Mitt totalresultat var minus två poäng...

..på ett av proven i ämnet historia på gymnasiet minns jag. Hur jag lyckades få godkänt i kursen minns jag inte och jag tror inte att jag lyckads lära mig en enda sak förutom möjligen lite om Platon, eftersom historieläraren vid detta avsnitt vaknade till och engagerat predikade att han hatade Platon.
Här provar jag att fylla igen kunskapsluckorna i historia och samtidigt testa ett nytt verktyg, Dipity. I Dipity kan man göra tidslinjer och samtidigt markera händelserna på en karta. Händelserna kan också beskrivas med text, bild och film. Flera kan samarbeta och lägga till saker i tidslinjen. Idén är ju fantastisk och detta verkar mycket användbart i skolan, men än så länge fungerar verktyget segt tycker jag och det blir felaktigheter i årtalen ibland. Dessutom mycket reklam. Jag tänker ändå att jag ska ha som ett projekt att, när jag till exempel ser en historisk film eller läser en bok, fylla på med händelser i den här tidslinjen.

♥ ♥ ♥ Kalmar

I morse körde jag ned till Kalmar för att föreläsa där och träffa lite lärare och sen direkt tillbaka till Stockholm igen. Jag hade lite teknikstrul (med sådant som aldrig brukar strula) men annars väldigt trevligt. Intressanta personer hade kommit för att lyssna och de delade även med sig av bra tips.Delar av föreläsningen spelades in genom en Bambusersändning och det är ju, hm, alltid nyttigt men lite hemskt att se och höra sig själv :-)

Som föreläsningsstöd hade jag lånat Marie Linders idé att göra en Google Site istället för Powerpoint eller Prezi, vilket jag tyckte fungerade bra.

Så här blev min presentation

En sak som jag alltid tycker är lite klurigt är att få en publik med datorer att snabbt hitta till en viss tillfällig webadress (av det krångligare slaget som typ den till min presentation ovan) för att därifrån sedan gemensamt kunna testa samarbetsverktyg. Ska man skriva ut små lappar med url:en? Eller korta den med bit.ly? Finns det inget enklare sätt?

Ogenomtänkt pedagogik

Här har jag fotograferat en uppgift ur en lärobok för kursen matematik B. Den tycker jag är ett exempel på hur otydligt det blir när man försöker att verklighetsanpassa och konkretisera skolämnen utan att ta sig tid att tänka till och göra det från grunden.

I facit står att x kan vara mellan 0 och 10 meter. Om det istället för hönsgård, hade stått "yta" och då hade jag inte haft något alls emot uppgiften, en trevligt matteproblem som man kan hitta lösningen till på flera olika sätt.

Men nu står det hönsgård (kanske en tanke om att göra matematiken mer verklighetsnära) och då blir svaret i facit direkt fel och då blir också hela uppgiften ett exempel på vad jag menar med flummighet. Om x sätts till 0,001 meter så får ju ingen höna plats. Inte heller om x sätts till 9,999 meter. Vidare så är det väl lag på att höns måste få röra sig på en viss minsta yta om de ska vara frigående. Det behöver man i så fall ta reda på, om man ska hitta svaret till uppgiften. Om man nu verkligen menade hönsgård på riktigt och eleverna verkligen förväntades kolla upp fakta kring lagar om höns så vore det också, en trevlig uppgift.

Naturkunskap i Köket

Eget foto

Den nyligen utkomna boken Matmolekyler av Lisa Förare Winblad och Malin Sandström är en receptbok kombinerat med fakta om biokemin vid matlagningen. Här kan man bland annat läsa om hur man får till den så den så kallade Maillardreaktionen som ger den bästa stekytan på köttbiten i stekpannan. Eftersom jag spenderar mycket tid i köket med att laga mat på helgerna och har boken liggande där så blir det trevlig fortbildning att läsa lite om reaktionerna som pågår på spisen, i väntan på att maten ska bli klar.

Tyvärr tar inte boken upp så värst mycket om biokemin i sallad, frukt och grönsaker, som ju också är ett intressant område. Som att etylengas (eten) produceras av till exempel bananer och överförs till andra frukter i samma fruktskål och påskyndar dess mognad. Användbart när man vill att avocadon ska mogna snabbare.

Personligen tycker jag att det är helt onödigt att köpa grönsallad i affären. Nu på vintern är det mycket enkelt, billigt och vackert att odla ärtskott och solrosskott själv i ett fönster eller under en lampa. Det gör jag, så att det räcker till en stor grönsallad om dagen. På sommaren kan man plocka sallad direkt från gräsmattan om man inte vill odla i trädgårdsland och det kan man läsa om i till exempel boken Vanliga vilda växter till mat, krydda och trädgård av Pelle Holmberg, Marie-Louise Eklöf och Anders Pederssen.

Ärtskott i mitt köksfönster Eget foto

Pedagogiskt om E-nummer

På SvtPlay till och med 17/1. Hoppas Medioteket köper in den sen. Handlar också om att ställa naturvetenskapliga frågor.

http://svtplay.se/v/2671122/e-nummer