Mer om Livets Historia

Övning 1.

Denna övning har jag beskrivit förut men jag tar den igen. Kan användas i Biologi 1, eller Naturkunskap 2

Övning 2.

Här är en länk till ett ganska ambitiöst fylogenetiskt träd. Försök att hitta vithaj, jättepanda, lodjur och blåval. Vilka är mest släkt av blåvalen, vithajen och lodjuret?

                    Terry Goss, CC BY-SA 3.0 <http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/>, via Wikimedia Commons

Övning 3.

Utomhus kan du peka på en tall (eller gran), en björk och en liten blomma. Vilka är mest släkt med varandra? Svar: björken och den lilla blomman.

Om Livets historia på jorden

En serie filmer från BBC som handlar om livets utveckling och evolutionen. Varje film är 50 minuter och följer målen i Biologi 1, Biologi 2 och Naturkunskap 2.

Första filmen heter Livet resa- Det livgivande havet  och mina frågor till filmen hittar du här

Andra filmen heter Livets resa- Livet erövrar land och mina frågor till filmen hittar du här

Fred Wierum, CC BY 3.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/3.0>, via Wikimedia Commons

Tredje filmen heter Livets resa- Livet erövrar luften och mina frågor till filmen hittar du här

I, Luc Viatour, CC BY-SA 3.0 <http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/>, via Wikimedia Commons

Fjärde filmen heter Livets resa-Det mänskliga livet, och är lite omodern eftersom de pratar om 2020-talet som en framtidsvision men här finns mina frågor till filmen

Thomas Lersch, CC BY-SA 3.0 <http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/>, via Wikimedia Commons

Titrering på datorn

 Jag har tidigare, för ganska många år sedan, skrivit om fördelen med att förbereda laborationen syra-bas-titrering genom att först göra en laboration digitalt. Nu har den gamla titrering blivit inaktuell men jag har hittat en ny, som går igenom allting i minsta detalj. Och så får man poäng. Det finns flera nivåer. Ingen registrering behövs.

 Det har gått ett antal år sedan jag senast skrev ett inlägg här. Jag har varit föräldraledig med mina två barn i fyra år. Under den perioden jobbade jag lite extra på Cambridge med att rätta kemiprov. Se tidigare inlägg. Vi har flyttat från huset på landet in till lägenhet i city. Men istället skaffat en sommarstuga, där vi håller på att installera solceller och vindkraftverk för att producera egen el (vilket ju min farfar redan höll på med för länge länge sedan).

Sedan i höstas är jag tillbaka på deltid som lärare. Så jag får väl börja skriva lite här igen. Jag har blivit intresserad av att fortbilda mig i ämnena genom att vara aktiv på aktiemarknaden. Sedan många, många år har jag sparat pengar i en fond som heter Handelsbanken Hållbar Energi. Som välgörenhet mest. Men 2020 så började fonden gå mycket uppåt och jag blev intresserad av att börja fördjupa mig gröna aktier. Så nu har jag som hobby skaffat mig en liten aktieportfölj, enbart bestående av ny fossilfri teknik. Alltså enbart med små summor. Jag har satsat på vätgas och hållbara textilier. Med detta kommer automatiskt att jag läser mycket mera om vad som händer i världen inom klimatområdet och ny teknik. Riktigt spännande tid vi lever i nu, ur det här perspektivet.

Tips om intressant forskning på området fossilfritt:

https://urplay.se/program/219507-ur-samtiden-vetenskapsfestivalen-2020-plast-i-uthalligt-cirkulart-samhalle

Frågor till klippet:

• Henrik Thunman, professor på Chalmers förklarar att man skulle kunna tillverka plast från luft. Vad är det som behövs mer än luft?
• Var kommer råvaran till dagens plasttillverkning?
• Vi källsorterar mycket plast idag men det mesta eldas upp. Men Henrik Thunman menar att det skulle gå att skapa ett oändligt kretslopp genom att återvinna plastpåsar och göra nya plastpåsar. Hur skulle det gå till? Försök förklara. (ca 12 minuter 30s in i filmen förklaras detta)
• Man kan också tillverka plast av biobränsle, vilket biobränsle? (ca 15 minuter och 30 s in filmen
• tas detta upp.

Äntligen testas mina kunskaper del 3

Nu har jag rättat 175 av 437 prov. Jag rättar 20 prov i taget. Av dessa 20 så är det ett prov som är ett testprov. Detta kontrolleras och så får jag ett meddelande från min chef med ett omdöme hur jag har rättat. Alla poäng måste stämma och bedömningen också, annars blir det dåligt omdöme. Det är verkligen ovant med så mycket feedback. På mitt vanliga jobb får jag i princip aldrig någon kritik, förutom möjligen av elever.

Alla prov är inskannade i ett rättningsprogram, som jag tycker fungerar bra. Rättningen är förstås långt ifrån formativ som är mode i svenska skolan just nu. Det är istället gröna bockar och röda kryss och poäng, Tydligt och passar ämnet kemi tycker jag, som själv vägrat att helt sluta med poängprov för mina elever. Skönt att alla de här tusentals Cambridge-eleverna också skriver sådana prov, då behöver jag inte känna mig omodern, internationellt sett.