Förfinad faktaförmedling

Tala med fakta räcker inte utan man måste också försöka ge människor en upplevelse för att nå ut till dem som inte från början har något brinnande intresse, förklarar professor Ingemar Ernberg så bra i det här klippet som är hämtat ur ett favoritprogram ♥ på UR.

I en artikel i dagens tidning frågar sig fem debattörer från universitetsvärlden om våra universitet har någon framtid.
Det tror jag, om de satsar på att också ge människor just bra upplevelser, utöver förmedlandet av fakta.

I helgen när det var Fascination of Plants Day och på Bergianska trädgården ordnades till exempel trevliga upplevelser för allmänheten där forskare och experter guidade, demonstrerade och berättade på temat växter.

Eget foto

Skolan har chans att skapa unika och meningsfulla upplevelser som bearbetar det innehåll (text, bild, film, distanskurser) som finns öppet på Internet på samma vis som med det innehåll som finns tillgängligt i böcker på bibliotek.

Två exempel på hur bilder och foton kan ingå i en upplevelse och samtidigt förmedla fakta:

• Tillsammans diskutera och tolka en schematisk bild av en bränslecell innan man också bygger en i verkligheten.
• Fotografera en upplevelse, till exempel en utflykt eller ett studiebesök och sedan repetera fakta genom att återanvända bilderna.

Nyttnär det gäller bilder är att de kan infogas i Google Forms vilket jag har testat med just en bild av en bränslecell. (Besvara gärna frågorna om du vill.)

Kände du till den här funktionen i Google Drive?

Skärmdump av diagram gjort med Google Spreadsheet Bilden fick vändas för att få plats här

Trädet över växter och djur ovan är gjort ett dynamiskt diagram  i Google Spreadsheet. Google Spreadsheet är en del av Google Drive och är ganska likt Excel.

Skärmdump av databas i Google Spreadsheet

Uppdateras databasen så uppdateras trädet automatiskt. Verktyget är kanske meningen att användas för att visa en hierarkisk struktur i ett företag. Jag tror också att det kan användas som ett hållbart, ickelinjärt och flexibelt sätt att studera:

[..principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper..] (Ur det centrala innehållet i Biologi1)

Med databasen och tillhörande träddiagram i Google Spreadsheet kan jag utgå från den organism som just för tillfället intresserar mig. I  helgen var det till exempel:

• Bäver, eftersom jag såg spår av bäver under helgens kajakpaddling
• Lind, eftersom jag gick genom en park full med lindar
• Lövträdlöpare, eftersom den (tror det var en sådan iallafall)  landade på min tröja
• Potatis, eftersom jag planterat detta i trädgårdslandet i helgen
• Fästingar, eftersom jag plockat bort dem från katterna

Dessa djur eller växters systematik hittar jag när jag slår upp dem i Wikipedia och då kan jag ordna in dem på rätt ställe i databasen. Först förstod jag inte hur databasen skulle konstrueras men det finns i Google Spreadsheet ett exempel som visar hur man ska tänka. De första organismerna tar lite tid att föra in i databasen men efter ett tag blir det enklare och enklare  eftersom toppen på trädet redan är klar.  

Bäver har varit framme nära mitt hem Eget foto

En insekt,på tröja Eget foto

Lind på våren Eget foto

Notera i träddiagrammet hur nära varandra tomat och potatis är och att fästing inte tillhör insekterna. Att säga att det här lämpar sig för livslångt lärande är väl att ta i eftersom man inte vet hur länge verktyget Google Drive kommer att finnas. Men i princip så kan ju databasen fortsätta att byggas på genom att:

1. Observera en organism ute i naturen eller på annat sätt bli intresserad av den
2. Slå upp organismen i Wikipedia och kolla rutan med systematik
3. Mata in organismen i databasen
4. Studera var den hamnar i träddiagrammet

Skärmdump ur Wikipedias artikel om Lind

Idag såg jag säsongens första smultronblom och fick genast lust att få med den också i mitt träddiagram.

Smultron Eget foto

Fin film som förklarar fakta

By Sajjad Fazel (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Nu i helgen var jag och en kompis och såg en dokumentärfilm om bin, Inte bara honung. Den skulle fungera bra att visa i skolan i ämnet naturkunskap eller biologi, lagom lång och inte så deprimerande som den skulle kunna vara. Filmen förklarar sammanhang som jag tror ger ahaupplevelser. Den är personligt berättad. Dessutom är den fint filmad i vacker natur och med gripande scener från både bins och människors liv. Det som blir tydligt i filmen är hur mycket biologi, samhällskunskap och ekonomi hänger samman.

På ett fängslande sätt berättar filmen bland annat om:

• Bin och bisamhället
• Kommunikation (vippdansen hos bin)
• Genetisk mångfald
• Ekosystem
• Ekosystemtjänster
• Kemikalier
• Monokultur
• Forskning
• Pollinering
• Parasiter

Att honungsbin idag inte överlever idag utan antibiotikabehandling hade jag ingen aning om förrän jag såg filmen.

Ämnet bin är högaktuellt, för alldeles nyss röstade EU igenom ett förslag om att bekämpningsmedel som visat sig ha koppling till bidöden.
Detta får stora konsekvenser för jordbruksföretag eftersom bekämpningsmedlet är mycket använt.