Om en framgångsrik parasit och annat från jullovet 2012

Jullov

Eget foto

Efter några dagar med fint väder så är prognosen mulet väder och kan jag nu ägna de lediga dagarna åt mina intressen hemma, nämligen att laga tidskrävande maträtter på dagarna och på kvällarna sitta med datorn framför brasan och skriva ett långt blogginlägg som det nedan.
.

Eget foto

Några fåglar utanför fönstret har också kunna filmats med den digitala kikaren medan matlagningen pågår

Jag gillar alla steg i att laga mat. Från att välja ut råvaror, eller ännu hellre, odla dem själv. 

Tomat som i somras odlades i växthuset, nu inomhus i kruka

Tomater från växthuset håller sig fortfarande inomhus i kruka. Nedan syns en kruka där persilja odlas under en LEDväxtlampa.

Odling under LED Eget foto

Ledlampan lyser på persiljan 16 timmar om dygnet men drar inte mycket ström. Det blir inte direkt billigare än att köpa på affären men det är trevligt att odla själv. Jag har nu beställt en ny, starkare lampa också för att se om man kan odla tomater med enbart det ljuset.

Friden och matlagningen i köket stördes tillfälligt för en tid sedan av att en skogsmus tagit sig in i köket medan vi och katterna var på semester.

Solrosskott Eget foto

Musen åt inte bara solrosfrön från min odling av solrosskott utan satt också fräckt på katternas matskål och åt kattmat. Och det även efter att den redan en gång fångats in av katterna som spelade fotboll med den innan den lyckades fly.

Det var i googlandet i och med denna mus beteende, som jag kom att fördjupa mig i organismen Toxoplasma gondii., vilket är ett så kallat urdjur, en liten encellig organsim som inte är en bakterie. Att den kallas urdjur gör att man kan komma att tro att den funnits här på jorden i evig tid men dess släkte verkar bara vara 28 miljoner år gammalt. Hur som helst så är det en av de mest framgångsrika organismer som finns här på jorden idag.  Den klarar av att förändra hjärnan hos den mus i vars celler den befinner sig, så att musen inte längre är rädd för katter. Detta gynnar den lilla parasiten eftersom den hamnar i kattens celler då katten äter upp musen och det är i katter som parasiten bäst kan föröka sig. Inte bara råttor, får och katter utan även 20% av världens människor har den lyckats infektera.

Var den dödsföraktande skogsmusen i vårt kök smittad av parasiten Toxoplasma gondii? Hursomhelst, så mötte den en tidig morgon sitt ofrånkomliga öde.

Eget foto

Nu är köket noggrant sanerat och matlagningen kan fortsätta.

Eget foto

Eget foto

Toxoplasma gondii är ju ett exempel på en framgångrik cell. Jämför med det nu under jullovet aktuella RS-viruset, som också invaderar celler hos andra organismer men som själv inte är någon cell. Vill man lära sig mer om (framgångsrika) celler, så kan man spela dataspelet cellcraft.

Skrämdump av mina framgångar med cellcraft

Legitimerad på Livstid

Nu har skolverket beslutat att jag är legitimerad och behörig att sätta betyg i:

• Naturkunskap, Kemi, Biologi, Hållbart samhälle och Naturvetenskaplig spets på gymnasiet
• Kemi och Biologi på grundskolan

Jag är glad för legitimationen men den känns lite, som man säger inom området bedömning, summativ

Viss kunskap går bra att lagra, som att en gång för alla kunna cykla när man väl lärt sig. 

Ämneskunskaper däremot, förvinner enligt min mening snabbt om de inte underhålls och uppdateras. 

Så, hur mycket säger legitimationen om den egentliga kompetensen?

Kan det inte finnas återkommande lärarprov i ämnena, liksom det finns nationella prov och högskoleprov och att legitimationen blev giltig i x antal år, i och med ett godkänt provresultat?

Detta skulle sätta press på arbetsgivare att kontinuerligt vidareutbilda sina anställda.

Lära i Flow

Flow kännetecknas av: Att koncentrationen intensifieras, att medvetenheten ökar och att känslan av passerande tid upphör.(http://sv.wikipedia.org/wiki/Flow 2012-12-08)

Ibland så hamnar jag  i lärandesituationer som för mig kännetecknas av flow. Exempel nedan.

1. Jag ser en film (streamad) som handlar om naturvetenskapens historia. Den nämner Ernest Rutherford och hans experiment med guldfolie. Jag pausar filmen och slår upp och läser om Ernest Rutherford i Wikipedia. Tar sedan bilden av Rutherford från Wikimedia Commons och för in den och några fler i en mall för en digital historisk tidslinje som jag hämtat till Google Drive och programmet Google Forms. Genererar tidslinjen med hjälp av nyupptäckta programmet JS Timeline  *Flow* (fantastiskt snyggt verktyg ☆☆☆☆☆).



2. Det är  sol och nysnö. *Flow* Ger mig ut på skidor. Får syn på små spår i snön och undrar vem som gjort dem. Tar upp mobiltelefonen och googlar på "djurspår snö", hittar dock inget som stämmer. Tar ett foto och frågar på twitter. Får inom minuter (!) svar av en biolog som säger att det kan vara en mus eller småvessla. Antecknar med bild och text i Evernoteappen. Letar vidare om mus och småvessla och deras spår på Internet när jag kommer hem.

Eget foto

Saker som kännetecknar situationerna ovan.

• Estetisk upplevelse
• Naturupplevelse
• Äventyr
• Digital kompetens
• Läsföreståelse, formulera i skrift
• Internet tillgängligt
• Kontakt med mer kunnig person via digitalt nätverk
• Fri från tid, rum, schema
• Skapa 
• Lära nya saker
• Sätta i sammanhang
• Kamera
• Aktivitet och rörelse
• Reflektion
• Dokumentation
• Sprida vidare till andra

Mustela nivalis By Keven Law (originally posted to Flickr as On the lookout...) [CC-BY-SA-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Den digitala kikaren är nu i bruk

Jag köpte ju en digital kikare från Sony på höstlovet. Var den värd sina pengar? Ja, det var den (för mig). Passar bra för mig som är ständig nybörjare på fåglar. Jag gick ju en kurs förra året, som trogna bloggläsare kanske minns. Trevlig kurs, katederundervisning+ utflykter, jag lärde mig inte direkt någon fågel av det.

Filmade fåglar hamnar nu på youtube och kan studeras i lugn och ro, istället för att de flaxar iväg. Det går också enkelt att skicka iväg en fråga till en mer kunnig person. Tursamt nog så återfinns vissa fågelkunniga pedagoger i sociala medier. Här är mina första två filmer om fåglar.

j

Nytt läromedel i naturkunskap, biologi, samhällskunskap

Nytt läromedel 

Länge har jag använt mig av forskning.se och temat planeten för att undervisa i avsnittet miljö i naturkunskap. Det är ett bra läromedel men det börjar bli några år gammalt (det producerades år 2006.)

Nu har det också kommit en filmserie som heter Nature Inc från BBC. Översatta avsnitt av nature Inc finns att streama via SLI eller att beställa. Det finns också gratis filmhandledningar på svenska.

Nature Inc. is a TV documentary strand about the economics of ecosystems and the links between the environment and the global market.(http://www.natureinc.org/home.htm)

Young Bufo marinus By Bidgee (Own work) [CC-BY-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0)], via Wikimedia Commons

Kanske är det det bästa jag sett någonsin om miljöproblemen. Det blir tydligt vilken hög summa pengar (miljarder dollar) som kan vara kopplade till ekosystem.  Det blir uppenbart när man ser dessa filmer att miljökunskap, naturkunskap och biologi är samhällskunskap.
Filmerna är också bra eftersom de även tar upp positiva exempel, de ger en känsla av att problem går att lösa. Avsnitten är drygt 20 minuter långa vilket är lagom.

By Richard Ling (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons

Hur jag ersätter lärobokstext med film

Jag som gillar prov har även prov på filmer. Det fungerar om man har möjlighet till individanpassad undervisning. Det som behövs är att eleverna har möjlighet att se filmen via en egen dator och att de har instuderingsfrågor till filmen. Då kan de sitta och pausa filmen och spela om stycken som de inte förstått samtidigt som de svarar på frågorna. Det här sättet att se, tycker jag fungerar bra för filmer som innehåller mycket fakta. Sedan har de prov på frågorna och svaren. Filmhandledningens diskussionsfrågor fungerar ju fortfarande, om man även vill samla eleverna i grupp och diskutera efter att de har sett filmen, som fördjupning.

(När jag själv ser på tv-program som innehåller mycket fakta, till exempel Vetenskapens Värld så ser jag också alltid dessa i Play så att jag kan pausa och ta om stycken.)

Ett avsnitt att börja med

Jag kan till exempel rekommendera avsnittet Främmande hot. Det handlar om problemen med införda arter i Australinen. Mina instuderingsfrågor här. Jag hade till  ingen aning om att kameler var ett problem där men nu har jag lärt mig det.

By S. Taheri (Zoo, own work)[see page for license], via Wikimedia Commons

Mål

Citat från skolverket:

Biologi1
Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.
Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.
Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta.
Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Naturkunskap 1a1, 1b
Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Internationella relationer
Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning.

Samhällskunskap 3
Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.

Ett Annorlunda Lördagsnöje

I lördags var jag på Naturhistoriska Riksmuseet och det handlade om nättjänster inom biologi

Skrämdump av inbjudan

Speciellt fick vi lära oss om en ny webbtjänst som heter Naturforskaren som beskriver gräshoppor och trollsländor och andra djur. Härligt att höra att vikten av ha med mer fakta utöver det som majoriteten ofta söker information om, betonades, då det ger läsaren möjlighet att bredda sitt intresse.

By Jalil Arfaoui (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Jag hade fördomar om att nästan alla grönbiologer var teknikfientliga men så är inte alls fallet. De som deltog under lördagen på naturhistoriska verkade enormt kunniga inom biologi men också digitalt kompetenta. Flera  återfann jag på twitter och det pratades hela dagen entusiastiskt om fördelarna med nätbaserade resurser inom till exempel artbestämning och om vikten av att kommunicera kunskap om naturen. Fantastiskt!

Förutom Naturforskaren nämndes också den kommande resursen DNA-nyckeln, ett verktyg för att artbestämma med hjälp av DNA, mycket spännande. Dessutom presenterade sig museets jourhavande biolog, som svarar på allmänhetens frågor om biologi. Han verkar mycket digitalt kompetent och finns också på twitter.

I minglet med deltagarna fick jag också veta mer om projekten

• Artdatabanken
• Teknik och Natur
• Artportalen 
• Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Tipset om att delta i eventet på naturhistoriska fick jag av Dan Frendin som också skulle dit. Jag fick också tillfälle att i helgen höra om Dans inblandning i resor till olika länder med tema naturkunskap och digital teknik och forskning inom naturkunskapsundervisning. Mycket spännande.

White tailed eagle By Surub (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Trevligt är också att han har stor kunskap om bland annat fåglar, samtidigt som han har mycket digital kompetens. Jag, som misslyckats med mina försök att lära mig fåglar, trots kvällskurser och fågelkvitter på cd, får nu nytt hopp. Min nya digitala kikare i kombination med sociala medier och Dans kunskap ska nog göra att jag lär mig till slut.

Det har ju varit roligt och gått framåt tycker jag, de senaste åren med mina försök att lära botanik med hjälp av digitala verktyg som Den virtuella floran och Digiflora i kombination med smartphone och Evernote. Så nu hoppas jag på detsamma med fåglarna och sen kanske småkryp, mossor, lavar och så vidare.
Senast idag studerade jag en buske ute i trädgården och kunde jämföra med gamla anteckningar i Evernote från i somras:

Bild från min anteckning i Evernote i somras  där jag också skrivit: Är det benved vid muren mot garaget? Ska i så fall bli röda frukter till hösten..

Bild från idag (11 november). Samma buske som på bilden ovan

Om en Ny Pryl och En kurs där lärandet verkar hålla i sig

Ny Teknik

Befinner mig på ett hotellrum i New York nu på höstlovet. De andra är ute och shoppar och jag passar på att blogga. Jag har nämligen redan spenderat alla mina pengar på en digital kikare. Bilder och filmer från denna kikare hoppas jag kommer att pryda många blogginlägg framöver. Ska ha den med i bilen och fånga de rovfåglar, älgar med mera ofta siktas från bilen påväg från eller till hemmet.

Eget foto

En skräddarsydd guidetur i bergen

Igår besökte vi Catskill Mountains. Det visade sig att en  "klasskompis" till mig från PLENK2010 (en massive open online-kurs som den här bloggen i allra högsta grad var inblandad i) bor just vid Catskill, så via facebook bestämde via att träffas. På så sätt fick vi en guidad tur där uppe i bergen. Här sitter vi på hennes stammisfik uppe på en av bergstopparna. Det här är, tycker jag, ett exempel på hur sociala medier kan berika "verkligheten" och hur en kurs av typen PLENK2010 ger verktyg ( t ex PLN) för att lära vidare långt efter kursens slut.

Eget foto

Området Catskill mountains brukar jag nämna i undervisningen som ett exempel på att det går att tjäna mycket pengar genom naturvård.

Eget foto

År 1996 beslöt man i staden New York att investera nästan en och en halv miljard dollar för att skydda och restaurera vegetationen i avrinningsområdet Catskill Mountains. Ekosystemen i området förser staden med dricksvatten av god kvalitet. Att bygga ett reningsverk skulle ha kostat 5–6 gånger mer. Dessutom skulle det ha tillkommit en årlig driftskostnad på omkring 300 miljoner dollar. (http://www.sou.gov.se/mvb/pdf/Svenska%20Resilience.pdf)

Kroppar och nya begrepp

I veckan var jag och såg utställningen Body Worlds på Tom Tits Experiment som innehåller ett antal döda och plastinerade människokroppar. Innan den försvinner (25 november om den inte blir förlängd) planerar jag även att ta med mig några elever dit, då jag tyckte att utställningen var mycket lärorik.

Body Worlds Exhibit San Diego 2009 By Pattymooney (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Speciellt gillade jag att de hade preparerat fram och hängt upp en kropps nätverk av de blodkärl som kallas artärer. Hjärtats kranskärl visades bra. Pedagogiskt var också att i en monter fanns en persons nervsystem med de perifiera nerverna uppnålade utifrån ryggraden. Ingen av kropparna hade sin hud kvar. Istället syntes muskelvävnaden, senor och leder tydligt. Det fanns en klar koppling till sjukdom och hälsa. En rökares svarta lungor visades, liksom en förfettat blodkärl och många andra sjukdomstillstånd. Det utställningen absolut ger en bild av, är hur komplicerat uppbyggd kroppen är inuti. Och hur fantastiskt det är att allt ändå fungerar och att kroppen inte är ännu mer sårbar än den är. Utställningen kändes inte särskilt äcklig eftersom kropparna hade behandlas med plast som trängt in i cellerna. De bestod alltså av plast till stor del. Det som var mest udda var rummet med foster och en gravid kvinna.

Men riktigt obehaglig var den unga kvinna som, trots tydliga skyltar med förbud mot fotografering av respekt mot de döda och deras anhöriga, ändå smög omkring och fotade närbilder av de utställda kropparna (som säkerligen sedan skulle läggas ut på sociala media). Smaklöst. De bilder jag visar här är inte tagna på utställningen utan från Wikipedia.

Plastinated hand San Diego 2009 By Pattymooney (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Till utställningen finns en studenthandledning.

Nu i veckan rapporterades på nyheterna att barn lär sig bland annat främmande språk bättre om undervisningen delvis har inslag av utepedagogik.

En hypotes jag har är att man också lär sig nya naturvetenskapliga begrepp bra om undervisningen har inslag verkliga upplevelser (och då menar jag inte komplicerade laborationer med tidsbrist) alternativt bilder, samt gott om tid för muntlig diskussion av dessa. För då finns det något tydligt att bygga diskussionen på, jämfört med om man utgår från en skriftlig eller muntlig frågeställning och i den muntliga diskussionen används förhoppningsvis de naturvetenskapliga begreppen. En upplevelse kan ju till exempel vara utställningen som jag berättar om ovan. Nedan några bilder det också brukar kunna bli  diskussion runt.

Om basen och helheten i utbildning

By Roozitaa (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Common

Tänk dig en tårta. Basen är sockerkaksbotten. Sedan byggs den på med dekoration (jordgubbar, visgrädde exempelvis). 
Om man se en utbildning som en tårta så skulle jag vilja att verkliga upplevelser utgjorde basen, sockerkakan. Och att prov, uppgifter, faktatext, film utgjorde dekorationen. Istället för tvärtom. Obs, det ska ju vara mycket dekoration, då blir ju tårtan god och snygg.  I utbildning borde studiebesök vara centralt men det kräver mycket faktainlärning för att det ska bli en bra helhet.

Bild från studiebesök på Vetenskapens hus förrförra veckan, eget foto

Utsikt från matsalen. Bild från förra veckans studiebesök på Frisksportarnas folkhögskola, Stensund, eget foto.

Ovan, bilder från studiebesök som ingår i två olika kurser som jag undervisar. 

Själv åker jag snart till New York (för femte gången). 

By Dschwen (English Wikipedia) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons

Denna gång blir det besök på bland annat botaniska trädgården. Just nu håller jag på med "dekorationen" till denna upplevelse. Jag tittar på ett antal presentationer riktade till allmänheten, om forskningen som pågår där. Presentationerna är bra, ett föredömligt sätt att använda Internet för att skapa intresse för forskning.

Titta till exempel på den här, om vanilj.

Jag är ganska fascinerad av denna smaksättare. Äkta vanilj kommer ju från en orkidé vilket berättas om i presentationen. Orkidén kan enbart pollineras av ett mexikansk bi. Utanför Mexico krävs handpollinering berättas också i presentationen. Inte konstigt att min lilla burk bourbonvanlij  i skafferiet var dyr att inhandla.

En liten burk från mitt skafferi Eget foto

Bourbonvanilj eller Bourbon-Madagaskarvanilj, utvunnen ur Vanilla planifolia-plantor från Amerika, kallas vanilj från Indiska oceanens öar, som Madagaskar, Komorerna, och Réunion (som förr hette Île Bourbon)

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Vanilj#S.C3.A4rskilda_sorters_vanilj, 2012-10-22)

Från Wikipedia får jag också reda på att vaniljfrön, liksom andra orkidéer, kräver mykorrhiza för att gro. Det är svårt att få till i odling, varför man istället förökar plantorna genom kloning, det vill säga, man tar sticklingar.

Nedan, DNA-molekylen.
Faktakunskap om denna molekyl är viktigt för upplevelsen både vid studiebesöket på Vetenskapens hus förrförra veckan och även för mitt besök på New York Botanical Garden om två veckor.

By DNA_Structure+Key+Labelled.png: Zephyris derivative work: Zaijaj (DNA_Structure+Key+Labelled.png) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

Live nu

Idag planerar en person som heter Felix Baumgartner att hoppa och falla fritt från 39 km höjd. Det är mycket högre upp än när man sitter i ett flygplan.

Här kan du följa hoppet och få mer information om hur det hela tekniskt ska gå till

Här går också att interaktivt utforska projektet

I samband med detta hopp kan man ju passa på att lära sig/undervisa om:

• Helium, ett grundämne som bildas genom fusion av väte i solen och ger Kalle-Ankaröst. Finns i ballongen som ska föra hopparen upp till rätt höjd
• Stratosfären, det näst innersta lagret i atmosfären. Här finns ozonlagret som fångar upp ultraviolett strålning. Det är från stratosfären som hoppet sker
• Ljudets hastighet. Hopparen kommer eventuellt att färdas lika snabbt som ljud färdas.
• Syre Brist på syre blir ett stort problem redan om man befinner sig 7 km upp till exempel vid bestigning av Mount Everest på gränsen mellan Kina och Tibet. 
• Tryck. Trycket avtar uppåt i atmosfären och är mycket lägre där hoppet sker än här på jorden. Att okontrollerat utsätta sig för lägre tryck kan leda till tryckfallssjuka (risk vid till exempel vid dykning)

By Photo by Pavel Novak [CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons

Pslawinski [CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], via Wikimedia Commons

Nu fyller de heliumballongen! #livejump
— Linn Gustavsson (@LinnGustavsson) October 14, 2012

Oj, nu lyfter ballongen #livejump
— Linn Gustavsson (@LinnGustavsson) October 14, 2012

Ett lyckligt slut:) på #livejump (dn tyckte att de fick lov att bryta in mitt i och berätta om slutet i förväg, ja,ja..)
— Linn Gustavsson (@LinnGustavsson) October 14, 2012

Kanske mitt favoritexperiment

Ovan ser du en bild av ett enzym som heter katalas. Detta enzym katalyserar en viss kemisk reaktion som hela tiden sker i kroppens celler.  Den kemiska reaktionen går ut på att bryta ned molekylen väteperoxid (bilden nedan) så att det blir vatten och syrgas.

Enzymet är effektivt. Det kan omsätta en miljon väteperoxidmolekyler per sekund!

Hur kan hela denna process som beskrivs här, ske en miljon gånger per sekund med hjälp av ett enda enzym (som egentligen inte är något annat än fyra proteinmolekyler som sitter ihop med en molekyl som innehåller järn)?? Jag har svårt att greppa det.
På samma tid som det tog för mig att skriva det här blogginlägget så hinner ett enda katalasenzym bryta ned flera miljarder väteperoxidmolekyler om jag har förstått det rätt....Nu på min beskrivning så verkar det som att enzymet är en levande liten organism. Det är det inte utan det helt enkelt bara en molekyl.

Det är jätteviktigt för oss att enzymet fungerar som det ska. Väteperoxid bildas vid cellernas ämnesomsättning och skulle vara skadligt om det inte bröts ned snabbt.

Ny forskning visar också att om man har lite mindre mängd av enzymet så kan man bli gråhårig. Kanske får vi se ett medel mot gråa hår, innehållande enzymet, på apoteket i framtiden.

Kofi Annan By Ricardo Stuckert/ABr (Ricardo Stuckert/ABr 14.Nov.2003,) [CC-BY-3.0-br (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/br/deed.en)], via Wikimedia Commons

Eftersom enzymet är byggt av proteinmolekyler som i sin tur är byggda av aminosyror så finns själva mallen för hur det ska tillverkas i DNA. Och det är inte bara i människors DNA. Detta med nedbrytning av väteperoxidmolekylen är en så fundamental reaktion att levande organismer överlag behöver enzymet och har då gener för detta i sitt DNA.

By brian0918™ (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons

Nu till själva experimentet:

1. Skaffa väteperoxid, häll lite väteperoxid i tio provrör (eller glas). Obs frätande, skadligt vid förtäring, se till att ingen dricker av misstag!

2. Tillsätt de här sakerna, en sak per provrör:

• En bit rått kött, till exempel lever
• En bit äpple
• En bit stekt eller kokat kött
• En sockerbit
• Lite jäst
• En ärta
• Ett frö
• Kom på de andra sakerna själv

3. Observera vad som händer i provrören. Filma eller fotografera eventuellt.

4. Dra slutsatser och försök förklara vad det är som händer. Använd dig bland annat av begreppen enzym, cell, DNA, protein, aminosyra, katalysator.

Svar på frågan "Varför ska jag lära mig naturvetenskap"?"

Se den här filmen. Det är en film som försöker besvara varför man ska lära sig naturvetenskap i skolan. Det tas även upp vad naturvetenskaplig arbetsmetod är.Citat från en av kommentarerna på hemsidan för filmen:.

..the video I just watched was one of the most satisfying, intellectually astute, well directed, informative, and inspiring videos I have ever watched. I am a 16 year old senior and was asked to write an essay.. 

Why is Science Important? from Alom Shaha on Vimeo.

Alom Shaha är en lärare som verkligen tagit tag i frågan om varför naturvetenskap är viktigt. Detta har han gjort med sociala medier. Han har startat en hemsida och bjudit in människor att delta i diskussionen. Därefter har han producerat filmen.

Filmen är en halvtimme lång och jag tycker att den, tillsammans med följande formar en viktig lektion i naturkunskap.

1. en genomgång om vad som utmärker en naturvetenskaplig arbetsmetod
2. en diskussion om varför till exempel naturkunskap är ett av kärnämnena i skolan.

Alla är inbjudna att delta i diskussionen på hemsidan "Why is science important"

Här är min åsikt i frågan:

Ofta fattar du beslut i ditt eget vardagsliv som har att göra med naturvetenskap. Ska du åka iväg och träna? Vad väljer att äta? Använder du tandtråd? Äter du vitaminer? Undviker du att värma matlådor av plast i mikron? Hur tidigt och var söker du hjälp om du när du blir sjuk eller får ont? Bryr du dig om miljömärkning när du köper en vara? Undviker du e-nummer? Undviker du socker? Tror du på tidningsrubriker om svininfluensan? Vaccinerar du dina barn?
Självklart är det viktigt att lära om den naturvetenskap som mer eller mindre medvetet ligger till grund för så stor del av de beslut som du tar i din vardag.

Naturkunskap vecka 37

Projektet fortsätter.



Föremål att studera, ute eller inne:

• Kardborre
• Lingon
• Trattkantarell
• Blad av pestskråp
• Röllika
• Lummer

Saker att berätta om föremålen:


Film om E-nummer
Fjärilar
Fridlysta växter och djur i Sverige




Ett test

Årstidsbaserad Naturkunskap vecka 36

Bär hos liljekonvalj Eget foto

Nypon Eget foto

Härmed påbörjas ett litet hobbyprojekt om en årstidsbaserad kurs i naturkunskap. Det har att göra med att jag i framtiden hoppas kunna få möjlighet att vara ute mer i natuen under lektionerna alternativt åtminstone ta in och visa föremål från säsongen.

Här har jag med Animoto och (finns även som app numera) och Youtube gjort en film med foton och videoklipp från helgen

Berättelser om föremål som man kan studera inne eller ute den här årstiden. I form av en presentation i Google Docs

Länk till flashcards att öva på gjorda i verktyget Quizlet som även kan skrivas ut eller ses via app i Iphone 

Några passande länkar till wikipedia:
Frukt (exempelvis tomat, hasselnötter, bär)
Blomställningen blomkorg (hos exempelvis röllika)
Familjen fetbladsväxter (exempelvis kärleksört)
Svampar (exempelvis stensopp och citrongul slemskivling)
Vegetativ förökning

Till sist, ett sammanfattande test till alltihop, också i Quizlet, testa gärna dina kunskaper

Några reaktioner från veckan

Gillar man att sätta igång saker men inte lika mycket att slutföra så kan man sätta igång saker som sköter sig själva till stor del med hjälp av kemi och tid. Jag brukar sätta igång en massa saker på måndagar då jag ofta är ledig från jobbet. Nedan ser du exempel och förklaring till vad som händer

Fruktskål eget foto

Tomater från växthuset på fönsterbrädan eget foto

Avocado som mognat snabbt eget foto

Låta frukt mogna

Sätta igång: Skaffa omogen frukt och lägg den tillsammans med mer mogen frukt

Vad händer?

Mogen frukt avger gasen etylen, även kallad eten. Etenmolekylerna fungerar som hormon för växter som gör att frukt mognar och den kan spridas från en frukt till en annan. Detta utnyttjas även industriellt. Gröna bananer, vilka är lättare att transportera utsätts för etylengas när de kommit fram och mognar då snabbt.

Solrosfrön och pumpafrön Eget foto

Rostade solrosfrön och pumpafrön Eget foto

Rosta frön

Sätta igång: Ställ in en plåt med till exempel solrosfrön och pumpafrön i ugnen på 100 grader
Vad händer?
Maillardreaktion äger rum. En typisk sådan är att aminogruppen i aminosyror (beståndsdelar i protein) reagerar med karbonylgruppen i socker och smakrika föreningar bildas. Anledningen att 100 grader behövs är att då rör sig molkylerna mer och har lättare att stöta på varandra i rätt läge för att reagera. Det finns andra slags reaktioner som ger livsmedel en brun färg som inte kräver förhöjd temperatur. Då är det typiskt att enzym är inblandade. De är protein som fungerar som biologiska katalysatorer och ser till att molekylerna hamnar i rätt läge för att reagera med varandra. I maillardreaktionen är enzymen dock inte inblandade.

Äggkokare Eget foto

Ättiksprit som avkalkare Eget foto

Koka frukostägg samt rengöra äggkokaren med ättika

Sätta igång kokningen: Tillsätt ägg och vatten till kokaren och starta den.
Vad händer?
Vattnet värms upp till det börjar koka. Detta är egentligen inte någon kemisk reaktion eftersom vattenmolekylerna är desamma i gas- och vätskefasen, bara att de rör sig mer i gasfasen.  När ägget värms upp av det kokande vattnet så rätar proteinerna i ägget ut sig från sin tidigare veckade form. Detta är irreversibelt, det finns alltså ingen återvändo. Men det gör inget för oss som äter ägget, proteinet kommer ändå att brytas ned i sina beståndsdelar, aminosyrorna i matsmältningen. Det vore dock olyckligt om våra egna proteiner i kroppen skulle bli av med sin form på samma sätt för då skulle de inte fylla sin funktion längre och vi skulle avlida. Därför är det bra att det finns ett inbyggt kylsystem i kroppen.

Sätta igång rengöringen av äggkokaren: Tillsätt vatten och lite ättiksprit
Vad händer?
Kalkresterna bestående av kalciumkarbonat löser upp sig genom att de reagerar med ättiksyran och bildar ett salt, kalciumacetat och kolsyra.

Solrosfrön i jord

Solrosskott som är färdiga för sallad Eget foto

Odla solrosskott till sallad

Sätta igång: Stoppa ned solrosfrön i jord och vattna.
Vad händer?
När fröet blir tillräckligt fuktigt så aktiveras enzymer (en slags proteiner) i fröet av vattnet. Ett näringslager finns lagrat i fröet som nu kan börja användas med hjälp av enzymerna. Den så kallade cellandningen där socker reagerar med syre från luften i en serie oxidationsreaktioner kan starta vilket gör att uppbyggande reaktioner kan starta. En grodd bildas och sedan blad vilket gör att fotosyntesen kan ske. Fotosyntesen är en reaktion som kan bilda mer byggmaterial och energi genom att med hjälp av solljus binda in koldioxid från luften.

Deg Eget foto

Deg efter 10 timmar Eget foto

Bröd Eget foto

Baka surdegsbröd

Sätta igång:
Blanda ihop degen enligt recept och ställ i kylen
Vad händer:
I mikroorgansmer i degen (jästsvampar, mjölksyrabakterier) så oxideras socker, en process som ger energi samt restprodukter, till exempel koldioxid och vatten. Koldioxiden är en restprodukt för mikroorganismerna men bra för brödet det gör att det blir fluffigt.