App för Namn på Blommor

Det har gått framåt under åren som jag bloggat. Nu äntligen har det blivit lättare för alla att studera naturen. Appen Picture This artbestämmer och ger dig namnet på en blomma utifrån ett foto du tagit. Fungerar bra! 

Gymnasieskolans totala misslyckande

Studenter firar genom att gå ut på grönytor, nära vatten och sprida mängder av guldglänsande plastkonfetti. Detta betyder att gymnasieskolor har misslyckats med att förmedla de globala målen. Att produkten ens får säljas är vansinne. Förhoppningsvis kommer ett förbud redan nästa år, uppenbarligen behövs det. 😥

Mer om Livets Historia

Övning 1.

Denna övning har jag beskrivit förut men jag tar den igen. Kan användas i Biologi 1, eller Naturkunskap 2

Övning 2.

Här är en länk till ett ganska ambitiöst fylogenetiskt träd. Försök att hitta vithaj, jättepanda, lodjur och blåval. Vilka är mest släkt av blåvalen, vithajen och lodjuret?

                    Terry Goss, CC BY-SA 3.0 <http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/>, via Wikimedia Commons

Övning 3.

Utomhus kan du peka på en tall (eller gran), en björk och en liten blomma. Vilka är mest släkt med varandra? Svar: björken och den lilla blomman.

Om Livets historia på jorden

En serie filmer från BBC som handlar om livets utveckling och evolutionen. Varje film är 50 minuter och följer målen i Biologi 1, Biologi 2 och Naturkunskap 2.

Första filmen heter Livet resa- Det livgivande havet  och mina frågor till filmen hittar du här

Andra filmen heter Livets resa- Livet erövrar land och mina frågor till filmen hittar du här

Fred Wierum, CC BY 3.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/3.0>, via Wikimedia Commons

Tredje filmen heter Livets resa- Livet erövrar luften och mina frågor till filmen hittar du här

I, Luc Viatour, CC BY-SA 3.0 <http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/>, via Wikimedia Commons

Fjärde filmen heter Livets resa-Det mänskliga livet, och är lite omodern eftersom de pratar om 2020-talet som en framtidsvision men här finns mina frågor till filmen

Thomas Lersch, CC BY-SA 3.0 <http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/>, via Wikimedia Commons

Titrering på datorn

 Jag har tidigare, för ganska många år sedan, skrivit om fördelen med att förbereda laborationen syra-bas-titrering genom att först göra en laboration digitalt. Nu har den gamla titrering blivit inaktuell men jag har hittat en ny, som går igenom allting i minsta detalj. Och så får man poäng. Det finns flera nivåer. Ingen registrering behövs.

 Det har gått ett antal år sedan jag senast skrev ett inlägg här. Jag har varit föräldraledig med mina två barn i fyra år. Under den perioden jobbade jag lite extra på Cambridge med att rätta kemiprov. Se tidigare inlägg. Vi har flyttat från huset på landet in till lägenhet i city. Men istället skaffat en sommarstuga, där vi håller på att installera solceller och vindkraftverk för att producera egen el (vilket ju min farfar redan höll på med för länge länge sedan).

Sedan i höstas är jag tillbaka på deltid som lärare. Så jag får väl börja skriva lite här igen. Jag har blivit intresserad av att fortbilda mig i ämnena genom att vara aktiv på aktiemarknaden. Sedan många, många år har jag sparat pengar i en fond som heter Handelsbanken Hållbar Energi. Som välgörenhet mest. Men 2020 så började fonden gå mycket uppåt och jag blev intresserad av att börja fördjupa mig gröna aktier. Så nu har jag som hobby skaffat mig en liten aktieportfölj, enbart bestående av ny fossilfri teknik. Alltså enbart med små summor. Jag har satsat på vätgas och hållbara textilier. Med detta kommer automatiskt att jag läser mycket mera om vad som händer i världen inom klimatområdet och ny teknik. Riktigt spännande tid vi lever i nu, ur det här perspektivet.

Tips om intressant forskning på området fossilfritt:

https://urplay.se/program/219507-ur-samtiden-vetenskapsfestivalen-2020-plast-i-uthalligt-cirkulart-samhalle

Frågor till klippet:

• Henrik Thunman, professor på Chalmers förklarar att man skulle kunna tillverka plast från luft. Vad är det som behövs mer än luft?
• Var kommer råvaran till dagens plasttillverkning?
• Vi källsorterar mycket plast idag men det mesta eldas upp. Men Henrik Thunman menar att det skulle gå att skapa ett oändligt kretslopp genom att återvinna plastpåsar och göra nya plastpåsar. Hur skulle det gå till? Försök förklara. (ca 12 minuter 30s in i filmen förklaras detta)
• Man kan också tillverka plast av biobränsle, vilket biobränsle? (ca 15 minuter och 30 s in filmen
• tas detta upp.

Äntligen testas mina kunskaper del 3

Nu har jag rättat 175 av 437 prov. Jag rättar 20 prov i taget. Av dessa 20 så är det ett prov som är ett testprov. Detta kontrolleras och så får jag ett meddelande från min chef med ett omdöme hur jag har rättat. Alla poäng måste stämma och bedömningen också, annars blir det dåligt omdöme. Det är verkligen ovant med så mycket feedback. På mitt vanliga jobb får jag i princip aldrig någon kritik, förutom möjligen av elever.

Alla prov är inskannade i ett rättningsprogram, som jag tycker fungerar bra. Rättningen är förstås långt ifrån formativ som är mode i svenska skolan just nu. Det är istället gröna bockar och röda kryss och poäng, Tydligt och passar ämnet kemi tycker jag, som själv vägrat att helt sluta med poängprov för mina elever. Skönt att alla de här tusentals Cambridge-eleverna också skriver sådana prov, då behöver jag inte känna mig omodern, internationellt sett.

Äntligen testas mina kunskaper del 2

Nu är det strax dags att börja sommarjobbet, att rätta kemiprov från Cambridge på distans.

Tänkte berätta om hur det gick till med förberedelserna.
Först fick jag träna mig att använda den digitala plattformen. Sedan läsa om deras syn på bedömning. När studenterna skrivit provet fick jag studera provet, några provsvar och en preliminär rättningsanvisning. Sedan skickade jag in mina kommentarer.

Nu ska det hållas ett möte där allas kommentarer gås igenom. En ny rättningsmall utarbetas. När denna är klar ska jag få rätta några övningsprov och jämföra min rättning med hur de ansvariga har rättat. Sedan är det dags för mig  att testas. Jag ska rätta ett antal prov och rättningen ska sedan godkännas innan jag kan fortsätta med resten. Under själva rättningen görs det också kontinuerligt stickprov för att testa kvalitén på hur jag bedömer. Det finns en chatt i plattformen som gör att man lätt kan dela ett svar som man är osäker på och få hjälp.

Jag tycker det är rätt så fantastiskt att för en gångs skull bli  utvärderad i läraryrket.
Visserligen har jag ju fått lektionsbesök genom åren men framförallt är det då hur jag möter elever som bedöms. Inte hur jag till exempel bedömer, eftersom det sällan är någon lärare eller ämneskunnig som gör besöken.

Nu ska jag bara verkligen hitta bästa arbetsplatsen för att det ska bli kul att jobba sen. Då det är på distans kan jag ju välja fritt. Trädgården, stranden, soffan, biblioteket, café?

By Hansueli Krapf [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Äntligen testades mina ämneskunskaper

Utsikt från fönstret Eget foto

Är på semester i Spanien (mitt under terminstid 😎) och det här är min utsikt från fönstret just nu.

Jag sökte innan jul, ett jobb i England. Distansundervisning på deltid . Det var så trevligt för de testade ämneskunskaper och bedömning! Det har jag aldrig varit med om i en svensk rekryteringsprocess. I Arete meriteringssystem testas inte heller ämneskunskaper vad jag vet. Obegripligt, det borde vara själva grunden. Det kan ju inte vara alltför svårt att sätta ihop test i stil med elevernas nationella prov, men för lärare.

Jag sökte jobbet i England för att kunna dryga ut föräldrapenningen och kunna stanna hemma så mycket som möjligt på föräldraledighet. Och för att jag ville testa något nytt för att utvecklas-
i somras bloggade jag så här:

Ska jag nöja mig med denna nivå (för de kommande 25 åren) eller försöka gå vidare på något sätt? Och hur då i så fall?  Jag har inget intresse av att lämna klassrummet för att till exempel jobba fackligt, forska, lägga schema, bli förstelärare eller rektor. Det enda jag vill hålla på med i längden på 100% är just undervisning. 

Testerna gick ut på att jag fick bedöma ett antal gamla provsvar både i kemi och biologi. Det var intressant att se både nivån på provet och hur deras digitala system såg ut. Rättningen i biologi gick mindre bra men i kemi gick det bra. Jag fick jobb i kemi vilket jag är väldigt glad för.  Det ska bli en intressant erfarenhet som jag tror att jag kommer att ha nytta av i mitt vanliga jobb. Fortsättning följer...

Pusselbitar att foga in i undervisningen från seminariet Planetens Hälsa

I veckan var jag på seminariet Planetens Hälsa, anordnat av konsumentföreningen i Stockholm. Det var faktaspäckat, fullsatt och proffsiga föredragshållare som pratade ca 20 min var, Frågor ställde publiken via twitter och allt filmades och återfinns nu på Youtube. (Skillnad mot när jag för mer än 20 år sedan deltog i seminarium på temat Agenda 21. På den tiden var det så mycket mera flummigt och romantiskt kring miljöfrågorna upplever jag)

Särskilt intressant var ett föredrag om plast. Jag har tyckt att plast är ett material som nästan borde sluta användas men fick lov att ändra min uppfattning lite efter denna presentation. Fakta som jag ska ta med mig i min undervisning.



Och sen den fantastiskt rolige föreläsaren Svante Axelsson, numera regeringens samordnare för ett fossilfritt Sverige. Är du också lärare som undervisar om hållbarhetsfrågor? Se det här klippet. Vi kan absolut inte stå och mässa domedagsprofetior i klassrummen, det leder ingen vart! Istället bör vi, liksom Svante, fokusera på möjligheter och det positiva.

Jag är eleven som gett upp

Jag har, som de flesta, motivation att lära saker som är viktigt för mig. Att lära i allmänhet, är jag mindre intresserad av. Det finns det så mycket information och kunskap, omöjligt att ta till sig allt. Snart är livet slut. Vad göra av tiden man har innan dess?

Det jag allra helst skulle vilja lära mig är att bli så bra lärare som möjligt. Därför passade jag på att anmäla mig till en fördjupningskurs i naturvetenskapens didaktik, nu under min föräldraledighet. Dock med en viss skepsis, kommer kursen verkligen att lära mig något vettigt?

Redan under första lektionerna bekräftas min oro. Jag får ingen känsla av att kursen kommer att göra mig till en bättre lärare. En man håller en föreläsning. Envägskommunikation. Jag är inte inblandad. Vad ska jag med den här informationen till, tänker jag medan han föreläser. Tappar koncentrationen. Vill impulsivt ta upp mobilen för att göra något vettigare, kolla mail till exempel eller planera matinköp. Men det gör jag inte just då, artig som jag är. Men sen hoppar jag också av kursen.

By Andrikkos (Own work) [CC0], via Wikimedia Commons

Hur är det för dagens gymnasieelever? Känner de förtroende för sina kurser och lärare? Eller känner de ett främlingsskap som jag, på didaktikkursen?

Min erfarenhet och övertygelse är, att hos de gymnasieelever, som har förtroende för att kursen och läraren klarar att förvalta deras tid väl, så finns det också fokus. Oavsett om det finns mobiler i klassrummet eller inte. Det gäller alltså att jobba hårt på att få till det förtroendet.

Jag kommer aldrig att glömma professorn som befallde mig att fälla ihop min laptop innan hon skulle börja föreläsa. Som hon sänkte sin egen pondus och mitt förtroende för henne med den kommentaren. Som om hon visste att det hon hade att säga, inte kunde tävla med vad hon nu trodde fanns där i laptopen. Det  fick mig att förvandlas från hennes kanske mest intresserade student (som för övrigt använde datorn till att samla bakgrundsinformation om det föreläsningen skulle handla om) till ett tjurigt barn som inte lyssnade till resten av vad hon sedan sa.

Rubriken till detta inlägg med anledning av en artikel i  Svd "Jag är läraren som gett upp"

Bok som belyser problem med vetenskap

By Kajsa Hartig [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

En bok har jag läst under sommarlovet, nämligen Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker. Boken är skriven av Ann Fernholm, vetenskapsjournalist och doktor i molekylär bioteknik.

Här kan du se Ann Fernholm berätta om boken.

Jag gillade boken eftersom den innehåller mycket naturvetenskap samtidigt som den är ganska lättläst. Förklaringar förenklas inte. Det som är mest intressant i boken är att den tar upp svårigheterna med kostforskning. Det ligger inga stora pengar i det eftersom det inte går att ta patent på en viss kost. Patienter med livsstilssjukdomar ges vetenskapligt testade läkemedel av vården - som ju vill vara vetenskaplig. Ifall större summor pengar satsades på kostforskning kanske personerna skulle slippa äta så mycket läkemedel.
När jag undervisar om vetenskaplig metod brukar jag ta som exempel den gamla huskuren, att äta hela vitpepparkorn mot magsjuka. Eleverna får förklara hur de skulle utforma en klinisk studie som testar effekten av vitpepparkornen. I detta sammanhang brukar jag nämna problemet med att huskurer som denna kanske aldrig får genomgå en riktig vetenskaplig studie, eftersom det inte finns någon ekonomisk vinst i det.

Drönarperspektivet

Hushållet har införskaffat en drönare.



Filmen ovan har drönaren spelat in och den visar området där vårt hus ligger. Det brukade vara mera skog men nu har skogen intill delvis blivit nedhuggen som syns på filmen. Troligen ska Södertälje och Salems kommun bygga över tre hundra hus på den tidgare skogsmarken. Bara för några år sedan när Stockholms stad sålde marken, fanns starka rekommendationer att skogen skulle få finnas kvar. På skogskartan kan alla gå in och titta på skogsområden och få veta till exempel om skogen är skyddsvärd.

Skärmdump från skogskartan över mitt närområde

Områdena inringade med rött ovan är skyddsvärd natur, så kallade nyckelbiotoper, särskilt viktiga för ekosystemen och den biologiska mångfalden. Förlusten av biologisk mångfald är kanske det största hotet mot mänskligheten som finns. Den störst orsaken till att biologisk mångfald minskar är att livsmiljöer försvinner (till exempel vid bebyggelse).

Filmen visar även lite av det jordbruk som finns i närheten där jag bor. Jordbruken kring Bornsjön bedrivs ekologiskt. I år är visa av åkrarna speciellt fina, då man bland annat odlar klöver och lin. I ett ekologiskt jorbruk varieras växtföljden på åkrarna så det är olika från gång till gång.

Lin Eget foto

Drönaren ute och flyger Eget foto

Hur gå vidare men fortfarande undervisa?

Då har det blivit sommarlov och dags för reflektion, att sammanfatta läsåret. Som alltid var det stressigt i perioder. Men som oftast, ett drömyrke. Det var läsår nummer 11 för min del och tycker att jag är säker på det jag gör nu.
Klipp från årets utvärdering av min favoritkurs.

Så här tyckte eleverna om kursen:

..och så här tyckte de om min insats som lärare:

Och sen?

Ska jag nöja mig med denna nivå (för de kommande 25 åren) eller försöka gå vidare på något sätt? Och hur då i så fall?  Jag har inget intresse av att lämna klasrummet för att till exempel jobba fackligt, forska, lägga schema, bli förstelärare eller rektor. Det enda jag vill hålla på med i längden på 100% är just undervisning. Ämnet. Didaktik. Vara lärare. Bli så bra som möjligt. Nå ut till så många som möjligt i vad jag tycker är otroligt viktig och rolig kunskap.
Förra året bytte jag tillfälligt skola för att få nya perspektiv men det blev ungefär samma sak ändå. Trevligt dock eftersom man fick träffa lite nya kollegor och få jobba i en ny miljö.

Nu ska jag vara mammaledig året som kommer så då finns det tid att fundera.

By Diana Koehne on Flickr

Sportlovspyssel

Jag gillar att stanna hemma på sportlovet. Tycker att tiden går långsammare då.

Det bästa är att kunna sova länge på morgonen. Jag försöker börja dagen med jobba med jobbet en timme. Då använder jag appen Timesheet.

Har bland annat gjort ett lektionsmaterial till utställningen Djuret Människan på Naturhistoriska.

Annars har jag byggt en hönsgård. 

Utbudet av snygga hönsgårdar är knapert. Och de som finns är dyra. Men jag köpte Julas växthus och kombinerade stommen med kompostgaller. Alltihop ihopsatt med buntband. En presenning från Biltema som regn- och solskydd. Loftets golv är också kompostgaller täckt med hö. Till reden har jag använt murarhinkar från Jula. Allt i en grön färg. Gården kommer knappt att synas när gräsmattan är grön.

Som ledord vid detta bygge har jag haft "lättstädat". Höns skitar ned rätt mycket och därför vill man ha en utegård som kan flyttas runt på gräsmattan. Då blir det inte skitigt, utan istället gödslat, där buren har stått. 

Vit tupp och svart höna Eget foto

Hönsgödsel betyder mer kväve, N och fosfor, P till gräset. Med hjälp av det kan gräset göra sina proteiner, sitt DNA och sina ATP-molekyler och växa bra.

Som hönsägare kan man vara ansluten till så kallad genbank. Genbanker är viktiga för att bevara en mångfald av gener i en tid då förädling leder till mer och mer genetiskt lika växter och djur. Växter och djur som används i storskalig matproduktion kan till och med vara kloner, alltså identiskt lika i sina gener.

Sen har jag även sportat på sportlovet förstås. Långfärdsskridskor och dans.

Filmtips till jullovet

Sedan drygt ett år tillbaka har jag höns hemma. Här är en liten kyckling som kläcktes i slutet av oktober. Fortfarande nu i december är den rätt liten där den springer omkring bland de andra hönsen.

Men om det hade varit en vanlig slaktkyckling i industrin så hade den växt enormt mycket snabbare och varit slaktad  för länge sedan.

Förädling har lett till en mycket effektiv matproduktion. Men också till sjuka djur och ett växande problem med antibiotikaresistens. Konsekvenserna av det, lär jag ut i kursen Naturkunskap 1b.

Kursen ska nämligen ta upp

"Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet." 

Svt visar nu en dokumentär om kycklingindustrin i Sverige.

Ett filmtips till jullovet. Eller visa dokumentären efter jul så har du en färdig lektionsplanering och kan ta mera ledigt under jullovet.

Här är ett klipp från dokumentären, där du ser skillnaden mellan olika två kycklingars uppväxt, en med "naturliga" gener och en som är framavlad för att växa sjukligt fort.



Själv har jag inte ätit kyckling (om den inte är Kravmärkt) sedan jag för tjugo år sedan fick höra om vad som pågick i kycklingindustrin, av en kompis som då jobbade på kycklingfarm.

Mina dvärghöns. Växer långsamt och lägger ägg i sin egen takt.

Om Omprov

Det har blivit att jag slutat skriva regelbundet här i bloggen. Men förra veckan påmindes jag om att den fanns, för då mailade en person som anordnar konferenser till mig. Hon hade läst något inlägg här i bloggen och blivit intresserad av hur vi arbetade i vårt arbetslag. Vi blev erbjudna att medverka i konferensen. Tredje gången något liknande händer. Den är allt rätt bra att ha ändå, den här bloggen, för att nå ut med saker. Därför nu ett nytt inlägg:

Prov och särskilt omprov, är kanske det bästa pedagogiska verktyget jag vet.

• Prov knyter ihop. Röd tråd. Allt återkommer i proven. Texter, filmer, laborationer, studiebesök. Ger möjlighet att jobba varierat men med struktur.
• Prov och omprov ger fördjupad inlärning. Först repeteras allt innehåll inför provet.  Sedan repeteras innehållet igen under själva provet. Sedan ytterligare en gång vid genomgång av provet.
• Aldrig hör jag elever prata så mycket med naturvetenskapliga ord så mycket som innan ett prov.
• Ett bra prov kan tydliggöra en mening med kursinnehållet. Frågor kan ställas på ett sätt så att det blir tydligt varför det kan vara bra att kunna svara på dem i verkliga livet.
• Prov visar vad eleven kan bra och var hen kan förbättra sig. Omprov bör därför enligt mig mäta samma betygsnivåer som det första provet gjorde och erbjudas dem som vill förbättra sina kunskaper. Prov kan vara både summativt och formativt på samma gång så länge man erbjuder omprov.
• Prov visar vad läraren kan bra och var hen kan förbättra sin undervisning.
• Prov är enligt mig det absolut enklaste sättet för de flesta elever att övertyga läraren om sina kunskaper.
• Prov är enligt mig ett enkelt sätt att som lärare att uppmärksamma och kommunicera med alla elever i en klass om ett visst innehåll.
• Genomgång av prov gör att lärare kan ge konkreta exempel på hur hen tolkar de olika kunskapsmålen.

Här är mitt senaste prov som jag håller på att rätta nu.

För övrigt så fick vi ju ett nytt klimatavtal igår och naturkunskapsämnet är mer intressant och meningsfullt än någonsin att undervisa i.

By Presidencia de la República Mexicana [CC BY 2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Reflektion efter avslutade kurser- som lärare och som elev

Det har varit intensivt, jag har glömt bort att blogga på ett tag men här kommer nu en summering av våren.

1. Jag avslutade mina kurser i naturkunskap. Är nöjd med dem. Ett mål har varit att undvika att eleverna skulle fråga sig "Varför ska man kunna det här?" och det tycker jag gick ganska bra. Bild från utvärdering:

Min planering (grovplanering) i Naturkunskap 1b:

Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

• Övning-vad är liv
• Film: En bok, en författare. Ingemar Ernberg. "Vad är liv - i kosmos, i cellen, i människan?"
• Film: Fotosyntesen - En livsviktig process, del 3 och 4
• Laboration: Jäst
• Demonstration, kemisk reaktion
• Övning
• Utflykt
• Genomgång kemins grunder
• Experiment
• Frågesport
• Repetitionshäfte

Prov 1 (E-nivå)

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster,resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

• Ekosystem, ekosystemjänster, näringspyramid
• Beräkningsövning 1 näringspyramid 
• Flytta arter 
• Film: Främmande hot
• Tungmetaller, rovdjuren drabbas värst 
• Övningsuppgift Minamatasjukan
• Beräkningsövning 2 näringspyramid 
• Text om Ekologiskt jordbruk (från Krav)
• Film: Fresh-vad vill vi äta
• Text om resiliens (Från Stockholm Resilience Center)
• Växthuseffekten 
• Skillnad mellan urskog och kulturskog. Genbank. Djurförädling
• Film: Kvävets kretslopp
• Övergödning, våtmarker 
• Argumentationstal: Pollinering, stadsodling,bekämpningsmedel med mera
• Studiebesök Naturens hus
• Labb: Arter i närmiljön

Prov 2

Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner. Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.

• Film om fotosyntesen (grunder från förra och förrförra provet)
• Instuderingsfrågor till läroboken
• Film om matspjälkningen
• Övningar: Bygg en fettsyra, Bygg en aminosyra
• Genomgång av näringsämnen
• Genomgång naturvetenskapligt arbetssätt, läkemedel och kosttillskott 
• Genomgång om celler
• Frågesporter 
• Inlämningsuppgift- Ett livsmedels väg

Prov 3

Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället i fråga om träning, kost, droger
Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter.
Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

• Genomgång Tidslinje och Evolution
• Övning Tidslinje
• Genomgång: Kemi i förälskelse
• Frågor till föreläsning Njutningens kemi (Ulf Ellervik)
• Genomgång: Sex och samliv
• Genomgång: Drogerna heroin, morfin, amfetamin, kokain och nikotin
• Text samt frågor till texten DN VETENSKAP: Droger ger en känsla av belöning. Missbrukaren får cellförändringar i hjärnan som gör att behovet består
• Text samt frågor till texten (med tillhörande föreläsning av Erik Leijonmarck): Cannabis Argument mot legalisering
• Genomgång: Genomgång: Gener, DNA, mutation och proteinsyntes
• Frågor till webbplatsen Genteknik.nu
• Ordlista 

Prov 4

2. Jag avslutade samtidigt själv en kurs i ornitologi.
Den var trevlig förutom att det var sjukt stressigt att hinna med samtidigt som betygssättningstiden. Två gånger körde jag ned till Öland efter jobbet, framme mitt i natten. Upp i gryningen (utan tillgång till kaffe!!) och ut på exkursion och sedan direkt tillbaka till Stockholm. Det hade varit trevligare att vara lite piggare under exkursionen. Men jag har fått fördjupa mig i två favoriter som håller till precis intill där jag bor. Gröngölingen och spillkråkan. Så charmiga!

By Steffen Hannert (http://www.vogelruf.de/galerie/) [Copyrighted free use], via Wikimedia Commons

Kursen var delvis en distanskurs och jag använde min digitala kikare i kombination med youtube för inlämningsuppgifter. Nedan är våran närmaste gröngöling på film.

Större strandpipare infångad under exkursionen Eget foto

Bästa presentationsverktyget

Quizlet är ett bra alternativ till powerpoint tycker jag. Fördelen är att du enkelt kan fixa till både en sammanfattande textsida samt olika former av repetitionsöveningar när du väl har gjort din presentation. Allting fungerar också i appar för IOS och Android. Ett verktyg för BYOD alltså. Eftersom jag för tillfället läser en distanskurs i ornitologi så ger jag exempel i form av tre trastar. Jag har lagt in bild, informationstext och en sångsnutt till varje.





Så här ser en utskrift med text ut

Så här ser en utskriven repetitionsövning ut

Sidbrytningar i Google Forms

Jag gör numera oftast prov och mycket annat material i Google Forms. Det fungerar bra men ett problem är att sidbrytningar i Google Forms försvinner vid utskrift.

Grrrr

Det orsakar problem när man vill skriva ut enbart vissa sidor. Det blir inte heller så snyggt vid en hel utskrift eftersom rubriker kan hamna längst ned på en sida.

Min nödlösning på problemet:
Om jag vill ha sidbrytningar vid utskrift så gör jag först en kopia och sedan raderar jag allt i kopian förutom den sidan jag är intresserad av att skriva ut. Sedan får man göra en till kopia om man vill skriva ut fler sidor. En kopia per sidbrytning alltså. Det går ganska snabbt men observera dock att numrering på frågor kommer att börja om vid varje sidbrytning.