En Dokumentär från Igår

Det här exemplaret av Drosophila, även kallad bananfluga mötte sitt öde igår eftermiddag, då den gick flög rakt ned i ett glas med vatten, äppelcidervinäger och diskmedel. Det var en fälla, som gillrats av undertecknad med syfte att dränka samtliga av husets Drosophila.

Först simmade flugan runt i fällan men låg snart orörlig på ytan av vinägerlösningen. Efter några minuter fiskades den, dränkt och livlös, upp på en bit hushållspapper och placerades på ett vitt A4-ark. Den hade nu blivit föremål för en nyckfull idé om att dess lik skulle studeras och fotogaferas i mikroskop. Den orörliga lilla flugan belystes och fotades med USB-mikroskop. De stora, röda facettögonen, som väckte fascination, zoomades in i närbild.
Då flugan var i skarp närbild rörde den plötsligt långsamt på sitt ena ben. Den var tydligen inte helt död när allt kom omkring. Det ryckte även i ett annat ben.
Det var nu som flugan skulle inleda sin filmkarriär. USB-mikroskopet sattes nämligen i filmläge för att dokumentera dödsryckningarna.

Men flugor av det här slaget är sega varelser som inte ger upp livet i första taget. Efter någon minut hade flugan lyckats komma upp på fötter igen.

Efter att först ha stapplat fram testade den ett litet skutt inför kameran. Sedan några skutt till.

Den här historien slutar med att Drosophilan, efter att först ha krupit runt lite i mikoskopet, lyfte från A4-arket och flög iväg ut i vardagsummet, mot sin frihet. Dess näradödenupplevelse är nu förevigad på Youtube och genom det här blogginlägget.

Fotona och filmerna är tagna med ett USB-mikroskop från Kjell & Company. Filmerna är sedan redigerade och musiksatta med youtubes redigerare.

Drosophila och deras gener är väldigt mycket studerade inom forskning läs mer här och i de vidare länkarna

Blommar mitt i vintern

I det här blogginlägget finns det krångliga begrepp. Testa att markera ett ord som du inte förstår. Du kommer då att direkt på mer info om det ordet.



Bilden ovan är ett foto av en av mina krukväxter hemma. Den blommar nu, mitt i decembermörkret och tillhör släktet Schlumbergera inom familjen Cactaceae. En kaktus alltså. Eftersom den hör till familjen kaktusar så är det en suckulent. Den saknar blad men har en grön, fotosyntetiserande stam som flikar sig och i dess toppar återfinns för kaktusar typiska areoler, där blommorna bildas.
I naturen återfinns släktet Schlumbergera i Brasiliens djungler där den lever som epifyt.
Blommorna har zygomorf symmetri. Ståndarna och pistillen är väl synliga eftersom kronbladen är böjda bakåt. Märket har vinröd färg. Nedan, en blomma av samma släkte, där blomman delats mitt itu.
"Schlumbergera." Wikipedia, the Free Encyclopedia. Web. 05 Jan. 2012.


Frank Vincentz (Own work) [GFDL (www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons

Nedan, en äldre teckning av en annan Schlumbergera, Schlumbergera russelliana. Teckningen är så gammal att upphovsrätten har gått ut och därför är den fri att använda.



Eftersom jag nu bloggst om den hät blomman så finns den med i mitt digitala herbarium som du hittar längst ned i vänstra sidomenyn här i bloggen

Genomarbetat

Härifrån kan du ladda hem ett jeopardyspel med jultema gjort i powerpoint

Det här är inte något som man fixar på sin 15 minuters planeringstid direkt. Men, som tur är gjorde digitala akademin ett hästjobb 2008, med musik och Magnus Härenstams röst och allt. Sedan dess delar de med sig gratis av slutresultatet via cc-licens.
Vi brukar köra detta jeopardyspel via projektorn på julavslutningen, som en lagtävling. Det är den typ av cc-licens som också tillåter redigering av materialet så att man kan ändra frågorna från år till år.

By Charlie Curve, Flickr (cc by-sa)

Kemi i ett Sammanhang

I början av 1800-talet mördade kyrkoherde Anders Lindbäck flera av sina församlingsbor genom att blanda det giftiga ämnet arsenik i nattvardsvinet. Denna och andra historier om giftiga kemiska föreningar kan man läsa om i boken Ond Kemi Berättelser om människor mord och molekyler.

Eget foto

Den här boken är något så ovanligt som en riktigt spännande  kemi- kombinerat med historia och biologi-bok. Den innehåller kapitel med rubriker som till exempel Gift, Droger, Kroppsodörer, Bränder och Explosioner. Det vill säga, saker som brukar väcka intresse hos folk i allmänhet när det gäller kemi.

Ur kapitlet kroppsodörer:

"Att fisarna luktar illa beror istället på små mängder av mycket illaluktande kemiska ämnen. Bland annat bildas vätesulfid och metandiol, samma ämnen som ger dålig andedräkt och som fick ruttna ägg, surströmming och vissa lagrade ostar att lukta illa i förra kapitlet".

Jag hoppas på att boken kommer även som ljudbok, så kan man inleda lektioner med att spela upp ett avsnitt ur den.

Vinsten när eleverna själva är med och skapar sitt läromedel

Jag har noterat att elevernas resultat på proven blir  bättre om jag istället för att utöver andra uppgifter och övningar, ha prov på några kapitel i läroboken, enbart har prov på sådant som eleverna i tidigare uppgifter i kursen redan jobbat aktivt med och delvis skapat själva. I mitt senaste kursupplägg i Naturkunskap A så har eleverna första provet efter att de först:

• Sett en film om förutsättningar för liv på jorden och diskuterat de frågor som filmen tar upp

• Arbetat vidare med övningar om de naturvetenskapliga begrepp som filmen tar upp 

• Gjort ett studiebesök på en av Naturhistoriska Riksmuseet och arbetat med museets tillhörande studiematerial

• Konstruerat en tidslinje med tio beskrivna händelser över jordens utveckling

• Skrivit en fördjupning om en känd naturvetares arbetsmetoder och forskning

Provet bygger sedan på allt innehåll i samtliga av ovanstående delar.

Jag tycker mig se i provsvaren att eleverna verkar ha en bättre begreppsförståelse än när jag använde mig av en textbok. De kommer ihåg mer fakta. De kan se sammanhang bättre.
Dessutom är de mer aktiva vid studiebesöket eftersom de vet att utställningens innehåll återkommer på provet. Det blir också viktigt för eleverna att förstå vad de själva skriver i fördjupningen eftersom det också kommer på provet. Frågan "Vad ska jag kunna till provet?" är lätt att besvara. Man ska kunna allt som vi jobbat med och dokumenterat på lektionerna, till provet. Eleverna tjänar därför mycket på att vara aktiva och närvarande i varje moment i kursen. Sist men inte minst blir det förstås repetition, vilket är jätteviktigt vid inlärning och fördjupad förståelse.

Jag ser bara vinster med detta arbetssätt.

För dem som inte är så känsliga

Jag höll ett tag under studierna på att helt tappa intresset för biologi fastän att jag från början var intresserad. Och det var just på grund av äckelfaktorn, att jag uppfattade att det var så oglamoröst i undervisningslokalerna. Äckliga gamla luggslitna uppstoppade djur, dåligt diskad dissektionsutrustning, höinfusioner som luktar, ofräscht i allmänhet och hade man riktigt otur, en lärare eller labbkamrat med otvättat hår och dålig andedräkt. Den känslan vill man inte att eleverna ska förknippa med biologiämnet. Många tycker det är jätteäckligt och ofräscht att dissekera och jag ser ingen poäng att tvinga dem som inte vill. En del tycker dock att det är intressant vilket är trevligt eftersom det ändå är ett lärorikt moment. Nedan är några bilder från gårdagens dissektion av ett hjärtslag (luftstrupe, lungor, hjärta, lever, njure) från lamm inhandlat i köttdisken i en mataffär i Hallunda. Jag blev så glad när jag hittade det så jag nästan bokstavligen studsade omkring hela dan. (Beställer man från slakterier är det numera mycket regler och man måste ansöka om tillstånd från jordbruksverket). Att laga maträtter utav dessa organ har jag alls ingen kunskap om men det vore intressant att lära sig det också, uppenbarligen finns de som kan eftersom de säljs i köttdisk och det är ju jättebra att hela djuret kan komma till nytta när det ändå slaktats.
Jag tycker inte att det är meningsfullt att ge ut en avancerad instruktion om hur eleven exakt ska gå till väga vid dissektionen, för syftet är enligt mig inte att man ska lära sig dissekera utan syftet är att man ska lära sig om olika organ. Det bästa tycker jag är att helt enkelt ge eleverna i uppgift att identifiera de olika organen och sedan jämföra dem med läromedlets bilder och text. Stämmer verkligheten med läromedlet? Skulle de själva beskriva organet på ett annorlunda sätt? Det är ju rättså svårt att förstå konsistensen på levern eller hjärtat eller njuren eller lungorna genom att läsa och titta i en bok. Eftersom jag använder ett digitalt läromedel så kunde jag skriva ut bilderna så att själva organet kunde läggas bredvid bilden. Och sedan förstås diskutera organets funktion i kroppen kopplat till dess utseende och inte minst, ha Internet tillgängligt på labbet via en laptop för att man ska kunna googla mer information om det behövs.
För att det ska hända lite fler grejer så kan man skära av en bit av levern och lägga den i en bägare med väteperoxid som kan inhandlas på apotek. Enzym i levern kommer då att hjälpa till att omvandla väteperoxiden till ofarliga ämnen, det blir en rätt kraftig reaktion (sista bilden). Samma reaktion sker naturligt i kroppens celler och är viktig för att bli av med den skadliga väteperoxid som bildas i cellens reaktioner.

Eget foro

Eget foto

Eget foto

Eget foto

Eget foto

Eget foto, lever i väteperoxid

Lite Inspiration från New York

På höstlovet var jag i New York och Hall of Science som ligger i Queens. Det är ungefär som Tom Tits. De hade även demonstrationer där de visade experiment i kemi, biologi och fysik.

Ett relativt enkelt experiment som de gjorde var att visa hur man kan trycka ihop en kraftig plastflaska av den här modellen. (Dock inget som man ska göras hemma då det är brandfarligt). Alla i publiken fick först pröva att trycka ihop flaskan med handkraft. Det gick inte. Demonstratören hade lite ren alkohol i en blomspruta och sprayade ca tre gånger med den i flaskan. Sedan tände han alkoholen inuti flaskan med hjälp av en lång tändare. Då trycktes flaskan ihop. Demonstratören höll sedan för flaskan med handen och den förblev ihoptryckt.

Kan du förklara varför flaskan trycktes ihop i experimentet? Jag kan :).

Andra demonstrationer som de gjorde var:

• De kylde en ballong med hjälp av flytande kväve. Den blev då mindre. När den åter placerades i rumstemperatur återgick den till normal storlek. 

• De visade hur man kan lyfta en kökspall genom att lägga en gummiplatta som ser ut som en disktrasa ungefär fast med en krok mitt på pallen. Mellan gummiplattan och stolen är det lufttätt och pallen kan lyftas i kroken. Gummiplattan sitter dock inte alls fast i pallen visade de genom enkelt lyfta bort plattan genom att lyfta dess ena hörn.

Lycka är att kunna laborera med LED

Bland annat vid Sveriges lantbruksuniversitet pågår forskning om den snabba utvecklingen av LED-teknik för växtodling.
Hemma hos mig pågår också experiment på samma tema efter inköp av en enklare form av LED-lampa.

Under ett av köksskåpen sipprar blålila ljus ut...

 och när man öppnar...

Hur väl kommer körsbärstomatplantan att klara sig under LED-lampan? Återstår att se. (En webkamera ska monteras..)

Utvecklingen av LED-teknik för växtodling har skett bland annat i ett projekt hos NASA där man försökt att hitta alternativ för odling under rymdfärder. LED-lampans fördelar är till exempel att den drar betydligt mindre ström, att den inte utvecklar så mycket värme och att den kan utformas med ljus av sådan våglängd att växterna kan använda nästan allt till sin fotosyntes (inget spill).


Lamporna var från början oöverkomligt dyra men har nu sjunkit i pris så att även hobbyodlaren (och skolor) har råd att laborera :-)


Uppdatering (2011-11-20):


Det växer bra..

Eget foro: Köksskåpet

Och här har jag en ny konstruktion på samma tema:

Eget foro: LED-växthus för en planta

En investering som höll i sex år

För sju år sedan, på lärarutbildningen, ägnade jag en hel kurs, närmare bestämt examensarbetet, åt att göra en genomarbetad kursplanering i ett av mina ämnen. Jag lade säkert ned över 50 timmar på den kursplaneringen. Jag har använt den på något sätt, i sin helhet eller i delar, varje läsår sedan dess och det faktum att den redan från början var genomarbetad och genomtänkt i detalj, har sparat mig mängder med tid. De andra kursplaneringarna som jag gjort under tiden jag jobbat, brukar bli måttligt bra först efter att de varit med under ca tre läsår tycker jag. Från början innehåller de massor med småfel och bedömningsgrejer som jag inte tänkt igenom, vilket stjäl mycket tid att rätta till och kompensera för. Tid som kunde ägnas åt att göra undervisningen roligare.

Detta är det sista läsåret som jag kör de gamla gymnasiekurserna. Nästa år krävs det nya planeringar i samtliga (åtta) kurser. Delar av innehållet går att återanvända men alla små detaljer måste göras om. Sidhänvisningar och bedömningsmatriser, rubriker, förklaringar av kopplingar till målen. Det kan tyckas snabbt gjort men jag uppskattar att jag skulle behöva säkert tre veckors heltidsarbete för att göra det bra. Den tiden finns förstås inte. Meningen är nog att man ska hjälpas åt i ämneslaget och göra lite var. Men då vi i ämneslaget arbetar på helt olika inriktningar (jag med flexibel specialpedagogik, andra i projektform med olika teman) så måste vi ändå skräddarsy kurserna för våra inriktningar i slutänden. Dessutom träffas vi inte så ofta i ämneslaget.

Jag har nu en stark önskan om att återigen kunna ägna ett större antal sammanhängande timmar åt att göra en eller flera genomtänkta nya grundplaneringar, som kan hålla i flera år framöver. Jag vet bara inte hur det ska gå till.

Något tips?

Ett verktyg för lärarbloggar?

Här ska det går att ställa frågor i den lilla rutan, anonymt eller undertecknat. Det går att fråga vad som helst men man får självklart inte svar på allt.

Från teoretisk förståelse till handling med en app

Steget från att teoretiskt förstå något till att praktiskt genomföra i enlighet med denna förståelse är anmärkningsvärt svårt tycker jag.

Saker som är ganska lätt att teoretiskt förstå:

• Riskerna med rökning
• Riskerna med för mycket snabba kolhydrater
• Nackdelarna med att impulshandla sådant man inte behöver.

Hur mycket man än förstår detta så verkar det i många fall svårt att förändra sitt beteende i praktiken.

En sak att testa är appen Reward Chart. Det går ut på att man ger sig själv en stjärna de dagar man lyckats med sitt önskade beteende. Poäng räknas ihop utifrån antalet stjärnor. Det blir som en enmanstävling i att få så många stjärnor som möjligt på en vecka. Jag tycker att appen är användbar.

Ätliga växter och läkemedelsväxter

Har just varit på en söndagsutflykt anordnad av naturskyddsföreningen med temat nyttoväxter.

• Här är mina anteckningar från Evernote (via mobilappen)

• Och här följer en sammanställning som jag gjort med wikipedia över de växter vi tittade på:

Ett snöre gjort av nässlor Eget foto

Ja, det blev ett helt gäng nya växter i det digitala herbariet idag, se herbariet längst ned till vänster i bloggen.

Mynta Eget Foto

Kärleksört Eget Foto

The course Creativity and Multicultural Communication, CMC11, starts today

..and this is what I have been reading this morning:



My name is Linn and I am a teacher from Stockholm, Sweden. This is my third MOOC.

Unfortunately I do not have much time to spend right now but I will try do find at least one hour a week. I will also try to join the seminars. I am very much looking forward to this course and to meet everyone!

Scoopit is a simple way to collect and summarize what you learn from the Internet

Tre stycken tips

En bra app för Android

Do It Tomorrow. Jag använder den hela dagarna på jobbet och hemma, för att komma ihåg saker som ska göras.

Ett äventyr

En trevlig person från Empire State College i New York kommer inom kort att starta en kurs i kreativitet och multikulturell kommunikation. Den är öppen för alla och gratis, en så kallad MOOC-kurs. Ett sätt att skapa ett globalt nätverk och lära sig mer om ämnen som ligger i tiden. Jag är anmäld och tror att det kommer att bli jättekul.

En rolig hobby

Fönsterodling, som jag har skrivit om ett par gånger förut. Tomaterna är nu mogna och väldigt goda. Salladen växer också bra. Jag tar ett steg till och beställer nu hem växtnäring speciellt anpassad för den här typen av odling. Hittills har jag använt krukväxtnäring som jag råkade ha hemma. Jag har också lånat hem en pH-mätare från jobbet och försäkrat mig om att pH i näringslösningen är lagom. Det är som en rolig naturkunskaps/biologi-laboration som aldrig tar slut det här ;-)

Eget foro

Det här är varför jag gillar naturkunskap

Experiment. Speciellt små experiment som kan utföras i hemmet och där resultatet kan fylla en funktion i vardagen.

Här är en tomat som börjar bli röd. Den är odlad av mig med fönsterodling (odling i vattenkultur).

Foto: Linn

Efter ett antal pilotförsök och lite efterforskning är det nu dags att konstruera ett större försök (för det har jag ju tid med nu när semestern är slut, he he..). Nedan ser du en skiss, och så här är det tänkt att fungera:

Grönsakerna odlas i ihopsatta, uppochnedvända juiceplastflaskor med sand i, enligt bilden. I de översta juiceflaskorna finns dock enbart näringslösning. Näringslösningen, som består av vatten, lite flytande växtnäring och citron droppar från flaska till flaska. Citronen är till för att det ska bli lägre pH. Näringslösningen når flaskorna via slangar uppifrån en 30-litersdunk som står på en hylla ganska nära taket. Detta genom en häverteffekt. När de översta vattenflaskorna börjar bli tomma så sugs det ned mer vatten genom slangen. Näringslösningen droppar genom raden med flaskor  och samlas upp på fönsterbrädan i skålar. I skålarna ligger slangar som leder ned till en 30-litersdunk på golvet. Näringslösningen leds från skålarna till den undre tanken. I den undre tanken finns en billig länspump och nivåvippa ifrån biltema som pumpar upp vattnet till den översta tanken igen när det blivit för fullt. Mellan raderna med flaskor har jag tänkt att hänga starka fukttåliga LED-lampor. LED-lampor är mycket energisnåla och avger bland annat det ljus som växterna kan använda för sin fotosyntes. Tror du att den här konstruktionen fungerar? Det tror jag..

I beskrivningen ovan finns ganska mycket begrepp som alla kanske inte känner till sedan tidigare, till exempel häverteffekt, fotosyntes, LED-lampor, pH, vattenkultur. Pröva att markera ett begrepp som du vill veta mer om. Du kan då få upp mer information och en förklaring till det begreppet. Det är funktionen Apture som jag har här i min blogg som sköter detta.

How close is Window Farming to "A MOOC in Biology"?

Being curious, I recently started my window farm, despite the fact that I already have a garden.

My Window Tomatoes Photo: Linn

Here is an introduction video about window farming project:

I feel that this movemnet is close to a MOOC like PLENK2010, CCK11 or EDUMOOC. It is free and open to all to join and it is about collaboration and learning and it is a mix of people, different backgrounds and expertise. 20 000 signed up so far I think. What is missing? The hashtag? Surely not the substance? ( I just read Siemens blogpost Losing interest in social media: there is no there, there)

My Window tomatoes Photo: Linn

Bäst i sommarpratet

Sveriges radio tilllåter att man klipper ut sitt favoritstycke mitt i ett sommarprat som man vill dela med sig av. Mitt favoritstycke börjar här, 40 min in i Claes Hultlings sommarprat (lyssna gärna fram till musikstycket). Jag tycker att det kan översättas (inte direkt dock) till skolvärlden också, speciellt det där med trolltrummeutbildningen.
För övrigt är hela hans program bra och berättar om hur bra det kan bli när en jätteorganisation tillåter att ansvariga för en mindre enhet, lägger ned sin själ och mycket känsla i utformandet av enheten. Att jag tycker så mycket om programmet (trots att han pratar ganska entonigt) kan ha att göra med att jag arbetade länge som personlig assistent innan jag blev lärare. Då såg jag och upplevde de där blåa väggarna och den där friheten i seglingen han pratar om.

Fler tips på bra sommarpratare har jag fått via Google+ av Dan och Marie, till exempel:

Monica Nyström
Karin Broos
Jonas Jonasson
Nanne Grönvall

Vissa är värt att lyssna på just därför att de är så skickliga berättare.

Har du någon annan favorit?

Vägen hem

Idag var det fint väder och jag fick en barnslig impuls påväg hem från att ha joggat runt sjön Getaren. Jag klämde fast min androidtelefon i torkarbladet för vänster framlykta på bilen och satte igång telefonens filmkamera. Tänkte att jag skulle dokumentera den mysiga känslan av att känna igen sig och snart vara hemma.. Här är den på film "vägen hem", redigerad och musiksatt online genom Youtubes videoredigerare. (Jaycut som jag tidigare brukade använda för filmredigering, har blivit uppköpt). Tur att mobilen satt kvar när jag kom fram.

Några växter som växer i vattnet addade till det digitala herbariet

Med kajak, mobil och extra batteri till mobilen är det lätt att studera vattenväxter. Här är några bilder på växter som växer i Vättern. De hamnar i mitt digitala herbarium som du finner längst ned i bloggens vänstra sidomeny.

Igelknopp Eget foto

Notblomster Eget Foto

Vattenpilört Eget foto

Vattenpilört Eget foto

Igelknopp Eget foto

Pilblad Eget foto

Säv Eget foto

Kaveldun Eget foto

Ett experiment och ett ljud

Nu har jag riggat ett försök, fönsterodling med sallad och tomat. För en bakgrund se tidigare inlägg.

Så här ser det ut. Eget foto

Det trevligaste är det droppande ljudet enligt mig. Här nedan kan du lyssna till det ljud som hörs om man sitter i fåtöljen bredvid fönstret. Ljudet har jag spelat in med mobilen och appen Hi-Q Mp3 Rec Lite. Sedan har jag redigerat det i Audacity (brusreducering) och till sist laddat upp det med Soundcloud och bäddat in det här i bloggen.

 

Jag tänkte ju inte att jag skulle behöva någon pump och det fungerade bra ända tills jag skulle åka bort. Då köpte jag en pentrypump samt en nivåvakt på Biltema så nu fyller systemet på sig självt ändå. 

Vad tror du om Google+? Jag är lite tveksam..

Jag tycker inte att det kan ersätta Facebook. Kategorisera människor i olika cirklar tar ju bort hela charmen (öppenheten, möjligheten till oanade konversationer) med sociala medier. De personer som man har närmast är man ju redan kontakt med på ett eller annat sätt ändå, direkt, telefon, skype, meddelanden i facebook osv. Det verkar högst osannolikt att alla dessa personer skulle gå över till google så att man skulle kunna ha dem i en prydlig, ordnad cirkel. Personer som man har ingen-ytlig-periodvis-formell kontakt med kan lika gärna vara i en enda stor cirkel, att hålla på att kategorisera dem hit och dit, nej!

Framför allt ser jag Google+ som ett potentiellt verktyg att använda för studier istället för att det skulle vara en helhetslösning. Jag tänker närmast på studiecirklar. Intressant är möjligheten att videochatta med tio pers och samtidigt se på youtubeklipp.. 

• Någon som är intresserad av en studiecirkel i kemi? Eller TED-talks? Isåfall så har du chansen att hamna i en alldeles speciell cirkel hos mig.

• Någon som vill testa Google+ och behöver en inbjudan? Säg till och ange mailadress så skickar jag en.

• Någon som har Google+ och vill testa att videochatta? Jag försöker samla tio personer för att se om det fungerar, hittills är det bara fyra, så kom med du också.

Du har möjlighet att delta i ett internationellt biologiexperiment

Kulturhuset hade tidigare i sommar en utställning om Window Farming som jag var och tittade på.

Credit: Windowfarms

Credit: Windowfarms

Window farming baseras på hydrokultur-teknik vilket innebär att plantorna odlas utan jord men i närvaro av vatten (näringslösning) som är i rörelse. Detta ger större skörd eftersom plantan inte måste ta energi för att utveckla så mycket rötter. Window Farming är en möjlighet för stadsmänniskan att odla sina egna grönsaker och sprider sig snabbt över världen. Tekniken för odlingen utvecklas genom samarbete i ett internationellt community där medlemmarna delar sina erfarenheter av sina experiment. Många skolor har också börjat odla på detta sätt i klassrummet.

Själv har jag ett eget litet patent som jag testar hemma (trots att jag har en vanlig trädgård att odla i). Min frågeställning är om man verkligen måste ha en pump till vattnet eller om det räcker att använda lägesenergi. Säkerligen har det prövats förr men... Återkommer med en rapport sedan om hur det gick...

En positiv bieffekt tycker jag är själva ljudet av droppande vatten. Avslappnande.

Katterna gillar också att titta på vatten som droppar Eget Foto

Det är ändå ganska kul att kunna nyckla fram växter

Igår var jag och en kompis ute och vandrade på sörmlandsleden mellan Huddinge och Hökkärr med avslut i paradisets naturreservat.

Av Holger.Ellgaard (Eget arbete) [CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

"Skadad" som jag är efter sommarkursen gräs, så la jag märke till en växt vilken jag med min begränsade kunskap direkt tolkade som tillhörande släktet tågväxter. Jag släpade med mig denna växt under flera timmars vandring. När jag kom hem och tittade i den virtuella floran så hittade jag inte växten bland tågen. Efter en tids observation, fotograferande och letande i virtuella floran, digiflora, biopix och wikipedia kom jag fram till att det istället är löksläktet och arten backlök.(Rätta mig gärna)

Här är några bilder:

Att jämföra med de här bilderna från Biopix

Jag tyckte att det var otroligt tråkigt att nyckla växter när jag läste biologi för tio år sedan och grönbiologi överhuvudtaget har inte varit min grej sedan biologistudierna även om jag tycker om att vara ute i naturen. Uppstoppade äckliga fåglar, stå med håv i något dyhål, suddiga bilder av små tråkiga vattendjur i mikroskop, svåra bestämningsnycklar utan bilder usch!


Nu tycker jag att det är mycket roligare. Anledningen tror jag delvis är att det nu finns färgbilder gratis tillgängliga och att det är så lätt att hoppa mellan olika slags informationskällor på Internet. fastnar man på ett ställe kan man gå till nästa och sedan tillbaka, kräver mindre tålamod Man kan också ta det i den ordning som man vill. Jag tycker att det är roligast att börja med att skumma igenom färgbilder istället för att börja med bestämningsnyckel direkt.
Och så kanske framförallt det att det blivit så enkelt att fotografera och dela sitt "fynd" och sin naturupplevelse med andra botanikintresserade.

Annat som vi såg längs vandringen var att en bäver varit igång och gnagt på och fält ett massa träd vid ett ställe. Otroligt vilka tänder de har

Av Holger.Ellgaard (Eget arbete) [CC-BY-SA-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Det jobbigaste på vandringen var att det på vissa ställen var så hemskt mycket små grodor längs stigen att det var svårt att inte trampa på dem. Samt att vi irrade runt ett bra tag i Vissättra, Flemingsberg för vi tappade bort leden där. Kan bara igen konstatera att batteriet i telefonen tar slut på nolltid vid använding av GPS och appar osv. Det är helt nödvändigt att släpa med sig extrabatteriet i ryggsäcken för att kunna ladda telefonen när man vill kombinera friluftsliv med lärande via nätet. Tilläggas kan att vi inte träffade på en enda människa längs hela leden.

Av Thavox (Johan Andersson) (Eget arbete) [CC-BY-3.0 (www.creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

Noterar för övrigt hur jätteenkelt det har blivit att återanvända bilderna från wikipedia commons. Bildtext och allt får man färdigt!


Trevligt också att upptäcka bloggen Anteckningar ifrån naturen

Föreläsningar och Appar som jag tar med i Fiskekajaken

Eget foto

Eget foto

Om jag har GPS och appar igång på telefonen så håller inte batteriet en halv dag ens. Om jag planerar att vara utomhus längre så har jag med ett stort extrabatteri som egentligen är tänkt för laptops. Då kan jag använda telefonen hur jag vill i ett par dagar utan att ha tillgång till ström. På önskelistan är även en solcellsladdare för telefonen.

Föreläsningar som följer med i kajaken via mobiltelefonen är:

1. Periodic Videos. Brady Haran har gjort ett fantastiskt periodiskt system med QR-koder av Periodic Videos. Jag har skrivit ut det på ett A4 och laminerat, smidigt att ta med sig. Vill jag se en video medan jag väntar på att fisken ska nappa så skannar jag in koden med mobilen och den spelas upp. 
2. TED Mobile. 
3. BBC News
4. Sveriges radio

Eget foto

Andra appar (läromedel) som följer med ut i fiskekajaken är:

• Wikipedia. 
• Google Sky Map. 
• Twitter
• Facebook

Det är rätt bra att ha lite och läsa och att titta/lyssna på när det är svårt att sova på natten i allt myggsurr och andra ljud så att man inte blir så mörkrädd.

Och så några andra verktyg (appar):

• Avståndsmätare
• Gästhamnar & Båtliv
• Ficklampa
• Google maps
• SMHI
• Marinetraffic (visar information om fartygs position)

Eget foto

Men sen är det ju ännu ofta så telefonen och nätverken inte fungerar som tänkt så det gäller ju att ha nödvändiga alternativ med sig också.....

För dig som är nostalgisk

Verk som har en upphovsman som är död sedan 70 år får fritt användas eftersom upphovsrätten har gått ut. Därför kan jag nedan presentera några gamla böcker här nedan i min blogg för dig att bläddra i.  Böckerna nedan är hämtade ifrån openlibrary.org. Som du ser så handlar en stor del av böckerna jag valt om laborativ kemi. Ibland får jag för mig att labinstruktioner och övningar var mer noggrant beskrivna, genomtänkta och testade förr i tiden. Dock var det inte alltid så hälsosamma kemikalier man höll på med.

Att använda (en virtuell) bestämningsnyckel

Wikimedia Commons

Om du hittar  till exempel en starr och vill bestämma vilken art det är så kan du använda bestämningsnyckel för carex  i den virtuella floran. Jag har hittat en starr. Du ser fem bilder av den längst ned i inlägget. Det man kan se här på bilderna är att det är ett hanax (det bruna torra i toppen) och flera honax (de gröna spikklubborna). Fruktgömmena (bild 3 och 4) är inte helt platta utan mera rundade och med en lång spets. Honaxens stödblad (de långa gröna bladen, bild 1 och 2) är långa och når långt över axen.

Man kan också använda Digiflora för att se om man kommer fram till samma sak. Där finns dock inga för just carex specifika karaktärer att välja på.

Till sist kan man gå in på Biopix för att jämföra med bilder där.

Jag kommer fram till knagglestarr men det stämmer inte riktigt för i virtuella floran så står det att det ska vara 2-3 honax men på mitt exemplar är det fyra. Jag gissar iallafall på knagglestarrgruppen där grönstarr, knagglestarr, ärtstarr med mera ingår.

Foto: Linn

Foto: Linn

Foto: Linn

Foto: Linn

Foto: Linn

Ofta behöver man mäta, bladens bredd, fruktgömmens längd osv när man ska bestämma. Självklar kan man använda en vanlig linjal men själv kör jag med Ruler Green, en app:

Ruler Green for Android on AppBrain

Tillägg: Ingmar tipsar via mail om carexnyckeln. Användbar om man vill nyckla starrar.