Färdiga Lektionsplaneringar i Biologi och Naturkunskap

Jag har noterat att många hamnar på min blogg efter att ha sökt på färdig lektionsplanering naturkunskap. Därav har jag fräckt satt den rubriken på dagens inlägg. Så får vi se om det här blir ett av de mest lästa inläggen.

I vår kommer det att bli aktuellt att göra utflykter ut i naturen i min undervisning. Det är något som jag inte är så förtrogen med (för att inte säga helt handikappad). Men jag försöker att lära mig. Detta genom att själv delta i naturguidningar samt att, då och då, öva mig på artkunskap ute i naturen.
I vår ser jag till exempel fram emot att gå en kvällskurs som heter Stora Naturkursen där det ingår utflykter.

För att inte ta mig vatten över huvudet så tänker jag att jag ska börja med att bli bekväm med ett mindre, avgränsat område, nämligen det som ligger närmast där jag bor och där jag ofta befinner mig.
Jag befinner mig ofta på Korpberget.

Utsikt från Korpberget Eget Foto

Där har jag joggat idag och samtidigt letat efter den sällsynta jättelav som sägs växa där. Jättelaven, som är rödlistad och likt de andra lunglavarna känslig för luftföroreningar, ska kunna bli en meter i diameter och gå från vit till skarpt grön färg när det blir våt. Jag  använde nästan allt vatten i min vattenflaska och skvätte på olika lavar i hopp om att hitta denna sällsynthet. Den största laven som jag hittade hade en bål på mellan en och två centimeter och blev svagt men inte skarpt grön av vatten. Troligen är det inte rätt. Letandet får fortsätta vid nästa joggingtur.

Jag misslyckades alltså med att hitta jättelaven men gjorde istället ett annat roligt fynd. På informationstavlan vid Korpberget nämns läkaren Johan Linders Flora Wiksbergensis från 1716, som beskriver arter i området.


Johan Linders Flora Wiksbergensis, eller Ett register uppå the träd, buskar, örter och gräs, som innom en fierdings wäg kring suurbrunnen Wiksberg, antingen på åkrar sås, eller wildt wexa, med theras brukeligaste namn på latin och på swensko


Denna flora, som är en av stockholmstraktens äldsta, fanns att köpa på Bokbörsen såg jag när jag googlade på den så jag slog till (även om den var lite dyr). Lite stil tycker jag att kunna skryta med en så gammal bok om traktens växter när det kommer besökare hem. Jag beställde också från samma ställe, en omarbetad version från sjuttiotalet, (den var billig). Något som är roligt med upplagan från 1716 är att upphovsrätten har gått ut så det är att vänta att material från den floran kommer ut här på bloggen!

Först några bilder från Korpberget och sen kommer jag till det där med färdiga lektionsplaneringar.

Stensöta Eget Foto

Carl Axel Magnus Lindman [Public domain], via Wikimedia Commons

Lav (kanske Manlav, ingen aning) Eget foto

En ganska stor lav Ingen aning om vilken:-) Eget foto

Nu till det här med färdiga lektionsplaneringar.

I mitt vilsna sökande efter idéer om hur man kan lägga upp naturvandringar i undervisningssyfte hamnade jag på Naturkyddsföreningens sida för naturguider. Där ligger ett antal färdiga handledningar med mycket konkreta tips om vad man kan berätta, övningar man kan göra och vad man kan titta på. Jag gillar speciellt den om att guida i odlingslandskapet samt den om att guida i ett förändrat klimat. Punktvis kommer det typ "Stanna på ett sådant här ställe" "Berätta det här" "Visa det här" "Gör den här övningen". Mycket konkret. Faktatexter finns med som man ju kan använda i undervisningen.

Konkreta pedagogiska tips innehåller också den bok som jag har beställt från Naturkyddsföreningen som heter Nyfiken Grön Handbok för Naturguider. Jag rekommenderar speciellt kapitlet Guidelines som ger allmänna tips om själva guidandet och kapitlet Naturens Osynliga Arbete som ger flera pedagogiskt tacksamma exempel på ekonomisk värdering av ekosystemtjänster.

På Bergianska med Natur och Friluftsliv

Jag var i veckan med ett litet antal elever på Bergianska Trädgården i deras fantastiska växthus. Vi ville gå med på visningen för allmänheten. Jag ringde före och frågade några praktiska frågor och råkade då olyckligtvis nämna att vi var från en skola. Då blev det skärrat, jag fick inte lov att komma på den allmänna visningen med elever. Jag fick istället lov att boka en särskild skolgruppsvisning. (Kanske har de dåliga erfarenheter av stora skolklasser, så att man får förstå deras skepsis.) Jag sa att det var bara ett mindre antal elever. Som svar på det fick jag att ifall det gällde elever med särskilda behov så kunde man också för en mindre grupp boka särskilda skolvisningar.
Till slut sa jag att det gäller ett mindre antal vanliga vuxna människor som är intresserade av att gå på den allmänna visningen. Som tur var fick jag ett försiktigt löfte att komma dit :-)
Hoppas samma person som svarade i telefonen också såg vår grupp som knäpptyst lyssnade intressserat under hela visningen.

Visningen var bra och passade  in i avsnittet ekologi i kursen Natur-och Friluftsliv. Vi fick många växter och deras olika livsvillkor presenterade för oss i teman från olika delar av världen, bra för målet "ha kunskaper om betydelsen av olika naturmiljöers ekologiska särart".Visningen knöt även an till målet "kunna förklara tänkbara orsaker till konflikter kring bruk av naturen och dess resurser" till exempel när det gäller odling av nyttoväxten oljepalm på bekostnad av nedhuggen regnskog. 
Vi fick även lära oss att det är inte fel att köpa vin med korkkork om man ska köpa vin, för då bidrar man till korkekslundarnas bevarande. Korkekarna är viktiga delar i ett ekosystem.


Här kommer exempel på arter som vi fick se. Dessa växter hamnar i mitt digitala herbarium längst ned till vänster här i bloggen genom att jag taggar det här inlägget med deras namn.

Cypress Eget foto

Bäversvanskaktus Eget foto

Fikon Eget foto

Granatäpple Eget foro

Banan Eget foto

Camellia Sinensis (Te) eget foto

Lektionsplaneringar Natur & Friluftsliv, begreppet Resiliens med mera

Nu har vi haft fyra lektionstillfällen i kursen Natur och Friluftsliv

Vid första tillfället
tittade vi på 20 minuter av  filmen På naturens Villkor med Ola Skinnarmo samt gick igenom målen och kursplaneringen. Vi bestämde också vad den första utomhusaktiviteten skulle vara. Det blev utförsåkning på skidor, enligt elevernas förslag. (vår första tanke hade varit långfärdsskridskor)

Vid andra tillfället
planerade vi och organiserade skidåkningen. Några hade ansvar för maten, några hade ansvar att kolla öppettider och skidhyra och färdväg och ytterligare några fick ansvar för att planera plan B och C ifall skidåkningen av någon anledning inte skulle gå att genomföra. Till sist skrev vi gemensamt ihop ett anslag om aktiviteten där vi bjöd in även andra elever, som inte gick kursen, att delta. En elev fick ansvar för att presentera aktiviteten på nästkommande klassråd.

Vid tredje tillfället
åkte vi alltså skidor utför, samt grillade korv. Det var mycket trevligt, ingen ramlade och slog sig men några frös ordentligt. Vi fotograferade förstås och följde upp med bildvisning på klassrådet.

Hammarbybacken Eget foto

Hammarbybacken Eget foto

Vid fjärde tillfället

började vi med avsnittet Ekologi med att

A) Ha en genomgång om vad begreppet resiliens betyder. Detta demonstrerades med en glasskål och en liten glaskula. Glaskulan symboliserar ekosystemet och den ligger  vid jämvikt i botten på glasskålen. Om jag lyfter kulan upp längs kanten på skålen så återgår den naturligtvis till jämviktsläget i botten när jag släpper den, vilket ska symbolera att ekosystemet är självorganiserande. Ekosystemet kompenserar och återfinner balansen vid påfrestning, det vill säga systemet har resiliens, motståndskraft mot förändring. Dock klarar det inte hur mycket påfrestning som helst, lyfter man kulan över kanten på skålen så faller den ju oåterkalleligt utanför, vilket ska symbolisera att ekosystemet kollapsar. Inspiration till denna genomgång har jag fått av den här filmen:



Till genomgången delade jag ut det här texthäftet som vi läste och la det även i vårt digitala klassrum i vår plattform

B) Titta på filmen på filmen Sjön-ett ekosystem och skriva ihop en lista med saker som kan studeras och undersökas då vi är ute och paddlar i vår.


Vid nästa tillfälle

ska vi besöka Bergianska trädgårdens växthus.

Smör som smält blir inte detsamma när det ställs tillbaka i kylen

det har man ju märkt. Det blir hårdare i konsistensen och inte lika användarvänligt. Jag har funderat på varför. Sker det någon reaktion eller?
Ikväll har jag lärt mig den kemiska förklaringen, genom att lyssna på Fil doktor i kemi, Bo Furugren som gav en föreläsning och chokladens kemi, i Lärarförbundets regi.

Fett kan kristallisera i olika former, så kallad alfaform, betaprimform eller betaform.  Dessa former ger olika konsistens. Den ganska så instabila betaprimformen ger bäst konsistens åt smör. Så gäller det att fixa med rätt temperatur vid stelningen. Kristallisationen sker i en viss ordning, de olika formerna övergår i varandra och det är viktigt att det sker i den ordningen. När smör får smälta och sedan ställs tillbaka in i kylen går stelningen och kristallisationsprocessen för snabbt och det blir inte rätt kristallform utan en blandning av de olika formerna. Molekylerna i sig är dock desamma så det har inte skett någon kemisk reaktion.

(Är du i allmänhet intresserad av kristaller och hur de bildas så kan du köpa Alun på apoteket. Blanda sedan till en mättad vattenlösning av denna Alun, i ett glas. Fäst en sytråd på en penna och lägg pennan över glaset så att änden av sytråden doppas i lösningen. Nu kommer Alunkristaller att bildas på sytråden om du låter det stå några dagar. Målet är att få till en så ren och vacker kristall som möjligt..)

By Renee Comet (National Cancer Institute) (NCI Visuals Online) [Public domain], via Wikimedia Commons

En lav att knapra på

På första lektionen i kursen Natur och Friluftsliv så tittade vi på inledningen av På Naturens Villkor med Ola Skinnarmo. Där nämnde de tuschlaven. De menade att den är ätlig om det handlar om överlevnad (kan ju diskuteras).

Idag var det strålande sol och sex minusgrader ute så det blev ett par timmar på tur-skidor. Det vill säga, på gamla militärträskidor från Överskottsbolaget som jag köpte för några år sedan och som jag har haft rätt mycket användning av.

Kaffetermosen var med naturligtvis och på samma sten som användes som fikaställe växte något som liknade just den ovan nämnda tuschlaven, så jag tog ett litet prov för att ta med till skolan. Lavar är lite roliga eftersom de är en kombination av en svamp och en alg som lever i symbios med varandra. De är rätt tacksamma att studera i mikroskop också.

De här lavbilderna sparas naturligtvis i mitt digitala herbarium (se nere i bloggens vänstra sidomeny) genom att jag taggar det här inlägget med "tuschlav".

Tuschlav eget foto

Mina träskidor från Överskottsbolaget

Uppförstoring av tuschlav med USB-mikroskop Eget foto

Ur Westring, J. P. 1805 (upphovsrätten har gått ut) bilden kommer från Naturhistoriska Riksmuseets webplats 

Dokumentera och lära i fält med Smartphone del 4

I min androidtelefon har jag förstås en inbyggd GPS och appen Google Maps. Med detta kan jag se var jag mig befinner mig det visas med en blå liten markör i Google Mapskartan. Om jag upptäcker en intressant plats kan jag spara och dela den platsen position med foto, lägga till platsen med text och bild och film online på min personliga karta i Google Maps. Om jag vill veta mer fakta om platsen jag befinner mig på kan jag välja att visa små Wikipediasymboler på kartan. Klickar jag på någon av dessa får jag fram vad Wikipedia har för fakta om platsen där jag befinner mig. Jag kan alltså gå på en guidad tur med hjälp av min smartphone och Google Maps i princip var som helst ute i naturen eller i en främmande stad och kan dessutom komplettera kartan med mina personliga upplevelser.

Titta vad mycket artiklar Wikipedia har om min hemtrakt

En markör som jag lade till idag

När jag klickar på Wikipedias symbol (i mobilen är det anpassat så att det ska vara lätt att läsa informationen på mobilen)..

Här har jag använt Wikipedias artiklar och bokskaparfunktion och skapat en PDF-bok som komplement till kartan