Experiment som jag vill se på Vetenskapens Hus eller Tekniska museet

I veckan var jag på Vetenskapens hus på temat klimatförändringar. På en workshop där så frågade de oss vad vi lärare vill att de skulle konstruera för nya experiment. Jag föreslog att de skulle göra något på temat aquaponics eller grön vägg (eller en kombination). Det skulle kombinera ämnena teknik, biologi, kemi, naturkunskap, hållbart samhälle och så vidare. (2011 hade Ekoteket på Kulturhuset en utställning om odling i vattenkultur.)

By Spaceo (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

By Ryan Somma (Aquaponics) [CC-BY-SA-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Datorexperiment

Nobelpriset i kemi i år har att göra med virtuellt experimenterande.

Här kommer fyra övningar/experiment/spel som mina elever fått göra med hjälp av dator denna termin.

1. Det första handlar om blodgrupper och heter The Blood Typing Game och baseras på 1930 års nobelpris i medicin/fysiologi. I övningen, som tar ca 20 min får eleverna lära sig hur blodgrupper kan bestämmas samt vilka blodgrupper som är kompatibla vid blodtransfusioner. Det går också att gå djupare in på teorin och lära om antigener och antikroppar. The Blod Typing Game har fått första pris i Swedish E-learning Awards. Det går att skriva ut texter med teori till spelet och det går även att kopiera kod så att spelet kan läggas på en hemsida eller i en blogg. Ingen nedladdning behövs.

Staty av Karl Landsteiner 1930 års Nobelpris i medicin eller fysiologi för sin upptäckt av AB0-systemet. By Henry Lytton Cobbold (private photo)

Jag använde spelet i naturkunskap och eleverna klarade enkelt av det.
Att laborera med riktigt blod är förenat med risker vilka beskrivs i dokumentet "Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan-Blodlaborationer" från Bioresurs i Umeå.

2. Det andra experimentet, vilket jag har använt mig av i flera år, handlar om syra-bastitrering i kemi. Det virtuella experimentet fungerar som förberedelse för den verkliga laborationen. Den verkliga laborationen fungerar bättre då den föregås av den virtuella laborationen enligt min erfarenhet.

By Ivan Akira (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Ofta får eleverna i samband med detta tillverka den lösning som de ska titrera med enligt egen föreslagen metod. Då kan de till exempel ha nytta av appen Solution Calculator om det finns tillgång till en smartphone eller liknande.

By Juha Siitonen (Own work) [CC-BY-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons

Användning av till exempel fast natriumhydroxid är förenat med risker så en riskbedömning bör göras. Jag brukar involvera elever i riskbedömningen, då jag tycker att det är bra att lära sig eftersom riskbedömningar är vanligt förekommande i olika slags yrken. På kemilärarnas resurscentrum finns bland annat en interaktiv blankett för riskbedömning.

3. Det tredje datorbaserade experimentet handlar om bioinformatik och lämpar sig att göra i biologi. Experimentet fick jag lära mig på sommarens fortbildningskurs i molekylärbiologi. ..som för övrigt gick fint kan jag rapportera, jag klarade kursen med högsta betyg har jag fått veta i efterhand :-)

 Laborationen heter DNA to Darwin Case Studies- The Evolution of Mammoths and their living relatives. Tyvärr krävs det att man laddar ned programvara, vilket kan vara komplicerat på vissa skoldatorer. Jag tycker att den här undersökningen är bra då den tar upp en modern tillämpning av biologin.

Eget foto

4. Den sista övningen handlar om systematik och jag hänvisar här till mitt tidigare blogginlägg. Denna övning behöver inte göras med dator men det går ganska smidigt med datorns hjälp. Eleverna får välja ett antal olika organismer som de är intresserade av och arbeta fram en systematik över dessa med hjälp av Wikipedia och Google Drive.
Personligen gillar jag detta arbetssätt mycket och som ett personligt och bra sätt att närma sig systematiken jämfört med att lära sig det linjärt. Systematiken kan fortsätta att byggas vidare som ett exempel på livslångt lärande. De senaste organismer som jag själv studerade på detta sätt var hästkastanj och vanlig kastanj, som inte alls är så nära släktingar, trots namnet, samt uroxen, som enligt wikipedia kan ha varit inblandad i hästkastanjens spridning.

By Solipsist (Own work) [CC-BY-SA-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Idéer om Instagram

Jag har den populära appen Instagram sedan något år men använder den inte speciellt mycket. Då och då händer det dock att jag tar en (natur)bild med den.

Det känns om att den här appen skulle vara bra att använda vid undersökningar i naturkunskap och biologi eftersom den ändå är så populär bland ungdomar.
Det går enkelt att samla ihop bilder runt ett och samma tema från olika personer/grupper, om man använder sig av samma tagg, exempelvis #utflyktNKht2013. En bild kan också taggas med sitt geografiska läge. Man skulle kunna skicka ut elever åt olika håll och på så sätt i bild beskriva olika naturtyper i ett område. Bilderna som är märkta med den aktuella taggarna kan sedan samlas i bildspel med hjälp av verktyget Slidagram, vilket jag har använt mig av här ovan.

Om jag skulle göra en utflykt så skulle jag aldrig kräva av eleverna att använda Instagram om de inte inte vill det. Så är det med alla digitala verktyg. Det kan inte vara verktyget som är målet. Verktyget måste vara valfritt enligt mig, speciellt eftersom inte alla har tillgång till samma utrustning (smartphones i det här fallet). Men föreslå olika lämpliga verktyg kan man ju alltid göra.

Ja, vi får se om det blir tid och tillfälle och testa detta. Mycket av det som jag tidigare spånat på i den här bloggen har jag faktiskt sedan använt mig av i praktiken, så det är en bra början