Vinsten när eleverna själva är med och skapar sitt läromedel

Jag har noterat att elevernas resultat på proven blir  bättre om jag istället för att utöver andra uppgifter och övningar, ha prov på några kapitel i läroboken, enbart har prov på sådant som eleverna i tidigare uppgifter i kursen redan jobbat aktivt med och delvis skapat själva. I mitt senaste kursupplägg i Naturkunskap A så har eleverna första provet efter att de först:

• Sett en film om förutsättningar för liv på jorden och diskuterat de frågor som filmen tar upp

• Arbetat vidare med övningar om de naturvetenskapliga begrepp som filmen tar upp 

• Gjort ett studiebesök på en av Naturhistoriska Riksmuseet och arbetat med museets tillhörande studiematerial

• Konstruerat en tidslinje med tio beskrivna händelser över jordens utveckling

• Skrivit en fördjupning om en känd naturvetares arbetsmetoder och forskning

Provet bygger sedan på allt innehåll i samtliga av ovanstående delar.

Jag tycker mig se i provsvaren att eleverna verkar ha en bättre begreppsförståelse än när jag använde mig av en textbok. De kommer ihåg mer fakta. De kan se sammanhang bättre.
Dessutom är de mer aktiva vid studiebesöket eftersom de vet att utställningens innehåll återkommer på provet. Det blir också viktigt för eleverna att förstå vad de själva skriver i fördjupningen eftersom det också kommer på provet. Frågan "Vad ska jag kunna till provet?" är lätt att besvara. Man ska kunna allt som vi jobbat med och dokumenterat på lektionerna, till provet. Eleverna tjänar därför mycket på att vara aktiva och närvarande i varje moment i kursen. Sist men inte minst blir det förstås repetition, vilket är jätteviktigt vid inlärning och fördjupad förståelse.

Jag ser bara vinster med detta arbetssätt.