..och resultatet är
gott också. Jag har hittat en
trevlig öppen utbildning på Wikiversity om surdegsbakning. Jag har sett på instruktionsfilmer, skrivit små självrättande test. Nu har jag kommit till den nivån i kursen att jag sitter här och äter hembakat bröd till frukost.
 |
| Frukost Eget foto |
Teori bakom surdegsbakning
Mjölet som kan användas kommer från olika sorters spannmål som visserligen tillhör samma familj, det vill säga gräs men mjölen har olika egenskaper när det gäller surdegsstarter. Längst till vänster ses korn med sina jättelånga spröt, i mitten vete och till höger råg. Vete och råg är vanliga i surdegar.
 |
| By Timo1974 (Self-published work by Timo1974) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons |
Ju mer obehandlat desto fler mikroorganismer finns i mjölet vilket gör att jäsningen lättare kommer igång. Ekologiskt är att föredra. Jäst är eukaryota celler jämfört med mjölksyrabakterier som är prokaryota celler. Prokaryot uppbyggd cell nedan.
 |
| By Mariana Ruiz Villarreal, LadyofHats [Public domain], via Wikimedia Commons |
I en balanserad surdeg lever jäst och mjölksyrabaktierier i ett symbiotiskt förhållande och hindrar andra skadliga mikroorganismer från att angripa degen. Temperaturen påverkar förhållandet jäst-mjölksyrabakterier, vilket i sin tur påverkar syrligheten på brödet vilket påverkar smaken. Det här att få fram en fin lite mix av mikroorganismer kan man hålla på med över flera år och när man har fått till det så kan man spara mixen så länge man lever om man ger dem mjöl och vatten med jämna mellanrum. De enskilda mikroorganismindividerna dör ju förstås rätt snabbt men förökar ju sig genom att kopiera sig själva och sina gener där i surdegen. Nedan ser du förökningen (celldelningen) hos prokaryoter likt mjölksyrabakterier, till vänster. Den lite mera komplicerade förökningen (celldelningen) hos eukaryoter likt jäst, visas i mitten. I båda fallen handlar det om en väldigt snabb och enkel förökning jämfört med den som sker med hjälp av könsceller i högre organismer (visas till höger i bilden).
En viktig kemisk förening
Nyttan vi har av de här mikroorganismerna är ju framförallt att de producerar gasen koldioxid, vilket får brödet att jäsa och bli luftigt.
Koldioxid är en av de viktigaste kemiska föreningarna att lära sig. Den återkommer förutom i bakning, i många andra sammanhang. Bland annat är det den avfallsprodukt som det är livsviktigt att kroppen hela tiden blir av med genom utandningsluften. Om vi misslyckas att bli av med koldioxiden så blir blodet för surt. Koldioxid är också en växthusgas som gör att jorden hotas av för mycket uppvärmning och klimatförändringar.
 |
| By Jacek FH (Own work based on Image:Carbon-dioxide-3D-vdW.png) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0-2.5-2.0-1.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons |
Konst och Vetenskap
I surdegskursen fick jag höra ett citat som sade att surdegsbakning inte är en vetenskap utan en konst. Själv skulle jag vilja se det, liksom mycket annat, som en mix av vetenskap och konst. Vetenskapligt blir det om man är noggrann i processen. Noga att väga upp exakt efter receptet och mäta tider och temperatur och dessutom noggrannt även objektivt dokumentera allt man gör (även misslyckandena).
 |
| Mitt försök med vildjäst möglade Eget foto |
Efter ett tag, kan ske man blir trött på att vara så noggrann och metodisk och istället går på känslan och sina sinnesförnimmelser, satsar på att vara närvarande i bakningen istället för att betrakta och dokumentera objektivt.
Rätt som det är kanske man får till ett lysande resultat och då gäller det att bli lite vetenskaplig igen, försöka analysera vad det var man gjorde, upprepa och dokumentera noggrannt och se om det går att få samma resultat igen.
Så ser jag på surdegsbakning och mycket annat. Läraryrket till exempel.
Dokumentation vid experiment
Vid kemiexperiment, till exempel syntes av nya molekyler, gäller det förvisso att ha en viss känsla men också att vara extremt noga med dokumentation. En gång experimenterade jag fram en ny molekyl. Det var verkligen lycka att se de kritvita kristallerna av molekylen likt snöflingor singla ned i mitt reaktionskärl.
 |
| By Ævar Arnfjörð Bjarmason (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons |
Dock hade jag varit så inne i processen att jag slarvat med att dokumentera alla de steg som ledde fram till det resultatet. Därför visste jag inte exakt hur jag hade gjort och trots att resultatet var lyckat så var det inte så mycket värt, då experimentet inte var upprepbart. Man ska dokumentera sin experimentprocess så att den blir upprepbar. Det är en del av den naturvetenskapliga arbetsmetoden. Då kan man själv eller andra nämligen bygga vidare på experimentet och det går att komma mycket längre. Det går även att bygga vidare på ett misslyckat experiment som är väl dokumenterat. Med Internet har det blivit så lätt för den som vill sprida sin dokumentation. Det gör det ännu lättare att bygga vidare.
I veckan jag och lyssnade på ett intressant föredrag om hur man på Astra utgått från ämnet capsaicin, som finns i chili och forskat fram ett potentiellt läkemedel mot smärta. När man får höra hur lång processen är så inser man vikten av att dokumentera alla steg.
 |
| By André Karwath aka Aka (Own work) [CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons |
Så här noggrannt dokumenterades den berömde kemisten och vetenskapsmannen Lavoisiers experimentuppställningar till eftervärlden.
 |
| By derivative work: Cdang (talk) Hidrogenexp2.gif: Mme Lavoisier, uploaded by User:HappyApple (Hidrogenexp2.gif) [Public domain], via Wikimedia Commons |
Det var hans fru som också var hans laboratorieassistent som gjorde detta. Det var efter att Lavoisiers anteckningar konfiskerades under franska revolutionen och han själv avrättades.
 |
| Francisco de Goya [Public domain], via Wikimedia Commons |
Anteckningsbok
När jag labbade i kemi på universitetet skulle vi ha en anteckningsbok på labbet, där man bara fick skriva med bläck (för att det inte skulle gå att sudda ut i efterhand) Om man råkade skriva fel så fick man stryka över istället men bara med ett streck.
Lycka nuförtiden är smartphone där man kan dokumentera i text, bild och film med Evernote. Jag dokumenterar surdegsbakning och växthusprojekt och mycket annat i Evernote. Jag orkar inte göra det särskilt noggrannt eftersom det ju när allt kommer omkring, är helg och fritid det handlar om. Men det är så enkelt att ha med sig telefonen och till exempel knäppa en bild på det man gör och det är alltid bra med lite minnesanteckningar.
 |
| Surdeg med koldioxidbubblor Eget foto |
 |
| Gurka till växthuset Eget foto |
Här är min anteckningsbok från surdegsbakning
Här är min anteckningsbok från växthusodling
Varför tycker jag om den öppna distanskursen på Wikiversity?
- Därför att den är öppen och tillgällglig närhelst man känner för att lära sig grejer. Jag började spontant en torsdagkväll för drygt en vecka sedan. Ingen login och inget krångel. Det är fritt att ta material från kursen och att omarbeta det.
- Den innehåller instruerande filmer, text och små test med direkt feedback på om man har förstått. Och inte minst, praktiska övningar, experiment.
- Den föreslår en ordning men tillåter samtidigt att man gör i vilken ordning man själv vill. Lätt att hoppa fram och tillbaka i materialet.
- Lärarinnan Sofia Blomberg är mycket pedagogisk och tydlig i instruktionsfilmerna.
- Man får visseligen inget betyg eller diplom när man klarat av kursen men man kan ju, som jag, blogga eller twittra när man har lärt sig en grej. Det blir som att man lär sig via portfolio som man sedan kan visa upp för omvärlden. Dessutom får man ju nöjet att äta resultaten av sina experiment.
Det jag saknade var en sida där kursdeltagare kunde få visa upp sin bakning med bilder och blogginlägg men då kontakta jag läraren och hon lade till en sådan sida, så nu finns min bakning förevigad där med bilder och det här blogginlägget!
Skola, vetenskap och vardag
En del (jag säger inte män) kanske tycker att surdegsbakning och andra experiment i köket är för vardagligt och ovetenskapligt för att passa in i den naturvetenskapliga undervisningen på gymnasiet. Det tycker inte jag. Om experimenten motiverar, till exempel genom att man har direkt nytta av resultatet i sin vardag, så är de ett bra sätt att föra in teori, få naturvetenskaplig förståelse och att sedan kunna jämföra vardagligt arbetssätt med vetenskapligt arbetssätt. Ofta är experimenten mer miljövänliga också. Sen kan man därifrån när man redan byggt upp en teoretisk förståelse, gå vidare in på rena laboratorieexperiment. Dessa kan vara dyra, utrymmeskrävande och ge besvärligt avfall men är också viktiga för att få en känsla för laboratoriearbete och kunna mer kliniskt pröva frågeställningar.
Naturkunskap 1a1, Naturkunskap 1a2, Naturkunskap 1b, Naturkunskap 2
Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
Kemi 1, Kemi 2
Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner.
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
Biologi 1, Biologi 2
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang.
