Komplement till digital teknik

Jag tror att ju fler datorer i skolan (hela Stockholms Stad inför nu en dator per elev), desto mer behöver man en kartong med föremål, som man kan ta i, som komplement.

Om jag skulle ha en enda skokartong med saker till mina kurser så skulle jag däri bland annat ha en ask tavelkritor.

Thomas Huxley höll ett helt föredrag år 1868, utifrån en krita han hade i handen. Föredraget var ett försvar för darwinismen och hade titeln Om en bit krita.

Jag råkade komma över just en ask klassiska tavelkritor för ett tag sedan och ville ta reda på om det var av  materialet krita. Det stod inget på förpackningen. En googling visade att de kan vara tillverkade av krita men att de oftast är tillverkade av gips, kalciumsulfat. Jag gjorde ett experiment under en kemilaboration.

• Syfte: Undersöka om kritor innehåller kalciumkarbonat (krita)
• Utförande: En krita placerades i en bägare och 4M Saltsyra, HCl, tillsattes så att kritan täcktes.
• Resultat: Det bubblade i bägaren och större delen av kritan löstes upp.
• Slutsats: Kritan verkar innehålla kalciumkarbonat eftersom det verkar bildas koldioxid (bubblorna). Koldioxid kan bildas enligt reaktionen nedan.

Den geologiska perioden krita kännetecknas av varmt klimat och på land fanns dinosaurer, de första däggdjuren och de första blommorna men inga människor. I haven fanns också ett rikt liv. Små djur med skal av kalk bildade sediment som med tiden förstenades till mineralet kalciumkarbonat=krita. Den som först beskrev den processen var Thomas Huxley, han som höll föredraget Om en bit krita.

By Nobu Tamura (http://spinops.blogspot.com) (Own work) [GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html), CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/) or CC-BY-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons

Kalciumkarbonat finns inte bara i krita utan är också det som bygger upp äkta pärlor.

By AndreeGuittcis (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Om kalciumkarbonat upphettas bildas släckt kalk, kalciumoxid. Släckt kalk används just nu på åkerdiken i närheten där jag bor i ett projekt som heter Project Born. Kalciumoxiden ska reagera med och binda fosfaterna som annars skulle läcka ut i vattnet och orsaka övergödning och bottendöd.

By Holger.Ellgaard (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Detta inlägg är skrivet under en semesterresa till Andalusien i Spanien och idag var jag och besökte naturreservatet El Torcal, berömt för sina karstformationer av kalksten som består av samma kemikalie som krita. nämligen kalciumkarbonat.

By Ian mckenzie at en.wikipedia (Transferred from en.wikipedia) [CC-BY-SA-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5)], from Wikimedia Commons

Alternativa Hus

By Tammy (Weekend with Dee) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Det verkar finnas lite av folkrörelse med människor som väljer att bo enkelt och minimalistiskt på liten yta. Antingen för att slippa ta lån för bostaden eller för att de vill bygga huset själva eller för att de vill leva miljövänligt, nära naturen.

By Mat Tyrrell from Sydney, Australia (cube) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Filmaren Kirsten Dirksen har gjort en fin dokumentär om sådana livsval. Den heter We the Tiny House People och ligger öppet tillgänglig på Youtube.

Hon har även gjort hundratals kortare klipp, se exempel nedan om Brian som har egen farm och jobbar med att bygga kajaker och som byggt ett litet hus inspirerad av japansk design och milövänliga material.



UR Play har en en liknande serie som heter Gröna hus. Det är korta filmer från hela världen om ekologiska byggnadsprojekt.

Jag tycker att det är intressant med hållbar utveckling, vilket är praktiskt eftersom jag också är behörig att undervisa i det ämnet i gymnasiet. Själv bor jag inte speciellt alternativt men liksom många andra försöker jag förstås tänka på hållbarhet och återvinning i vardagen.

Några bilder hemifrån nedan. Till exempel ett par extremt hållbara svarta skinnstövlar som jag köpte på second hand för ett antal år sedan och som jag använder en stor del av året. De bara håller år efter år.

Nu den andra advent är det mer hållbart att tända riktiga stearinljus än de billigare med paraffin.

Små berättelser är bra att ha

Nu har det varit höstlov och regnigt. Jag har passat på att läsa Grundämnenas sällsamma liv- En kulturguide till det periodiska systemet av Hugh Aldersey-Williams. Boken innehåller bland annat små berättelser ur historien om makt och lyx med koppling, kemi och sådana samlar jag på, de är alltid bra att ha till hands om man vill få andra intresserade av ett ämne. Efter att ha läst boken samt kompletterat med lite googling, kan jag till exempel lägga två ytterligare berättelser om den flytande metallen kvicksilver till samlingen. (Se tidigare blogginlägg).

Det var ungefär 200 år före vår tideräkning. Kejsaren av Qindynastin, kallad förste kejsaren av Kina, var besatt av tanken på evigt liv. I sökandet tog han hjälp av lärde män, så kallade alkemister, en slags forntida kemister. När några av dessa gjorde honom besviken lät han begrava flera hundra lärda personer levande. Kejsaren intog till sist kvicksilver i tron att detta skulle vara det livselixir som skulle göra honom odödlig. Istället dog han av förgiftning.
Innan han dog hade han låtit tillverka den armé i bestående av fler än 8000 soldater i verklig storlek, gjorda i lera, den så kallade terrcottaarmén skulle vakta hans grav.

Kejsaren lät också tillverka sin egen gravkammare, föreställande hans palats och rike i miniatyr. Denna kammare är ännu inte utgrävd. Vattendrag och sjöar gjordes av kvicksilver istället för av vatten.¹

Mer än tusen år senare, i en annan del av världen, byggdes den medeltida, muslimska palatsstaden Medina Azahara, av kalifen Abd-ar-Rahman III. Staden var belägen i södra Spanien och inne i palatset fanns en hel bassäng fylld med kvicksilver. När kvicksilvret kom i rörelse så reflekterades solljuset på ett effektfullt sätt på väggarna i palatset. Flera andra förnäma muslimer hade även de liknande prydnadsbassänger vid denna tid.²

1. Qin Shi Huang Engelska Wikipedia. 3 Nov. 2013 http://en.wikipedia.org/wiki/Qin_Shi_Huang;.
2. Aldersey-Williams, Hugh Grundämnenas sällsamma liv- En kulturguide till det periodiska systemet. Bookwell 2012

Experiment som jag vill se på Vetenskapens Hus eller Tekniska museet

I veckan var jag på Vetenskapens hus på temat klimatförändringar. På en workshop där så frågade de oss vad vi lärare vill att de skulle konstruera för nya experiment. Jag föreslog att de skulle göra något på temat aquaponics eller grön vägg (eller en kombination). Det skulle kombinera ämnena teknik, biologi, kemi, naturkunskap, hållbart samhälle och så vidare. (2011 hade Ekoteket på Kulturhuset en utställning om odling i vattenkultur.)

By Spaceo (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0) or GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html)], via Wikimedia Commons

By Ryan Somma (Aquaponics) [CC-BY-SA-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Datorexperiment

Nobelpriset i kemi i år har att göra med virtuellt experimenterande.

Här kommer fyra övningar/experiment/spel som mina elever fått göra med hjälp av dator denna termin.

1. Det första handlar om blodgrupper och heter The Blood Typing Game och baseras på 1930 års nobelpris i medicin/fysiologi. I övningen, som tar ca 20 min får eleverna lära sig hur blodgrupper kan bestämmas samt vilka blodgrupper som är kompatibla vid blodtransfusioner. Det går också att gå djupare in på teorin och lära om antigener och antikroppar. The Blod Typing Game har fått första pris i Swedish E-learning Awards. Det går att skriva ut texter med teori till spelet och det går även att kopiera kod så att spelet kan läggas på en hemsida eller i en blogg. Ingen nedladdning behövs.

Staty av Karl Landsteiner 1930 års Nobelpris i medicin eller fysiologi för sin upptäckt av AB0-systemet. By Henry Lytton Cobbold (private photo)

Jag använde spelet i naturkunskap och eleverna klarade enkelt av det.
Att laborera med riktigt blod är förenat med risker vilka beskrivs i dokumentet "Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan-Blodlaborationer" från Bioresurs i Umeå.

2. Det andra experimentet, vilket jag har använt mig av i flera år, handlar om syra-bastitrering i kemi. Det virtuella experimentet fungerar som förberedelse för den verkliga laborationen. Den verkliga laborationen fungerar bättre då den föregås av den virtuella laborationen enligt min erfarenhet.

By Ivan Akira (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Ofta får eleverna i samband med detta tillverka den lösning som de ska titrera med enligt egen föreslagen metod. Då kan de till exempel ha nytta av appen Solution Calculator om det finns tillgång till en smartphone eller liknande.

By Juha Siitonen (Own work) [CC-BY-2.5 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.5)], via Wikimedia Commons

Användning av till exempel fast natriumhydroxid är förenat med risker så en riskbedömning bör göras. Jag brukar involvera elever i riskbedömningen, då jag tycker att det är bra att lära sig eftersom riskbedömningar är vanligt förekommande i olika slags yrken. På kemilärarnas resurscentrum finns bland annat en interaktiv blankett för riskbedömning.

3. Det tredje datorbaserade experimentet handlar om bioinformatik och lämpar sig att göra i biologi. Experimentet fick jag lära mig på sommarens fortbildningskurs i molekylärbiologi. ..som för övrigt gick fint kan jag rapportera, jag klarade kursen med högsta betyg har jag fått veta i efterhand :-)

 Laborationen heter DNA to Darwin Case Studies- The Evolution of Mammoths and their living relatives. Tyvärr krävs det att man laddar ned programvara, vilket kan vara komplicerat på vissa skoldatorer. Jag tycker att den här undersökningen är bra då den tar upp en modern tillämpning av biologin.

Eget foto

4. Den sista övningen handlar om systematik och jag hänvisar här till mitt tidigare blogginlägg. Denna övning behöver inte göras med dator men det går ganska smidigt med datorns hjälp. Eleverna får välja ett antal olika organismer som de är intresserade av och arbeta fram en systematik över dessa med hjälp av Wikipedia och Google Drive.
Personligen gillar jag detta arbetssätt mycket och som ett personligt och bra sätt att närma sig systematiken jämfört med att lära sig det linjärt. Systematiken kan fortsätta att byggas vidare som ett exempel på livslångt lärande. De senaste organismer som jag själv studerade på detta sätt var hästkastanj och vanlig kastanj, som inte alls är så nära släktingar, trots namnet, samt uroxen, som enligt wikipedia kan ha varit inblandad i hästkastanjens spridning.

By Solipsist (Own work) [CC-BY-SA-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)], via Wikimedia Commons

Idéer om Instagram

Jag har den populära appen Instagram sedan något år men använder den inte speciellt mycket. Då och då händer det dock att jag tar en (natur)bild med den.

Det känns om att den här appen skulle vara bra att använda vid undersökningar i naturkunskap och biologi eftersom den ändå är så populär bland ungdomar.
Det går enkelt att samla ihop bilder runt ett och samma tema från olika personer/grupper, om man använder sig av samma tagg, exempelvis #utflyktNKht2013. En bild kan också taggas med sitt geografiska läge. Man skulle kunna skicka ut elever åt olika håll och på så sätt i bild beskriva olika naturtyper i ett område. Bilderna som är märkta med den aktuella taggarna kan sedan samlas i bildspel med hjälp av verktyget Slidagram, vilket jag har använt mig av här ovan.

Om jag skulle göra en utflykt så skulle jag aldrig kräva av eleverna att använda Instagram om de inte inte vill det. Så är det med alla digitala verktyg. Det kan inte vara verktyget som är målet. Verktyget måste vara valfritt enligt mig, speciellt eftersom inte alla har tillgång till samma utrustning (smartphones i det här fallet). Men föreslå olika lämpliga verktyg kan man ju alltid göra.

Ja, vi får se om det blir tid och tillfälle och testa detta. Mycket av det som jag tidigare spånat på i den här bloggen har jag faktiskt sedan använt mig av i praktiken, så det är en bra början

Vetenskaplig metodik, Cannabis och Naturen

Förra fredagen var jag och några av mina elever på en föreläsning om vetenskaplig metodik, anordnad av KTH. Det berättades om olika metoder som passar olika bra vid olika frågeställningar. Exempel på frågeställningar som diskuterades:

• Vad är viktigt för mycket gamla människors livskvalitet?
• Är den nya medicinen x bättre än den gamla medicinen y?
• Föder alla tandkarpar levande ungar?

Exempel på metoder som nämndes under föreläsningen:

• Klinisk prövning
• Observationstudie
• Fallstudie

Några begrepp som förklarades under föreläsningen:

• Blindning
• Randomisering
• Utfall

Föreläsningen tog upp bra saker men nivån kunde ha varit högre, det mesta var sådant som eleverna kände till sedan tidigare.

Mannen på bilden längst upp i inlägget föreställningen James Lind som var skeppsläkare på 1700-talet. Han var pionjär inom klinisk prövning. Det han prövade var hur citrusfrukter påverkade sjukdomen skörbjugg. Resultatet var till stor hjälp, skörbjugg kunde därefter förebyggas. Detta nämndes inte under föreläsningen på KTH men jag tycker att det är ett trevligt exempel.

Ett annat historiskt favoritexempel inom medicinen som går att berätta som en anekdot när det gäller området vetenskaplig metodik är från 1800-talet. Det var när läkaren Ignaz Zemmelweis visade att dödlighet i barnsängsfeber minskade dramatiskt när obligatorisk handtvätt infördes bland vårdpersonalen på sjukhuset.

I måndags var jag på en heldagsutbildning om Cannabis, anordnad av Stockholms Stad.

Skärmdump av programmet

För att fortsätta på temat vetenskapliga studier, så fick vi under denna dag höra om en stor vetenskaplig studie från Nya Zeeland som visar på att bruk av cannabis i unga år ger kroniskt lägre IQ i vuxen ålder.
Det finns också en koppling mellan cannabisrökning och schizofreni och lungcancer men här behövs göras fler studier för att förstå mer exakt hur det hänger ihop.
Vetenskapliga argument mot legalisering av cannabis finns samlade i den här publikationen av Erik Leijonmarck och Walter Kegö. Det var en innehållsrik och bra utbildning med bra blandning av föreläsare.

Jag blir dock sorgsen efter föreläsningar av det här slaget. Det beror på att det är sorgligt att lära sig mer om ungdomars problem och samtidigt veta hur knapert det är med resurser i skolan för att kunna göra något åt problemen.

By Jgsho (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Nu till något helt annat men som också har med vetenskapliga studier att göra och då kanske framförallt metoden observation. Observation är en viktig metod inom till exempel biologi. Men vilda djur låter sig inte alltid observeras så lätt och då gäller det att kunna känna igen spåren efter dem istället. Jag var med på en tur med friluftsfrämjandet i söndags som handlade om spår av djur i naturen. Nedan några bilder därifrån.

Spår av bäver Eget foto

Spår av kattuggla som ätit gnagare Eget foto

Spår av mink som ätit signalkräfta Eget foto

Spår av räv Eget foto

Spår av spillkråka Eget foto

Spår av rådjursbock Eget foto

Spår av större hackspett som ätit tallkotte Eget foto

Spår av åkersork Eget foto

En Fräsch Film om en Fräsch Framtid

Nu i helgen fick jag energi av en film. Jag gav mig genast ut i mitt växthus för att ta in lite grönsaker och fundera igenom odlingen där. Ovan några bilder på grönsaker från växthuset.

Jag har inte Netflix eller liknande eftersom jag via jobbet har tillgång till Mediotekets utbud av strömmande film.

Filmen som jag såg heter Fresh-Vad vill vi äta, av Ana Sofia Joanes.
Nedan ser du en trailer för filmen Fresh, som verkligen är just fräsch. En "måbrafilm" om miljön.

Filmen är mycket tydlig med att jordbruket har förändrats snabbt de senaste 50 åren och att det kommer att fortsätta förändras men att det finns alla möjligheter att se till att det blir till det bättre. Filmen ger flera hoppfulla exempel på bönder i USA som tjänar pengar på en ekologisk markanvändning. Den förklarar hur det är möjligt att bedriva jordbruk utan bekämpningsmedel och menar att det är medelstora ekologiska jordbruk som är det mest effektiva idag, istället för som många tror, storskaligt industriellt jordbruk. Det berättas också om den före detta basketspelaren som bedriver odling på en mindre yta nära stan.

By Will Allen (Will holding fish in Green house #7) [CC-BY-2.0 (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0)], via Wikimedia Commons

Filmen är uppmärkt med målen i både samhällskunskap och biologi. Allra bäst passar den nog för det nya ämnet Hållbart Samhälle (som jag enligt legitimationen är behörig att undervisa i). Till filmen hör en filmhandledning med instuderingsfrågor.

En kompletterande text till filmen Fresh kan vara den här rapporten från Naturskyddsföreningen, 100% ekologiskt. 

Ur skolverkets centrala innehåll: 

Naturkunkap 1a1, Biologi1

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Biologi 1, 100p

Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Politik och Hållbar utveckling, 100p

Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och internationell nivå samt hur de används i samband med frågor om en hållbar användning av naturresurser.

Tre Verktyg med i Google Spreadsheet för Personligt Lärande

Min hypotes är att ju mer informationsflöde vi utsätts för, desto mer tenderar vi att filtrera bort det som inte direkt har med våra egna intressen och oss själva att göra. Iallafall så gäller det mig. Att för allmänbildningens skull ta del av all möjlig information är bara att ge upp.

Cartoon by Dave Walker. Find more cartoons you can freely re-use on your blog at We Blog Cartoons.

Här är tre verktyg som jag använder för lära mig vissa fakta på ett mer personligt sätt.

1. Istället för att läsa en färdig bok i historia har jag en tidslinje i Google Spreadsheet som jag plockar fram och fyller på när jag hör något intressant.

2. Istället för att läsa en färdig bok om olika djur och växter har jag ett träd i Google Spreadsheet som jag plockar fram och fyller på när jag intresserar mig för någon ny art.

Skärmdump av del av trädet

3. Istället för att läsa en färdig bok om grundämnen så har jag en blank mall av periodiska systemet i Google Spreadsheet som jag kan fylla i med olika teman. Här är ett om grundämnen i kosten

De tre verktygen i i Google Spreadsheet kan jag fylla på med historia, biologi och kemi som jag för tillfället är intresserade av. I somras var jag till exempel och såg en utställning om pelargoner tillsammans med en trevlig bloggbekant, Ingrid. Pelargoner hamnade hamnade då i trädverktyget i  Google Spreadsheet.