Filmtips till jullovet

Sedan drygt ett år tillbaka har jag höns hemma. Här är en liten kyckling som kläcktes i slutet av oktober. Fortfarande nu i december är den rätt liten där den springer omkring bland de andra hönsen.

Men om det hade varit en vanlig slaktkyckling i industrin så hade den växt enormt mycket snabbare och varit slaktad  för länge sedan.

Förädling har lett till en mycket effektiv matproduktion. Men också till sjuka djur och ett växande problem med antibiotikaresistens. Konsekvenserna av det, lär jag ut i kursen Naturkunskap 1b.

Kursen ska nämligen ta upp

"Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet." 

Svt visar nu en dokumentär om kycklingindustrin i Sverige.

Ett filmtips till jullovet. Eller visa dokumentären efter jul så har du en färdig lektionsplanering och kan ta mera ledigt under jullovet.

Här är ett klipp från dokumentären, där du ser skillnaden mellan olika två kycklingars uppväxt, en med "naturliga" gener och en som är framavlad för att växa sjukligt fort.



Själv har jag inte ätit kyckling (om den inte är Kravmärkt) sedan jag för tjugo år sedan fick höra om vad som pågick i kycklingindustrin, av en kompis som då jobbade på kycklingfarm.

Mina dvärghöns. Växer långsamt och lägger ägg i sin egen takt.

Om Omprov

Det har blivit att jag slutat skriva regelbundet här i bloggen. Men förra veckan påmindes jag om att den fanns, för då mailade en person som anordnar konferenser till mig. Hon hade läst något inlägg här i bloggen och blivit intresserad av hur vi arbetade i vårt arbetslag. Vi blev erbjudna att medverka i konferensen. Tredje gången något liknande händer. Den är allt rätt bra att ha ändå, den här bloggen, för att nå ut med saker. Därför nu ett nytt inlägg:

Prov och särskilt omprov, är kanske det bästa pedagogiska verktyget jag vet.

• Prov knyter ihop. Röd tråd. Allt återkommer i proven. Texter, filmer, laborationer, studiebesök. Ger möjlighet att jobba varierat men med struktur.
• Prov och omprov ger fördjupad inlärning. Först repeteras allt innehåll inför provet.  Sedan repeteras innehållet igen under själva provet. Sedan ytterligare en gång vid genomgång av provet.
• Aldrig hör jag elever prata så mycket med naturvetenskapliga ord så mycket som innan ett prov.
• Ett bra prov kan tydliggöra en mening med kursinnehållet. Frågor kan ställas på ett sätt så att det blir tydligt varför det kan vara bra att kunna svara på dem i verkliga livet.
• Prov visar vad eleven kan bra och var hen kan förbättra sig. Omprov bör därför enligt mig mäta samma betygsnivåer som det första provet gjorde och erbjudas dem som vill förbättra sina kunskaper. Prov kan vara både summativt och formativt på samma gång så länge man erbjuder omprov.
• Prov visar vad läraren kan bra och var hen kan förbättra sin undervisning.
• Prov är enligt mig det absolut enklaste sättet för de flesta elever att övertyga läraren om sina kunskaper.
• Prov är enligt mig ett enkelt sätt att som lärare att uppmärksamma och kommunicera med alla elever i en klass om ett visst innehåll.
• Genomgång av prov gör att lärare kan ge konkreta exempel på hur hen tolkar de olika kunskapsmålen.

Här är mitt senaste prov som jag håller på att rätta nu.

För övrigt så fick vi ju ett nytt klimatavtal igår och naturkunskapsämnet är mer intressant och meningsfullt än någonsin att undervisa i.

By Presidencia de la República Mexicana [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Reflektion efter avslutade kurser- som lärare och som elev

Det har varit intensivt, jag har glömt bort att blogga på ett tag men här kommer nu en summering av våren.

1. Jag avslutade mina kurser i naturkunskap. Är nöjd med dem. Ett mål har varit att undvika att eleverna skulle fråga sig "Varför ska man kunna det här?" och det tycker jag gick ganska bra. Bild från utvärdering:

Min planering (grovplanering) i Naturkunskap 1b:

Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

• Övning-vad är liv
• Film: En bok, en författare. Ingemar Ernberg. "Vad är liv - i kosmos, i cellen, i människan?"
• Film: Fotosyntesen - En livsviktig process, del 3 och 4
• Laboration: Jäst
• Demonstration, kemisk reaktion
• Övning
• Utflykt
• Genomgång kemins grunder
• Experiment
• Frågesport
• Repetitionshäfte

Prov 1 (E-nivå)

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster,resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

• Ekosystem, ekosystemjänster, näringspyramid
• Beräkningsövning 1 näringspyramid 
• Flytta arter 
• Film: Främmande hot
• Tungmetaller, rovdjuren drabbas värst 
• Övningsuppgift Minamatasjukan
• Beräkningsövning 2 näringspyramid 
• Text om Ekologiskt jordbruk (från Krav)
• Film: Fresh-vad vill vi äta
• Text om resiliens (Från Stockholm Resilience Center)
• Växthuseffekten 
• Skillnad mellan urskog och kulturskog. Genbank. Djurförädling
• Film: Kvävets kretslopp
• Övergödning, våtmarker 
• Argumentationstal: Pollinering, stadsodling,bekämpningsmedel med mera
• Studiebesök Naturens hus
• Labb: Arter i närmiljön

Prov 2

Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner. Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.

• Film om fotosyntesen (grunder från förra och förrförra provet)
• Instuderingsfrågor till läroboken
• Film om matspjälkningen
• Övningar: Bygg en fettsyra, Bygg en aminosyra
• Genomgång av näringsämnen
• Genomgång naturvetenskapligt arbetssätt, läkemedel och kosttillskott 
• Genomgång om celler
• Frågesporter 
• Inlämningsuppgift- Ett livsmedels väg

Prov 3

Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället i fråga om träning, kost, droger
Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter.
Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

• Genomgång Tidslinje och Evolution
• Övning Tidslinje
• Genomgång: Kemi i förälskelse
• Frågor till föreläsning Njutningens kemi (Ulf Ellervik)
• Genomgång: Sex och samliv
• Genomgång: Drogerna heroin, morfin, amfetamin, kokain och nikotin
• Text samt frågor till texten DN VETENSKAP: Droger ger en känsla av belöning. Missbrukaren får cellförändringar i hjärnan som gör att behovet består
• Text samt frågor till texten (med tillhörande föreläsning av Erik Leijonmarck): Cannabis Argument mot legalisering
• Genomgång: Genomgång: Gener, DNA, mutation och proteinsyntes
• Frågor till webbplatsen Genteknik.nu
• Ordlista 

Prov 4

2. Jag avslutade samtidigt själv en kurs i ornitologi.
Den var trevlig förutom att det var sjukt stressigt att hinna med samtidigt som betygssättningstiden. Två gånger körde jag ned till Öland efter jobbet, framme mitt i natten. Upp i gryningen (utan tillgång till kaffe!!) och ut på exkursion och sedan direkt tillbaka till Stockholm. Det hade varit trevligare att vara lite piggare under exkursionen. Men jag har fått fördjupa mig i två favoriter som håller till precis intill där jag bor. Gröngölingen och spillkråkan. Så charmiga!

By Steffen Hannert (http://www.vogelruf.de/galerie/) [Copyrighted free use], via Wikimedia Commons

Kursen var delvis en distanskurs och jag använde min digitala kikare i kombination med youtube för inlämningsuppgifter. Nedan är våran närmaste gröngöling på film.

Större strandpipare infångad under exkursionen Eget foto

Bästa presentationsverktyget

Quizlet är ett bra alternativ till powerpoint tycker jag. Fördelen är att du enkelt kan fixa till både en sammanfattande textsida samt olika former av repetitionsöveningar när du väl har gjort din presentation. Allting fungerar också i appar för IOS och Android. Ett verktyg för BYOD alltså. Eftersom jag för tillfället läser en distanskurs i ornitologi så ger jag exempel i form av tre trastar. Jag har lagt in bild, informationstext och en sångsnutt till varje.





Så här ser en utskrift med text ut

Så här ser en utskriven repetitionsövning ut

Sidbrytningar i Google Forms

Jag gör numera oftast prov och mycket annat material i Google Forms. Det fungerar bra men ett problem är att sidbrytningar i Google Forms försvinner vid utskrift.

Grrrr

Det orsakar problem när man vill skriva ut enbart vissa sidor. Det blir inte heller så snyggt vid en hel utskrift eftersom rubriker kan hamna längst ned på en sida.

Min nödlösning på problemet:
Om jag vill ha sidbrytningar vid utskrift så gör jag först en kopia och sedan raderar jag allt i kopian förutom den sidan jag är intresserad av att skriva ut. Sedan får man göra en till kopia om man vill skriva ut fler sidor. En kopia per sidbrytning alltså. Det går ganska snabbt men observera dock att numrering på frågor kommer att börja om vid varje sidbrytning.

På kurs i populärvetenskaplig kommunikation del 3

Just nu befinner jag mig på praktik och där håller jag på att fördjupa mig i forskning kring läroböcker i naturvetenskap.
Jag är för tillfället helt insnöad på ämnet.

Dels minns jag att jag som tonåring av fri vilja plöjde en lärobok i naturkunskap på en segelsemester. Det är oklart hur jag fick tag i den där boken. Jag läste själv inte ämnet i gymnasiet eftersom det inte ingick på naturvetenskaplig linje där man istället läste biologi, kemi och fysik. Jag kommer ihåg att jag upplevde den boken som en av de bästa böcker jag någonsin läst. ♥ Den förklarade sammanhang som jag aldrig tidigare förstått i biologi, kemi och fysik.

Dels minns jag en helt bisarr inledande formulering i en av de kemiböcker jag använt i undervisning:

Kemi är ett roligt och spännande ämne 

En av mina elever var så arg på den där formuleringen. Det här ska vara en faktabok, den ska inte tala om för mig vad jag ska uppleva, menade han. Jag kan inte annat än att tycka att han hade rätt där.

Jag minns också tydligt att jag redan i högstadiet ville skriva om NO-böckerna så att de blev bättre. Och som examensarbete i lärarutbildningen prövade jag om det gick att ersätta en lärobok med Internet.

Jag kommer också att tänka på den lärobok jag har just nu i min undervisning. Hur elever kämpar med att förstå vad det egentligen är de ska kunna.

-Är det viktigt att kunna amiralfjäril?
-Nej, det är bara ett exempel *host, kanske inte det bästa, eftersom ingen känner igen den sedan tidigare* på en art för att illustrera en näringskedja.

Ordet närsalter gödslas det med i de läroböcker jag har i jobbet just nu. Närsalter, närsalter, närsalter hela tiden i olika sammanhang och ingenstans i boken får begreppet sin förklaring. Som om det vore ett ord som alla självklart var förtrogna med. Och druvsocker och glukos om vartannat, kan man inte bestämma sig för endera?