Om bland annat Naturliga Läkemedel

Eget foto

Här sitter jag och håller i en av de mest kända medicinalväxterna.

Den hittade jag längs strandkanten när jag var ute och paddlade. Ett exemplar fick följa med hem.
Den doftar vilket har att göra med ämnet valeriansyra som finns i blommans blad

Valeric acid By Calvero. (Selfmade with ChemDraw.) [Public domain], via Wikimedia Commons

Observera likheten med isovaleriansyran som jag bloggade om i mitt förrförra inlägg, den som gav fotsvettslukt. 
När det gäller dofter så har koncentrationen en stor betydelse. Starkt koncentrerad kan en molekyl lukta spyor medan samma molekyl i svagare koncentration kan användas som parfym.

Blommans svenska namn är läkevänderot och på latin Valeriana officinalis.

Den användes förr i tiden för att lugna oroliga nerver och fortfarande finns den i naturläkemedel som är godkänt av läkemedelsverket. Min sambo spelade i ett bland som ung i Tyskland där naturläkemedel var populärt. Trummisen i bandet var så nervös när det skulle uppträda att han åt en hel ask med naturläkemedel på denna växt vilket inte hjälpte uppträdandet

Hur vet jag då att det är just läkevänderot och inte någon liknande växt som jag sitter och håller i? Jo, jag har observerat detaljer och sedan använt mig att så kallade nycklar för att artbestämma. Min favoritnycklar är Digiflora och Den virtuella floran men jag försöker nu också att använda Krok Almqvist flora som komplement eftersom den kommer att vara den huvudsakliga kurslitteraturen på min sommarkurs.

I denna kan man komma fel redan i huvudnyckel 1 om det är oklart hur många ståndare blomman har. I falle läkevänderot är det dock tydligt, tre stycken.

Tre stycken ståndare Eget foto

Krok Almquist flora har utommit i olika upplagor i evligheter (Krok och Almquist föddes på 1800-talet och dog på 1920-talet) och är, eftersom det är en bok, linjärt uppbyggd, (Problemet med det är dock enligt mig, att sökande i de flesta former, liksom lärande, inte är linjärt till sin natur om jag får välja.)

Som tur var fanns den på biblioteket, annars hade den kostat  över 500 kr att köpa Eget foto

Ett (tveksamt) naturläkemedel

En annan växt med medicinska egenskaper är älggräs. 

Älggräs eget foto

Älggräs innehåller salicylsyra som är febernedsättande och hjälper mot värk.

Salicylic-acid-skeletal By Image:Aspirin-skeletal.svg originally by Benjah-bmm27 and Booyabazooka, edited by Fvasconcellos (Image:Aspirin-skeletal.svg) [Public domain], via Wikimedia Commons

Älggräs används också som naturligt läkemedel, vissa gör avkok eller teer på denna växt och tar istället för tabletter men jag fattar inte poängen med det. Visserligen är den ju gratis men mera hälsosamt är än vanliga värktabletter är det väl ändå inte.

I min favoritbok Ond Kemi av Ulf Ellervik (Fri Tanke 2011) läser jag:

I slutet av 1800-talet visste man att det var salicylsyran som var det aktiva ämnet men det var sannerligen inte något universalmedel eftersom det gav en rad otrevliga biverkningar i form av magont och tinnitus[....]En av substanserna som testades var en acetylester av salicylsyra som därmed fick namnet acetylsalicylsyra eller mer kortfattat ASA och detta var verkligen ett lyckoskott. Den fungerade minst lika bra som salicylsyra men gav mycket mindre biverkningar och snart gjorde ASA sitt segertåg över världen.

Att tro att äggräs-te kan ersätta huvudvärkstabletter är alltså som att gå till baka till 1800-talet innan man ersatt salicylsyra med acetylsalicylsyra.

Acetylsalicylsaure2 By NEUROtiker (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons

Annat som blommar nu

Något annat som blommar nu vid midsommartid är, liksom i Visa vid midsommartid, skogsolvon. Ingen medicinalväxt men rolig ändå. Titta på blommorna, de yttre är stora och platta men saknar ståndare och pistiller. De inre blommorna är små och oansenliga men har ståndare och pistiller. De större yttre blommornas uppgift är bara att synas och göra reklam för att locka insekter till de inre blommorna.

Skogsolvon har stipler och nektariner, vilka är små detaljer som finns  på vissa växter och som kan vara till hjälp vid artbestämning.

Stipler nederst på bladskaftet på Olvon Eget foto

Två par nektariner överst på bladskaftet på Olvon

Dokumentera i fält med smartphone del 6

Måndagen nu efter midsommar, alltså den 25 juni och fyra veckor framåt så kommer den här bloggen att förvandlas till ett anteckningsblock i en kurs som jag ska läsa. Det är en kandidatkurs som heter Kärlväxtfloristik, vid Stockholms Universitet.
Personligen kommer jag att göra om den till en kurs i att använda digitala verktyg i botanik eftersom det är en sådan utbildning jag vill ha. Den uppmaning som vi fått från läraren är Glöm inte Kroken, alltså Krok Almquist flora, vilken jag är mindre förtjust i.
Jag kommer framförallt att ha min stora ryggsäck full med elektronik, till exempel:

• En laptop med skärm för utomhusbruk
• USB-mikroskop
• Externt laptopbatteri
• Androidtelefon

En favoritapp i sammanhanget är Evernote. Med mobilen och Evernote kan jag anteckna, fotografera, geotagga, samla i anteckningsböcker och sedan exportera till alla möjliga andra verktyg. Exempelvis har jag tagit bilderna från måndagens Evernoteanteckningar till Picasa och bloggen nedan med tre klick:

Dessutom kommer jag att använda appen Backbacker som spårar vägen och sparar på karta. Man kan lägga till markeringar med foton längs vägen. Fungerar hyfsat bra men ibland tappar den spåret. Se exempel trädvandring i Tantolunden inne i stan nedan (har följt denna broschyr).

Baskurs i svettlukt till alla som tränar

Jag har noterat att det är ganska vanligt att människor som föredömligt har en aktiv och sportig livsstil, verkar sakna elementära kunskaper om mikrobiologin vid tvätt av sina sportkläder. Eftersom man inte i första taget upplyser främlingar om att de luktar illa så kommer här istället en föreläsning om hur det hänger ihop. Hoppas att detta inlägg får många träffar så att kunskapsluckan hos befolkningen kan minska.

Credit: LocalFitness.com.au" [Attribution, GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Bakterier finns normalt på huden vilket är bra. Svett och fett från människokroppen är mat för bakterierna. När bakterierna förbränner maten bildas avfallsprodukter som kan lukta illa. Normalt så är inte miljön för dessa bakterier så gynnsam att de kan producera ämnen i den mängd som gör att det stinker. Människor utsänder då en lite lagom personlig doft från sin hud vilket fungerar som signaler om vilka vi är och hur vi mår. Men om bakterierna får mycket mat och miljön är fuktig under en längre tid blir de fler och desto mer lukt. En sporttröja i syntetmaterial är bra på att ta upp svett och fett från huden.

Utmärkt för bakteriernas tillväxt och produktion av illaluktande substanser är

1. Ett långt träningspass
2. Den svettiga tröjan åker ned i en träningsväska eller i en tvättkorg där den kommer att förbli fuktig en längre tid, kanske flera dagar.
3. När tröjan tvättas så tvättas den i en temperatur under 60 grader vilket gör att bakterierna i tröjan överlever.
4. Den nytvättade tröjan används återigen vid ett träningspass eftersom ägaren tror att den är ren och fräsch. De många bakterierna, som redan finns i tröjan, får mat (svett och fett) och sätter direkt igång att förbränna maten=stank. De förökar sig också
5. Punkt 2-4 återupprepas=ond cirkel

Det är enkelt att undvika denna onda cirkel

Man behöver inte hålla på med några mystiska bakteriedödande preparat.

1. Låt inte svettiga kläder ligga fuktiga i flera dagar, häng upp dem och tvätta dem sedan så snart det går.
2. Tvätta åtminstone sport- och underkläder i minst 60 grader.
3. Häng tvätten på ett ställe där den snabbt torkar.

Om du redan fått bakterietillväxt och lukt i kläderna så kan de blötläggas i en blandning av vatten och lite ättika några timmar. Bakterierna klarar inte sänkt pH. Man kan också lägga kläderna i en plastpåse i frysen för att ytterligare ta död på bakterierna.

En stackare kan alltså vara jättenoga att vara nyduschad och ha nytvättade kläder men ändå börja lukta så fort man rör sig och blir varm.  Det är lustigt att vissa personer vars kläder kan orsaka att ett helt rum stinker, inte själva verkar besväras av doften. Kanske personen inte ens vet om att han eller hon luktar. Ett problem som är ganska allvarligt eftersom det kan leda till ofrivillig ensamhet och därigenom ohälsa. Ännu mera tragiskt är om samma problem uppkommer med finkläder som används vid dans på nattklubb där syftet kanske är att träffa sin livspartner.
Andra luktproblem som till exempel dålig andedräkt kan ju vara svårare att komma tillrätta med men just problemet med illaluktande kläder är enkelt att lösa.

Mer om mikrobiologin

Det finns många olika sorters bakterier som lever på huden och sammansättningen varierar från person till person. Exempel på bakterier som kan ge upphov till frän svettlukt är Corynebakterier. Dessa producerar som avfallsprodukt vid sin förbränning en organisk syra som luktar illa. Ett annat exempel är Staphylococcus epidermis som vid sin förbränning producerar isovaleriansyra som ger fotsvettslukt.
Svett består mest av vatten och salt men också små mängder  urinämne, ammoniak och mjölksyra och detta kan bakterierna utnyttja som mat.
Det finns något som kallas luktblindhet. Man kan vara luktblind till exempel mot ämnet isovaleriansyra som gör att svett luktar illa. Det innebär att man inte känner doften och därför inte besväras.
(Källa: Ellervik, Ulf Ond kemi 2011 Fri tanke)

Illaluktande föreningar, egen skiss

Naturkunskap 1a1, Naturkunskap 1b

Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Naturkunskap 1a2, Naturkunskap 1b

Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön

Kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen.
.

Naturkunskap 2

Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen.

Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter.

Biologi 2

Mikroorganismer och deras betydelse för hälsa och sjukdom. Antibiotika och evolutionära processer.

Under våren har vi testat Google som mötesverktyg

För några år sedan på en konferens om IT i skolan, träffade jag Monica som är IT-pedagog på en annan skola och vi upptäckte att vi hade det gemensamma intresset att testa ny teknik i skolan. Sedan dess har det blivit att vi träffats regelbundet och utbytt erfarenheter i flera år.

Nu under våren har jag och Monica och ytterligare en lärare testat att mötas på distans med videomöten i verktyget Google Hangout som är en del av Google+.

I Google Hangout kan man chatta, se på youtubeklipp och dela dokument med varandra. Man kan även dela sin skärm om man vill visa de andra något på Internet. Det går också arbeta allihop på samma dokument om man till exempel vill skriva en text eller göra en presentation tillsammans.

Det man behöver för att kunna delta i hangout är ett googlekonto vilket man har, om man har gmail, en dator med webkamera och ett headset.

Nu har vi varit fyra stycken i det mötesrummet som mest och det har fungerat bra. Men det sägs att det ska fungera med många fler än så. Har du testat med flera mötesdeltagare och hur gick det isåfall?