Saturday, September 21, 2013

Vetenskaplig metodik, Cannabis och Naturen



Förra fredagen var jag och några av mina elever på en föreläsning om vetenskaplig metodik, anordnad av KTH. Det berättades om olika metoder som passar olika bra vid olika frågeställningar. Exempel på frågeställningar som diskuterades:


  • Vad är viktigt för mycket gamla människors livskvalitet?
  • Är den nya medicinen x bättre än den gamla medicinen y?
  • Föder alla tandkarpar levande ungar?

Exempel på metoder som nämndes under föreläsningen:


  • Klinisk prövning
  • Observationstudie
  • Fallstudie

Några begrepp som förklarades under föreläsningen:


  • Blindning
  • Randomisering
  • Utfall

Föreläsningen tog upp bra saker men nivån kunde ha varit högre, det mesta var sådant som eleverna kände till sedan tidigare.

Mannen på bilden längst upp i inlägget föreställningen James Lind som var skeppsläkare på 1700-talet. Han var pionjär inom klinisk prövning. Det han prövade var hur citrusfrukter påverkade sjukdomen skörbjugg. Resultatet var till stor hjälp, skörbjugg kunde därefter förebyggas. Detta nämndes inte under föreläsningen på KTH men jag tycker att det är ett trevligt exempel.


Ett annat historiskt favoritexempel inom medicinen som går att berätta som en anekdot när det gäller området vetenskaplig metodik är från 1800-talet. Det var när läkaren Ignaz Zemmelweis visade att dödlighet i barnsängsfeber minskade dramatiskt när obligatorisk handtvätt infördes bland vårdpersonalen på sjukhuset.


I måndags var jag på en heldagsutbildning om Cannabis, anordnad av Stockholms Stad.


Skärmdump av programmet

För att fortsätta på temat vetenskapliga studier, så fick vi under denna dag höra om en stor vetenskaplig studie från Nya Zeeland som visar på att bruk av cannabis i unga år ger kroniskt lägre IQ i vuxen ålder.
Det finns också en koppling mellan cannabisrökning och schizofreni och lungcancer men här behövs göras fler studier för att förstå mer exakt hur det hänger ihop.
Vetenskapliga argument mot legalisering av cannabis finns samlade i den här publikationen av Erik Leijonmarck och Walter Kegö. Det var en innehållsrik och bra utbildning med bra blandning av föreläsare.




Jag blir dock sorgsen efter föreläsningar av det här slaget. Det beror på att det är sorgligt att lära sig mer om ungdomars problem och samtidigt veta hur knapert det är med resurser i skolan för att kunna göra något åt problemen.

By Jgsho (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons


Nu till något helt annat men som också har med vetenskapliga studier att göra och då kanske framförallt metoden observation. Observation är en viktig metod inom till exempel biologi. Men vilda djur låter sig inte alltid observeras så lätt och då gäller det att kunna känna igen spåren efter dem istället. Jag var med på en tur med friluftsfrämjandet i söndags som handlade om spår av djur i naturen. Nedan några bilder därifrån.

Spår av bäver Eget foto

Spår av kattuggla som ätit gnagare Eget foto

Spår av mink som ätit signalkräfta Eget foto

Spår av räv Eget foto

Spår av spillkråka Eget foto

Spår av rådjursbock Eget foto

Spår av större hackspett som ätit tallkotte Eget foto

Spår av åkersork Eget foto