Just nu är det läge att gå ut och titta på blommande sälg och till det passar det att fördjupa sig i pollen, pollinering, pollenallergi och biologisk mångfald.
Eget foto 2012-03-31
Samma sak uppförstorat med USB-mikroskop
Sälgen är speciellt viktig för den biologiska mångfalden.
Eftersom den blommar så tidigt är den viktig vårmat för småkryp. Här finns en bra text om det.
By Sogning Norway (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons
Om du bara ska se ett TED-talk i år, se det här, om pollinering. Såååå bra
Vad mer kan man berätta om pollinering?
Du vet mandlar som man gör mandelmassa med mera av. De kommer ju från mandelträdet som har vackra vita blommor. För att det ska bli några mandlar så måste det till pollinering. I detta syfte så transporteras bin och hela deras bikupor till mandelodlingarna när det är dags för pollinering. Det är en rätt kostsam process och därför är mandlar relativt dyra. Nu försöker man få fram ett självpollinerande mandelträd men har inte lyckats så bra än. Bina gör ett viktigt jobb.
By Waugsberg (eigene Aufnahme - own photograph) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-SA-2.5-2.0-1.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5-2.0-1.0)], via Wikimedia Commons
Kan du se pollenkornen hos dina egna krukväxter när de blommar?
Det får inte plats att tagga ett blogginlägg med hela kursmål därför klistar jag in några kursmål här nedan så att det här blogginlägget kommer upp om man söker på ett av de kursmålen här i bloggen. Förhoppningen är att jag så småningom ska täcka in alla kursmål i mina kurser på det viset.
Biologi 1
Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.
Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta.
Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.
Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.
Biologi 2
Livscykler och fysiologi hos växter och svampar.
Immunsystem, smittspridning och infektion. Virus byggnad, funktion och reproduktion.
Naturkunskap 1a1 och Naturkunskap 1b
Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
Jag önskar mig för övrigt nu till våren en bättre kamera att ta bilder med, varför jag har ansökt om att bli testpilot
..så har jag gjort det åt dig. Vårblommor, det måste gå att få in i de flesta ämnen! (Skriva dikter i svenska, lära uppbyggnad i biologi, kemi, fysik, allemansrätten i samhällskunskap, teckna av i bild, fotografera i bild, jobba med symmetri och geometriska former i matematik, idrotta i skogen) Jag har använt mig av den superenkla tjänsten Quizlet. Du väljer bara med hjälp av Quizlet ut ett antal bilder från Flickr på det du vill lära. Enkelt gör du sedan flashcards och olika typer av test, som du kan dela på olika sätt. Jag väljer att bädda in här på bloggen men det fungerar kanske bättre att länka så jag gör det med. Klicka på bilden av blomman så visas blommans namn. Pröva de olika testen också. Och ja, det är förberett för utskrift också om man så vill.
Det var i mitten av sextiotalet. Beatles sånger spreds över världen.
By United Press International, photographer unknown [Public domain], via Wikimedia Commons
Gulsparvarnas sång* (som går ungefär så här: pip,pip,pip,pip,pip,pip,piiiip) hördes desto mindre.
By Andreas Trepte (Own work) [CC-BY-SA-2.5 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons
Det var för att gulsparvarnas favoritmat hade preparerats med gift.
Det var giftet kvicksilver som dödade gulsparvarna. Det användes vid den här tiden för att hindra spannmålsskörden från att drabbas av sjukdom.
By Timo1974 (Self-published work by Timo1974) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-2.5 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons
Sparvarna fick giftet i sig när de åt fröna. Kvicksilver är inte ett sådant gift som dödar omedelbart men det kan binda till och skada kroppens proteiner. Eftersom vi är beroende av proteiner för att växa, röra oss, andas, tänka med mera så kan man inse hur osunt det är när proteiner i kroppen far illa.
Protein By Timo1974 (Self-published work by Timo1974) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-2.5 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons
Inte bara gulsparvarna har varit utsatta för kvicksilverförgiftning. I en japansk stad låg länge en fabrik som i över 30 år släppte ut sitt avfallsvatten i det närliggande vattnet vilket ledde till en skräckhistoria för miljö och människor. Varning för obehagliga scener i filmen.
Fisk och skaldjur fick kvicksilver i sig. Hos människorna som åt av fisk blev halten desto högre. Fisk och annan mat som människorna äter förbränns ju och lämnar kroppen igen. Gjorde den inte det så skulle vi ju väga lika mycket som den vikt vi ätit under livstiden för massa försvinner inte bara. Men för varje fisk som äts och förbränns så stannar kvicksilvret kvar. Även om det inte är mycket kvicksilver i varje fisk så kan det samlas det massor om man äter en fisk per dag i trettio år. Det är därför kvicksilver och andra miljögifter slår hårdast mot djur som äter djur som ätit andra djur. Människor, katter och rovfåglar till exempel.
By Stellan Kinberg [Public domain], via Wikimedia Commons
I likhet med gulsparvarna fick tiotusentals människor i den japanska byn allvarlig kvicksilverförgiftning. En hjälte i berättelsen om gulsparvarna är Rachel Carson som hade kunskaper i biologi som hon använde för att påverka. Hon oroade sig för att fåglars kvitter skulle tystna och skrev 1962 boken "Tyst Vår" vilket drog igång en samhällsdebatt om miljöfarliga bekämpningsmedel. Kvicksilver är numera förbjudet att använda som bekämpningsmedel. Gulsparvarna återhämtade sig och sjunger igen. Ett lyckligt slut för dem.
By Alan Vernon [CC-BY-2.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons
På artportalen kan man se antal rapporterade gulsparvar hittills i mars. Skärmdump från deras hemsida.
Jag håller på att lära mig om fåglar i min kvällskurs, därför berättade jag det här ur just gulsparvens perspektiv. Många är intresserade av fåglar som fåglar men det är inte jag. Fåglar i någon slags sammanhang är desto mer intressant och därför berättade jag om gulsparven i ett miljö- och kemisammanhang. Berättelsen ovan kan kopplas till och hjälpa till att förklara begrepp som biomagnifikation, bioackumulation, näringskedja, toppkonsument, betning, enzym, proteinstruktur och tungmetall.
I Naturkunskap B fanns ett kursmål som jag gillade:
ha fördjupade kunskaper om några grundämnen, kemiska föreningar och viktiga kemiska begrepp som används i vardagslivet.
Det målet gav ett tilfälle att berätta om gulsparven, skräckhistorien från Japan, kvicksilvret och Tyst Vår eftersom det ger fördjupad kunskap om kvicksilver, ett grundämne som har använts och används i vardagslivet. Liknande berättelser kunde handla om koldioxid, e-nummer, tvål eller transfetter.
Nu har detta kursmål ifrån Naturkunskap B försvunnit i den nya GY11-kurserna vad jag kan se. Sorgligt tycker jag. Jag tyckte det var ett av de viktigare målen.
Lär mer om kvicksilver av en av, enligt mig, världens bästa berättare:
Fler berättelser om fåglar kan hittas hos P2-fågeln, Sveriges radio. Nedan om banditmaskprydde blåmesen
Idag började jag kvällskursen Stora Naturkursen II med Lars Imby och Pelle Holmberg.
Efter att han jobbat från 8 till 17 så ångrade jag mig att jag anmält mig till kvällskursen men inte nu längre utan är full av energi.
Varför betalar jag över 3000kr för att gå en kvällskurs istället för att ta en kvälls/distanskurs gratis vid universitetet?
a) Lärarna har länge "överlevt" som lärare som människor betalar ur egen ficka för att ha som lärare. De är bra alltså.
b) Vi är få kursdeltagare per lärare
c) Kursdeltagarna är där för att lära sig, inte för betyg, det blir ingen typisk "skolstämning".
Idag har vi lyssnat på en massa fågelläten och några växter och en svamp fick vi också lära oss om.
Det enda som saknas på kursen är den digitala teknik, som skulle göra den så mycket rikare. Man kan nästan säga att den digitala tekniken, som så ofta i biologisammanhang, fullständigt lyste med sin frånvaro. Men självklart, innehållet är ju alltid viktigare än verktygen.
Här ser du bilder av en tryckt bok som ser ut som vilken bok som helst. Men det är det inte. Det är en bok om platser som mina föräldrar passerar på sin årliga båtsemester. Den har de fått i present av mig för att kunna ha med i segelbåten.
Eget foto
Eget foto
Så här gjorde jag boken:
1. Öppnade Google Maps och letade reda på det område som jag var intresserad av.
2. Valde att visa wikipediaartiklar i Google Maps.
3. Följde rutten för mammas och pappas årliga båtsemester på kartan och la till de wikipediaartiklar som fanns längs vägen, i wikipedias bokskaparfunktion.
4. Beställde boken i tryckt form via Wikipedias samarbetspartner Pedia Press.
Det är lördag morgon. Sovmorgon, kaffe och en ledig helg att se fram emot.
By Julius Schorzman (Own work) [CC-BY-SA-2.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons
Tyvärr, så råkar jag då direkt få syn på ännu ett inlägg i den stora oändliga skoldebatten. Författaren till detta inlägg minns att jag träffat på ett seminarium en gång, verkade kunnig och engagerad. Men jag är sedan länge så trött på inläggen om svenska skolans kris.
En lösning på krisen kan ju vara att försöka kopiera Finlands skola, men, kan inte några undervisningsråd, i detta innovativa land slå sina kloka huvuden ihop, agera, genom att ägna sin energi åt lite alternativt informellt experimenterande utanför systemet.
Skapa på skoj en informell, skitsvår helt frivillig prövning för oss lärare och gör ett pilotprojekt. Pröva ämneskunskaper med ett flera timmar långt skriftligt prov. För dem som klarar provet, pröva ledaregenskaper, digital kompetens och förmåga att förklara i svåra praktiska övningar inför jury. För dem som klarar det, skapa ett utvärderingsformulär och låt läraren se till att minst 500 före detta elever fyller i det. Alltihop det här kan ju göras digitalt vill jag bara tillägga.
Om någon klarar hela denna prövning, ge bort en inofficiell, informell certifiering, badge eller ett enkelt diplom eller omnämnande eller omdöme. Sprid resultatet med gräsrotsmedia, eller förresten, det lär sprida sig självt. Leder det ingenstans så kan man ju hävda att det vara bara ett experiment på skoj och leder det framåt så blir alla glada.
Vore mer handlingskraftigt än att dagarna i ända älta brister i ett jättesystem som man själv är en del av och som eventuellt redan har havererat för länge sedan. Risken är att det blir rundgång och otydlig gröt liksom. Det kanske inte finns någon fungerande nödbroms att dra i längre heller. Och att "sätta sig ned", det är jag tveksam till.
Skrivet lite i affekt, som sagt. (Jag raderar säkert detta impulsiva inlägg sen)
Nu är jag klar med min wikipediabok som är en slags omarbetning av Flora Wiksbergensis (se mitt förrförra inlägg).
Flora Wiksbergensis, skriven anno 1716 Eget foto
Det blev 889 sidor. Jag har laddat ned det som en PDF-fil som jag förde över till iPaden via iTunes.
Jag funderar även på att beställa det hela som en tryckt bok i färg med hårda pärmar via Pedia Press för det verkar bli så snyggt, om än lite dyrt. Man får skriva ett eget förord och allt. Det är så roligt att skapa böcker med Wikipedia, jag känner mig som en författare fastän jag inte alls är det.
Så här skulle omslaget se ut till exempel (Skärmdunp från Pedia Press förhandsvisning)
Ett uppslag från boken (Skärmpdump från Pedia Press förhandsvisning)
Tyvärr erbjuder de ännu inte att man kan beställa det med samma design som e-bok men Pedia Press säger att det är på gång.
Fördelen med formen PDF eller e-bok när det gäller en faktabok tycker jag är att i denna går att skapa den ordning man själv önskar för stunden. Man behöver inte inrätta sig i den ordning som författaren eller den vetenskapliga traditionen bestämt. Jag kan genom sökfunktionen ta fram och läsa om snyltrotsväxter om jag vill, även om växterna inte är ordnade i ett sådant kapitel i boken. Eller om vattenväxter. Eller växter som beskrivs med ordet vacker. Eller de som har ordet ätlig eller ordet giftig i beskrivningen.
Bra för mig som aldrig gillat att läsa faktaböcker från pärm till pärm.
Jag skulle vilja till exempel också vilja läsa en e-bok om världshistorien på liknande sätt. Då skulle jag kunna ta mig an boken genom att börja med att söka på ord som mode, musik, mat, uppfinning eller utbildning istället för att börja i tidsordning.
Dessutom är det ju enklare att ta med sig en iPad än en tryckt bok på 889 sidor och det fungerar ju offline också.
Online så finns ju till exempel Den Virtuella floran eller http://www.digiflora.se/ som inte är e-böcker men som också har fördelen att man kan söka och välja olika ingångar till att läsa om växter.
I processen med att sammanställa wikipediaboken utifrån Linders flora, så kände jag igen ett gräs som jag har lagt märke till här utanför på landsvägen. Bergslok.Och även en bukett torkade blommor som jag någongång gjort i ordning och som nu hänger i hallen. Harklöver. De hamnar i mitt digitala herbarium här i bloggen (längst i vänster sidomeny)
By User:Tigerente (Own work) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons
By Michael Becker (taken by Michael Becker) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons
Nu hände det sig förra veckan att vi köpte hem indisk mat och då ville det sig inte bättre än att hämtmaten stod på köksbordet och lämnade efter sig beständiga klargula fläckar av gurkmeja på den vita duken.
By Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen (List of Koehler Images) [Public domain], via Wikimedia Commons
Igår, på den lediga lördagmorgonen fanns det tid att googla i syfte att försöka råda bot på fläckarna. Det var då jag fick syn på en youtubefilm som visade hur man färgar med gurkmeja och jag bestämde mig att färga hela duken i samma gula färg som fläckarna. Det fungerade, duken blev ljust gul och vårpigg.
Färgad köksduk. Eget foto
Fascinerad över hur lätt det var att färga med gurkmeja (en kryddburk kostade 16 kr på Ica), så läste jag vidare om denna substans på Wikipedia och lärde mig att den också är ett E-nummer som livsmedelstillsats, nämligen E100. Gurkmeja består till stor del av ämnet kurkumin. Just nu så håller forskare på att klargöra huruvida kurkumin kan ha en medicinsk effekt på Alzheimers sjukdom. I Linköping har man kommit fram till att kurkumin gör att bananflugor med Alzhemiers lever längre. (Typiskt med sådana där ringar som finns i ändarna av molekylen nedan, i aktiva ämnen i både mediciner och droger)
By User:Mysid (Self-made in BKChem.) [Public domain], via Wikimedia Commons
På Wikipedia stod också att läsa att kurkumin är en pH-indikator, vilket jag kände att jag måste testa när jag nu ändå köpt gurkmeja:
Gurkmeja och maskindiskmedel(basiskt) Eget foto
Gurkmeja, maskindiskmedel och tillsats av en halv citron (surt) Eget foto
Färgomslaget i närbild:
Basiskt (med gurkmeja som indikator) Eget foto
Surt (med gurkmeja som indikator) Eget foto
Vad är det som gör färgomslaget? Jag skulle tro att protonen på hydroxylgruppen i mitten av molekylen försvinner till basen när det är basiskt och att det är det som gör färgomslaget. En liten ändring i organseringen av de ingående atomernas valenselektroner följer av att protonen lossnar, vilket gör att de absorberar ljus av annan våglängd och vips, ett färgomslag. Fantastiskt va?! Eller hur tror du att det kommer sig?
Vad kallas det här sättet att lära sig, alltså vardagsproblem-googla-pröva lösning i verkligheten- googla mera-blogga?
Jag, som anser att kunskap blir intressant först när det omsätts i praktisk handling, tror att Google måste ha ökat den sortens kunskap hos människor enormt. Steget har blivit så kort mellan att kolla upp något och sedan direkt pröva i verkligheten för att sedan eventuellt fördjupa sig eller dela med sig. Alltihop kan göras spontant när man råkar ha tid. Till exempel en lördag morgon. Men det är en fördel att ha en förkunskap. Jag visste ju att det gula i hämtmaten hette gurkmeja. Är man duktig på att googla kan man i och för sig ganska snabbt ta reda på det genom att skriva "gul" och "indisk mat" och så vidare. Ännu viktigare blir det att kunna begrepp och ha en bakgrundskunskap om man vill förstå hela wikipediatexten om ämnet och kunna ställa följdfrågor och fördjupa sig. Några saker som jag tänker blir viktiga i undervisningen:
Lära "svåra" ord och att bilda riktiga meningar med hjälp av dessa ord
Att öva sig i att ställa frågor
Lära att googla på ett effektivt sätt
Att få tid till att pröva i verkligheten och att samtidigt ha tillgång till Google
Skaffa sig en vana att dokumentera och organisera och sammanställa vad man lärt sig (för det blir ju gärna mycket och fragmentariskt när man googlar)
Hitta bra alternativa sätt att bedöma och värdera kunskap
Hur kan man då göra rent praktiskt i skolan om man vill komma närmare verkligheten och vardagen med hjälp av Google? Måste man vänta på att hela skolsystemet radikalt ska ändras? Nej det tror inte jag utan här är några sätt som jag försöker börja med:
Jobbar med begreppskartor. Gör enkla laborationer i naturvetenskap och övar att berätta (inte bara skriftligt utan också oförberett, muntligt) vad som händer med hjälp av de begrepp som ska läras.
Ställer själv frågor som jag kommer på i stunden mitt under undervisningstiden och googlar på dessa. Googlar på elevernas frågor. Uppmanar eleverna att googla.
Använder en dator med projektor med flera elever och googlar samt jämför källor.
Försöker ha med Internet i praktiska moment. Ta med dator ned till labb. Fungerar på grund av att vi har trådlöst. Har med egen smartphone i brist på annat för att kunna kolla upp saker, ute på studiebesök eller utflykter. (Viktigt! Borde finnas mobila enheter på skolan att kunna ta med)
Jag brukar ha prov på praktiska moment och på elevernas egna fördjupningsarbeten och det tycker jag fungerar bra, det blir nästan alltid höga poäng på dessa prov ifall eleverna har lagt ned engagemang i de praktiska momenten.
Det är hur det hela ska organiseras som är det svåraste, om man i ännu högre grad vill tillåta surfande och att det ena leder till det andra. Här är ramar såsom uppdelning i ämnen och kurser med kursmål ett problem. Därför måste man vara med och parera och begränsa hela tiden så att man håller sig till kursens mål, varför det absolut inte kan vara frågan om eget arbete utan det måste i allra högsta grad vara lärarlett. Det jag skulle vilja göra i högre grad är att ha ett problembaserat kursupplägg där man utgår ifrån några praktiska problem som kräver både tänkande, googling och praktisk prövning inom det naturvetenskapliga området. Detta kräver mycket mera ämneskunskap, digitalkompetens, tid och arbete av läraren. Se artikeln Nobelpristagare river katedern. (Och häri ligger en eventuell statushöjning av yrket enligt mig). Kanske en utopi med dagens resurser i skolan? Det skulle också vara bra om alternativa kursplaner fanns, som formulerade en rad sådana problem och bedömningsexempel på lösningar istället för mål. Eller kanske mål på godkäntnivå och problem på fördjupad nivå. Mål kan begränsa fördjupningar.
Två av handdukarna färgades med gurkmeja Eget foto
Frukostägg färgade med gurkmeja, kanske passar bättre till påsk Eget foto
Nu ska jag bara kolla med wordle vad det här långa inlägget handlade om ;-) så att rubriken är rättvisande:
Tillägg (senare samma dag). Har problem att sluta experimentera med gurkmeja. Här gör jag en variant av pH-indikatorexperimentet som jag dokumenterat med smartphone, Youtube och även lagt till kommentarer i Youtube.
När jag gick i skolan så fanns ju inte samma möjligheter att göra läromedlen personliga och individanpassade som det finns nu, när bland annat Wikipedia och Creative Commons existerar. Är det en möjlig utveckling att det i framtiden skulle finnas lika många läromedel/kurser som det finns elever och därför lika många olika examen som det finns elever? Vilken mångfald i kunskaper.
Boken Flora Wiksbergensis av Johan Linder är ca 300 år gammal. Som jag berättade i mitt förra inlägg så beställde jag boken från ett antikvariat. Den handlar om området där jag bor. Boken är ju skriven till och med innan Linnés tid så det är ibland lite huller om buller med växtnamnen. Carl Johan Clemedson gjorde lyckligtvis en bearbetning av floran på sjuttiotalet, där växternas nuvarande namn framgår och även denna bearbetning har jag beställt.
Ur Flora Wiksbergensis, bearbetad och kommenterad av Carl Johan Clemedsson Eget foto
Nu håller jag på att göra en digital wikipediaversion av floran. Detta gör jag genom att med hjälp av den omarbetade version, slå upp växterna en och en i Wikipedia, i den ordning de är beskrivna i Flora Wiksbergensis. Sedan lägger jag till sidorna i en bok med hjälp av Wikipedias bokskaparfunktion. Hittills har jag bara ägnat någon timme till detta projekt och enbart hunnit med de första 15% av växterna ungefär. När projektet är klart överväger jag att beställa en tryckt version av Wikipediaboken. De flesta växterna finns beskrivna i Wikipedia, ofta också med jättefina gamla illustrationer. Här är några växter från Flora Wiksbergensis som saknas, ifall någon vill fylla på med material i Wikipedia:
Lundstjärnblomma, Klibbveronika, Vårarv, Bärmålla, Blåmålla
En del av namnen i Linders gamla flora är ändå ganska trevliga och beskrivande tycker jag. Namnet på "Gråfibbla" är till exempel "Ludne Musöron med breda blad"
Carl Axel Magnus Lindman [Public domain], via Wikimedia Commons
