Tuesday, April 23, 2013

Hur vardagen hör ihop med mina kurser

Ibland när jag läser namnet på mina kurser och skolverkets mål med dem, så infinner sig en abstrakt känsla, ett glapp till verkligheten. Likadant när jag läser ett avsnitt ur en lärobok där många svåra begrepp förekommer och byggs på andra svåra begrepp. Mycket energi går åt till att sy ihop det med konkreta företeelser i vardagen och samhället men det bli enklare med tiden eftersom jag samlar på mig fler och fler berättelser. Den här bloggen är ett redskap som jag har hjälp av.

Nedan har jag skrivit om några saker som intresserar mig just nu i vardagen och samhället och hur det kopplar till mina kurser.

Det var på 70-talet som farfar, Nils Gustavsson, läste en artikel om försök med vindkraft och bestämde sig för att bygga ett eget på sin tomt. Tidningen Folket uppmärksammade resultatet i en artikel 12 juni 1978 (de har sagt ok till att jag använder klippet här).







Nyligen så hade jag en provfråga i min naturkunskapskurs som bland annat handlade om fördelar och nackdelar med olika typer av energikällor. Sedan 70-talet har det gått framåt med teknologin kring vindkraft och idag har jag kört fram och tillbaka till stan i en bil som laddats med el från vindkraft.

Eget foto




Om farfar fortfarande hade levt hade han i dagarna kunnat läsa om en annan energikälla, vätgas, som enligt svensk forskning verkar kunna produceras på ett effektivt sätt av alger i solljus. Vätgasbilen eller bränslecellsbilen kan komma att bli en konkurrent till elbilen i framtiden tror man. Väte och vätgas och hur det kan framställas samt hur man kan få energi av det, har förstås varit med i min kemikurs detta läsår. Jag är av åsikten att det hör till allmänbildningen att känna till de i samhället viktigaste grundämnena, jonerna och kemiska föreningarna och menar också att man bör lära sig en del formler utantill, varför jag gärna skulle se att det ingick som centralt innehåll även i naturkunskapskurserna.

En annan intressant energikälla är solenergi, både i stor skala i öknen men också hemma på den egna tomten. Vår kvällsbelysning ute i trädgården är denna säsong helt solcellsdriven.
Även ett bevattningssystem i vårt växthus drivs av solenergi.

Farmor var vegan på ålderns höst och odlade sina egna grönsaker på samma tomt där farfar byggt sitt vindkraftverk.  Idag är kost och hälsa mer populärt än någonsin och vissa dieter har nästan blivit till folkrörelser. Förutom intresse för den egna hälsan så finns ett intresse för jordens och hela mänsklighetens hälsa i ett längre perspektiv då många intresserar sig för ekologisk och klimatsmart mat. Farmor, som också höll på med fasta, hade idag, om hon levt, kunnat ta del av artiklar kring korttidsfasta.
I biologikurserna har vi under läsåret arbetat med vad som händer i kroppen med den mat vi äter. Jag har också nyligen ställt en provfråga om begreppen energirik och näringsrik kost. Energirik/näringsrik är begrepp som jag själv tycker är lite förvirrande.

Gårdagens lunch Eget foto
Kolhydrater, monosackarider, fetter, fettsyror, protein, aminosyror, enzym, insulin, cellmetabolism, citronsyracykeln, oxidation och reduktion är exempel på begrepp som förekommer i biologi. Och igen, flera grundämnen, joner och kemiska föreningar, såsom järn, magnesium, natrium, kalium, syre, glukos, koldioxid.
Själv är jag även i min vardag intresserad av kost och just nu när jag skriver, äter jag en egentillverkad chokladboll och funderar över hus pass nyttig eller onyttig den är. Tilläggas kan att jag äter åtskilliga chokladbollar av den här typen i veckan, törs inte avslöja hur många. De är åtminstone ekologiska för alla ingredienserna är ekologiska. Här kommer receptet:

Chokladbollar

5dl, 170g ekologiska havregryn
0,5 dl, 24 g ekologisk kakao
75 g smält ekologiskt smör
1,5 msk, 32 g ekologisk Agavesirap3 msk, 36 g ekologisk linfröolja
2 msk, 20g bryggt ekologiskt kaffe
Ekologisk kokos som strössel

Linfröoljan är med i receptet eftersom den är en källa till den fleromättade fettsyran omega 3. I kemikursen har vi gått igenom vad skillnaden är på molekylnivå mellan mättat och omättat fett. Linfröolja måste stå i mörk flaska och kylt, annars oxiderar den lätt. Oxidation och reduktion är också ett kapitel i kemikursen.




Agavesirapen är med eftersom den har en sötare smak men lägre glykemisk belastning än socker.

En aktuell fråga idag när det gäller livsmedel är också den om GMO, genmodifierade grödor. Många är spontant skeptiska till genmodifierade grödor men de odlas redan mycket i världen och på forskningsnivå är man inte lika skeptisk. En del av biologikursen, under läsåret har förstås handlat mycket om att reda ut vad gener egentligen är. På torsdag så kommer det att vara en intressant konferens, som jag tyvärr inte har möjlighet att delta i. Jag försöker övertala elever att gå dit som ett fördjupningsarbete. Genteknik är ett ämne som jag tycker bör diskuteras mycket, inte bara av dem som studerar biologi. En elev nämnde nyligen en diskussion om återupplivning av utdöda arter och här i facebookkommentarerna till artikeln kan man läsa en diskussion kring denna fråga.



De som diskuterar nyheten nämner orden evolution och ekosystem. Att förstå dessa ord har ingått i årets naturkunskapskurs. För att ge en uppfattning om vad ekosystem är värt i pengar, har jag visat ett avsnitt ur serien Nature Inc som heter Främmande Hot och som handlar just om konsekvenserna av att främmande arter förts in i ekosystemet i Australien. I filmen berättas att störningar i ekosystem kan kosta miljardtals kronor.

För att det ska bli tydligt vad så kallade ekosystemtjänster är värda i pengar har man numera börjat att mer och mer inkludera dem i ekonomiska beräkningar istället för att ta dem för självklara.

Ekosystemtjänster kan vara ren luft och rent vatten, jord som går att odla mat på, vackra naturmiljöer. Nära kopplat till hälsa. Det kan handla om stor skala, globalt men också om den egna vardagen. Att just nu kunna gå ut och titta på blåsippor till exempel.


Eget foto

Året var 1937 och en man som hette Bertil bodde i huset där jag nu bor. Han drev en handelsträdgård och prenumererade därför på


Det Bertil måste ha haft kunskap om är växternas behov av näringsämnen och att dessa näringsämnen måste tillföras jorden för att han skulle kunna fortsätta odla i flera år på samma ställe. Det handlar framförallt om näringsämnena fosfor och kväve. Dessa ämnen och deras kemiska reaktioner, har förekommit i både naturkunskap, kemi och biologi det här läsåret. Bland annat har jag hävdat att man ska lära sig nitratjonens och fosfatjonens formler utantill i kemi. Vid den här tiden då Bertil odlade hade man uppfunnit hur man kunde framställa konstgödsel men jag är tveksam till om han hade tillgång till det. Jag tror inte att konstgödsel eller handelsgödsel spred sig ordentligt förrän på 50-talet. Han använde sig nog istället av naturgödsel från omgivningen. Det är inte självklart vid storskalig odling att det är bättre att odla ekologiskt, alltså att odla utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. Jag kan alltså fråga mig om jag gör rätt som köper ekologiska råvaror till chokladbollarna ovan. Men det är inte heller så enkelt att ju effektivare skördar desto bättre för miljön. Det finns hursomhelst felaktiga föreställningar om att allt som är naturligt också är det bästa för människor men så är det inte. Denna föreställning försöker jag att varje läsår ta upp till diskussion i åtminstone naturkunskap.

I min egen småskaliga odling i växthuset på Bertils gamla mark, så tycker jag iallafall att det är roligare att odla ekologiskt, eftersom jag gillar tanken på naturliga kretslopp och hållbarhet och är intresserad av att förstå och dra nytta av dem. Därför köper
jag naturgödsel. I naturkunskap, biologi och kemi har vi varit inne på kolet och kvävets samt till viss del fosforns kretslopp. I innehållsförteckningen på påsen så återkommer, igen, några vanliga grundämnen och kemiska föreningar.


Många är bekanta med att gödsel kan användas som en komponent vid framställning av explosiva material. Kemikalier som används på fel sätt är en samhällsfråga som rör oss alla. För en vecka sedan var jag på ett studiebesök på FOI tillsammans med några lärarkollegor. Vi fick bland annat, under kontrollerade former, se hur olika ämnen exploderade. Många kemikaler är både skadliga och nyttiga på samma gång, det beror på hur de används.
Nitroglycerin nedan är explosivt. Ett explosivt ämne är naturligtvis farligt om det kommer i fel händer men kan också göra mycket nytta i samhället om det används kontrollerat och med kunskap om riskerna. I kemi har vi gått igenom begreppen exoterm och endoterm reaktion, kemisk bindning och gasers egenskaper, saker som kan hjälpa till att förklara varför en explosion kan ske.





Det är inte bara explosiva kemikalier som kan vara farliga. Miljö- och hälsoskadliga ämnen förekommer i vardagen. Vi har nu bytt ut alla gamla slipers på tomten. De hade då hållit länge, alltså inte brutits ned eftersom de är impregnerade med en kemisk förening innehållande det giftiga ämnet arsenik.
Ett tidigare inlägg här i bloggen berättar historiskt om ämnet kvicksilver.
Idag diskuteras hormonstörande ämnen som till exempel Bisfenol A.

Sist men inte minst så är det denna tid aktuellt för mig att fundera på om min irriterande trötthet beror på att det är en stressig period av läsåret eller om jag borde testa mig för pollenallergi. I biologi läser mina elever ganska detaljerat om vad som händer i kroppen vid en allergisk reaktion och andra vanliga medicinska besvär. Just nu blommar hassel och därför har vi hög halt av pollen från hassel i luften.


Söta rosa märken på honblommor hos hassel Eget foto




2 comments:

IngridJ said...

Åter ett jättefint blogginlägg med mycket kunskap i! Undrar varför du inte får fler kommentarer???
Allt ifrån din farfars vindkraftverk (så tidigt ute!)till dina ekologiska chokladbollar (vad skulle din farmor ha tyckt?) och genmanipulerade grödor, hoppas dina elever ger dig positiv respons.

Linn said...

Tack Ingrid, vad snäll du är. Ja, det skulle vara roligt om det var fler som kommenterade men det är kul att du gör det. Ibland får jag kommentarer via twitter:)