ett tidigare inlägg här i bloggen berättar historiskt om ämnet kvicksilver.
Idag diskuteras hormonstörande ämnen som till exempel Bisfenol A.

Sist men inte minst så är det denna tid aktuellt för mig att fundera på om min irriterande trötthet beror på att det är en stressig period av läsåret eller om jag borde testa mig för pollenallergi. I biologi läser mina elever ganska detaljerat om vad som händer i kroppen vid en allergisk reaktion och andra vanliga medicinska besvär. Just nu blommar hassel och därför har vi hög halt av pollen från hassel i luften.


Söta rosa märken på honblommor hos hassel Eget foto




Sunday, April 7, 2013

Med Anledning av Uteåret 2013

Jag var idag med på en av naturkyddsföreningens guidningar inne i Stockholm och blev påmind om att just eftersom jag jobbar på en innerstadsskola, så har jag alla möjligheter att snabbt komma ut i naturen under lektionstid. Inne i Stockholm finns en rik biologisk mångfald både när det gäller djur- och växtliv. Det pratades under guidningen bland annat om duvhökar, som häckar mitt inne i Stockholm, i närheten av en bäverkoloni, och alla de träd som tillåts bli riktigt gamla inne i stan jämfört med i odlad skog. Två korpar flög ovanför våra huvuden.



Ändå är jag inte mycket utomhus i undervisningen. Men om man skulle börja i det lilla och göra något utomhus, vad skulle man titta på då? 

Unikt för Stockholms innerstad, när det gäller naturvärden, är de gamla ekarna. En av de äldsta är en som står fem minuter(!) från min arbetsplats. Den har jag aldrig, under sju år varit med någon enda elev och tittat på. Inte med mitt ämnesråd heller.

By Holger.Ellgaard (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Eken på bilden ovan började växa från ett ekollon på 1200-talet, alltså ungefär den tiden som riddare hade sin storhetstid i historien. Gamla ekar rymmer en enorm biologisk mångfald och har naturvärde klass 1. Johan Lind har skrivit en bok om Ekens Mångfald. Om denna bok kan man se ett halvtimmesprogram öppet på UR, utbildningsradion 


Vilka mål inom naturkunskap och biologi skulle man kunna koppla till att gå till eken, som ligger fem minuter ifrån arbetsplatsen, i undervisningen? Nedan är ett mål i naturkunskap 2 som till exempel skulle kunna kopplas till eken.
Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
Vilka hinder finns det då för att gå till eken? Till exempel:
  • Tidsbrist. Att promenera tar ändå en viss tid och det går ju också att titta på en bild av eken.
  • Kunskapsbrist hos läraren. Risken finns att eleverna börjar fråga till exempel om andra träd eller ställ historiska frågor kopplade till ekens ålder som man inte kan svara på.
  • Otydlighet. Läroböcker tar naturligtvis inte upp just den här eken och dess betydelse och skolforskaren Hattie har kommit fram till att lärare inte ska producera egna läromedel så hur ska man motivera för eleverna att de ska lära sig om den biologiska mångfalden i just denna ek och inte bara det som står om biologisk mångfald i läroboken?
  • Tråkigt? Det kanske är roligare att lära om mer exotiska organsimer..

By Jenny (JennyHuang) from Taipei (Flickr) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Men ändå, är det inte rätt absurt att inte vara ute i naturen i ämnet naturkunskap? Och är det inte lika viktigt att veta varför man tar så stor hänsyn till den här gamla eken, när man nu håller på att bygga om hela området i ett mångmiljonprojekt, som att lära sig om korallrevets eller sjöns ekosystem som kanske står nämnt i den typiska läroboken?

Fortsätt följa bloggen för att få veta om jag någonsin kommer iväg till eken under lektions- eller ämnesrådstid :)

Det finns en bok som heter Stockholmsfloran där man kan läsa mer om naturen som finns i innerstan. Nu är den lite gammal (utgiven -83) men fortfarande intressant. Lite ur innehållet ser du nedan. 

Eget foto

På guidningen idag fick vi också lära oss att privatpersoners trädgårdsodlingar i Stockholm tillsammans utgör ett större grönområde än naturreservaten och varför de odlingarna också är viktiga för den biologiska mångfalden. Nedan vintergäck, en odlad växt som blommar nu trots den envisa snön och isen.

Eget foto